Pensionspengarna - en problemfråga
av Leif Bergström Forum 1997-04, sida 39, 24.04.1997
Taggar: Orter: USA Teman: pensionspengar
Leif Bergström, New York
Pensionspengarna - en problemfråga
RÄCKER PENSIONSPENGARNA? DEN VÄLBEKANTA FRÅGAN ÄR AKTUELL OCKSÅ I USA. PENGARNA KUNDE TÄNJAS GENOM PLACERING I AKTIEFONDER. OCKSÅ HÖJD PENSIONSÅLDER SKYMTAR I DEBATTEN.
et kan bli aktiemarknade som räddar Social Security, de amerikanska folkpensions systemet. Hittills har myndigheterna endast tillåtit investeringar av pensionsfondens miljarder i säkra, men lågt avkastande federala obligationer. Men nu är fonden på väg att sina. Bland förslagen att rädda systemet finns planer att investera delar av kapitalet i aktier - i hopp om väsentligt bättre avkastning.
Amerikanska näringslivet håller redan tummarna. Experter menar att de stora summorna från privata pensionsfonder är en av de faktorer som drivit den långa uppgången på börsen. Tillskott av helt nytt kapital skulle kunna fortsätta haussen. Erfarenheten har också visat att personer som sett sina privata pensionsslantar växa under det senaste årtiondets rekordmarknad är mer benägna att sätta även andra långsiktiga sparpengar i aktiefonder.
Hotat säkerhetsnät
Men Social Security’s puritaner, inklusive fackrörelsen, varnar för att investeringar av amerikanernas sista sociala säkerhetsnät i instrument med en inneboende risk är ett svek mot den federala pensionens grundtanke.
Något beslut är inte omedelbart förestående. De flesta experter är eniga om att det inte finns anledning till panik. I Social Security-programmet, som tillkom 1935, betalar arbetsgivare och anställda tillsammans 12,4 procent av lönekakan i en öronmärkt skatt som går till att betala årets pensionärer.
Hittills tar myndigheterna in mer pengar än de betalar ut. Men problemet är att den gigantiska efterkrigsgenerationen närmar sig pensionsåldern vid en tidpunkt då ar FORUM NR betsstyrkan krymper. År 2012 väntas Washington ta in lika mycket i intäkter som måste betalas ut till framtidens pensionärer. Under en tid kan systemet överleva på de överskottsfonder som under mellantiden satts åt sidan - men denna reserv motsvarar endast 5 procent av myndigheternas framtida åtaganden och kommer att ta slut år 2029.
Höjd pensionsålder
Idag lever 44 miljoner amerikaner på Social Security. Systemet omfattar förutom ålderspension också invaliditetsförsäkring, sjukvård och inkomst vid familjeförsörjarens död. För att tänja på de framtida pengarna har personer födda efter 1960 redan fått veta att de inte kommer att åtnjuta ålderspension förrän de blir 67 år gamla, mot dagens 65 är.
En federalt tillsatt expertpanel splittrades nyligen i tre fraktioner. En grupp ville i stort bevara systemet sådant det är idag - men stegvis skjuta fram pensionsåldern till 70. Genom att manipulera pensionernas kostnadsindex - Som experter anser är högre än den effektiva inflationen - kan fonderna tänjas ytterligare. En höjning av löneskatten kan därmed undvikas… .åtmins tone till år 2045. En del av dessa förespråkare vill söka undvika detta genom att placera upp till 40 procent av dagens reserver i aktiefonder. Skattehöjningar är i dagens poli tiska klimat tabu. En av expertpanelens fraktioner söker undgå problemet genom att förespråka ett tvångssparande av ytterligare 1,6 procent av arbetstagarens lönesumma - pengar som skulle gå direkt till ett individuellt konto, vars investeringar spararen själv kontrollerar. Myndigheterna skulle dock ställa relativt strikta krav och erbjuda ett begränsat antal investeringsval.
Ökat eget ansvar
Alternativet är ett väsentligt ökat individuellt ansvar för pensionspengarna, genom att ta 5 procent av den nuvarande löneskatten, plus ytterligare 1,5 procent och avsätta dem i ett personligt trygghetskonto. Bakom dessa argument ligger de senaste årens fantastiska avkastning på aktieinvesteringar, särskilt som de jämförs med en nästan rekordlåg ränteniva.
Men skeptiker varnar att dagens investerare knappast har upplevt en kännbar dalgång på aktiemarknaden. Med förhoppningen om en bättre återbäring kommer också en ökad risk. Och innan kongressen fattar beslut måste den åtminstone överväga om den helt kan frånsäga sig ansvar för den åldrande generationen i den händelse en marknadskrasch totalt decimerar avsatta pensionspengar. I annat fall kunde myndigheterna stå för oförutsägbara framtida åtaganden.
Sådana frågor är en anledning till att ordföranden i senatens budgetutskott, den näringslivsvänliga republikanen Pete Domenici, säger ”Jag tycker vi ska ta det lilla lugna vad det gäller att placera Social Security-pengar på aktiemarknaden” 9
O < | I Ö I m I M 4