Robonaut 2 hjälper astronauterna
av Leif Bergström Forum 2010-07-08, sida 24-25, 26.08.2010
Taggar: Teman: rymdteknik
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2018
VARLDEN: USA
TWITTRANDE ROBOT.
Den nya robonauten kommer att ta över arbetsuppgifter som är alltför tråkiga eller farliga för astronauter.
Robonaut 2 hjälper astronauterna
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK HAL, datorn i STANLEY KUBRICKS film 2001, har givit KOMMENTAR vissa datorer och försöken att utrusta dem med artificiell intelligens så dåligt rykte att när den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA i höst sänder upp Robonaut 2 till den internationella rymdstationen lät roboten via Twitter meddela att han inte hade några planer på att ta över kontrollen ”Jag är här för att hjälpa till”
Robonaut 2 har inga ben, men är i övrigt människolik. Den har armar och händer med fem fingrar som med känsla kan greppa också ömtåliga saker. Den är utvecklad som ett samarbete mellan GENERAL MOTORS och Nasa. Syftet med roboten är att den ska kunna använda samma verktyg som en astronaut, och utföra tråkigt upprepande - eller farliga - arbetsuppgifter.
Det är en kombination av framsteg i da tateknik och mekanik som gjort Robonaut 2 möjlig. Roboten utför de uppgifter ansvariga ger den, men har ingen kapacitet att tänka på egen hand. Det är hans mänskliga kollegor som skriver in hans svar på Twitter.
Nasas nya robot är alltså helt olik HAL, som doldes bakom en dataskärm men föresatte sig att utplåna hela besättningen på rymdfarkosten. Kubricks film hade premiär 1968, och tycktes bli alltmer science fiction ju längre datarevolutionen fortskred. För medan processorernas hastighet och minneskapaciteten ökade exponentiellt, var drömmarna om att få maskinerna att “tänka en svårare nöt. Först de senaste åren har verkliga framsteg rapporterats i åtminstone begränsad artificiell intelligens.
Utmanar frågesportsegrare. Det är 13 år sedan iBM:s Deep Blue besegrade dåvarand schackvärldsmästaren GARY KASPAROV. Men schack är ett helt logiskt spel, som gjort för att programmera de rätta algoritmernaien dator. I höst tänker IBM ge sig på något svårare: att låta datorn Watson utmana några av segrarna i frågesportprogrammet JEOPARDY! på tv. Watson är kopplad till en rad servrar som innehåller svaren till tiotals miljoner triviafrågor. Men Jeopardys format komplicerar också projektet. Programmet ger nämligen först svaren, och deltagarna har i uppdrag att formulera den korrekta frågan.
Först nu, efter flera års arbete och generalrepetition mot mänskliga motståndare anses Watson vara redo. Och det trots att resultaten från vårens förmatcher varit blandade. IBM:s ansvarige DAVID FERRUCCI gör klart att Watson inte alls kan “tänka! Datorn bara jämför fakta och skrivna satsdelar med sin databas,
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 201 ”I höst tänker IBM ge sig på något svårare: att låta datorn Watson utmana några av segrarna i frågesportprogrammet Jeopardy! på tv. tar fram ett antal möjliga svar och beräknar blixtsnabbt sannolikheten för att dessa möjliga svar ska vara det rätta. Sedan presenteras det svar som givits den högsta sannolikheten. Snarare än intelligens eller tänkande rör det sig alltså om matematiskt uträknade kvalificerade gissningar. Det är just användningen av statistiska metoder som de senaste åren drivit utvecklingen av artificiell intelligens, säger experter.
En anledning till resultaten i matcherna mot mänskliga motståndare är att Watson helt saknar intuition. Medan frågesportens främsta mästare signalerar sig redo att svara så snart de hört frågan, alltså även innan de med säkerhet kommit fram till svaret, så kan datorn inte ta sådana chanser. Som möjligstyrka utmärker sigistället att Watson helt saknar känslor. På vissa frågor kan fel svar ge minuspoäng. Det gör att många tävlande blir nervösa att förlora sådana frågor värda hö gre dollarsummor. Watson har inga nerver …
Robotterapi på pensionärshem. Andra fram gångar i robotteknik och mjukvaror har resulterat i robotar som hjälpte till att täta BP:s oljeläcka, militära obemannade plan och även de första maskinerna som kan tjäna som en personlig butler. Datorprogram kan redan utföra många uppgifter en sekreterare brukade handha. Andra produkter ligger inte så långt fram i tiden: självstyrande bilar, bättre och bättre program för att översätta texter och kanske även simultantolka.
En grupp supernördar oroar sig redan för de sociala effekterna av utvecklingen. Organisationen Association for the Advancement of Artificial Intelligence har utnämnt en arbetsgrupp med uppgift att skriva en rapport om de samhälleliga effekterna och möjliga sociala omvälvningar framkallade när maskiner blir smartare än vi (åtminstone vad gälle några specifika uppgifter). Bland hotbilderna finns nya datorapplikationer och produkter som leder till ökad effektivitet — och därmed färre arbetstillfällen.
Menny teknik har ocksålett till datorer som kan ge syntetisk röst åt stumma och ge handikappade helt nya proteser för armar och ben. Och i en vidareutveckling av favoritleksaken Furby för tio jular sedan har ett japanskt företag tillverkat Paro, en vit säl som vänligt öppnar ögonen när den tilltalas och avger muntra ljud när den kramas. En rad liknande produkter har givit upphov till termen ”robotterapi” och Paro har i USA kommit till användning i flera pensionärshem och sjukhus. Det rör sig ominstitutioner som också i ökande grad tagit hundar och andra djur i bruk för att lugna, stimulera och kommunicera med patienter. Menlevande djur kan framkalla allergier — och dekan försvara sig om de handhas oförsiktigt. En robot kan göras helt allergi- och riskfri.
Annons VIPU 2