Pensionssystemet behöver en ny reform
av Janne Salonen Forum 2008-04, sida 36-37, 24.04.2008
Taggar: Bolag: Etla Personer: Sixten Korkman Teman: pension
DAGS ATT AGERA.
Sixten
Korkman anser att det behövs snabba åtgärder för atthantera ensituation där en stor delavarbetskraften snart går i pension.
Pensionssystemet behöver en ny reform
SIXTEN KORKMAN, vd på Etla, efterlyser en omfattande förnyelse av det finländska pensionssystemet. I annat fall riskerar löntagarna att drabbas av kraftiga höjningar av pensionsavgifterna.
JANNE SALONEN TEXT
X Ordet pensionspolitik får de flesta att bläddra vidare i tidningen, eller att stiga upp och gå och koka kaffe om de hör det på tv. Trots att ämnet verkar tråkigt har det ändå en stor betydelse för de flesta av oss, också för dem vars pensioner ännu inte blir aktuella på årtionden.
Beslut som fattas nu, eller som fattats tidigare, kommer att inverka på hur pensionerna ser ut om 20-30 år. De har också en stor betydelse för hur Finlands ekonomi kommer att klara sig de närmaste decennierna.
SIXTEN KORKMAN bör till de personer som är mest insatta i pensionsfrågorna i Finland. Sedan år 2005 är han vd för NÄRINGSLIVETS FORSKNINGSINSTITUT ETLA. Finland står enligt Korkman inför en rätt betydande ”demografisk påfrestning” De stora efterkrigstida årsklasserna går i pension under det närmaste årtiondet, och detta medför stora kostnader och påfrestningar för samhällsekonomin.
”Inom tio år kommer mer än 200 000 personer att lämna arbetslivet i Finland, för att gå i pension. Den demografiska utvecklingen i Finland är synnerligen radikal i euro peiskjämförelse. Förändringen har ännu inte riktigt kommit igång, men den gör det mycket snart”, säger Korkman.
En omfattande förnyelse av det finländska pensionssystemet gjordes senast år 2005. Då infördes en slags ‘superackumulering” av slutpensionen för dem som fortsätter i arbetslivet efter 63 år, och ända upp till 68 år. Detta, i kombination med andra åtgärder, har redan gett effekt genom att fler väljer att jobbalängre.
”Det var en utmärkt reform som genomfördes år 2005. Före det var bristerna i vårt
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ”Det finns en bristande konkurrens, och systemet gynnar en alltför tidi pensionering. pensionssystem väldigt stora. Men även om det var ett stort steg i rätt riktning tror jag ändå att det inte riktigt räcker till. Vi måste gå vidare ännu inom några år”
Stigande pensionsavgifter. Inom det privata arbetspensionssystemet räknar man med att det kommer att finnas ett tryck att höja pensionsavgifterna kännbart under kommande årtionden. Detta leder till skattehöjningar för löntagarna, vilket enligt Korkman inte är ett tillfredsställande perspektiv.
”Problematiken gäller inte bara pensionerna. Det handlar också om att vi har en stor kostnadsökning på gång inom hälso- och åldringsvården. Då man adderar allt detta har vi fortfarande skäl att vara bekymrade”, säger han.
Sixten Korkman är ändå bekymrad över det uppenbara ointresset att gå vidare.
”Nu vill alla vänta och se vilka effekterna av reformen 2005 blir. Det finns ett politiskt ointresse, och dessutom har arbetsmarknadsparterna svårt att komma överens om en fortsättning. Nu kommer man överens om pensionsavgifterna bara för ett eller ett par år i taget, vilket betyder att det är si och så med långsiktigheten””
Fritid beskattas inte. Korkman ställer frågan om det överhuvudtaget behövs en övre pensionsgräns på 68 år. Alternativet är att låta den som ytterligare vill höja sin pension arbeta längre än så.
”Jag anser att vi gärna ska låta människor bestämma själva. Å andra sidan måste detta ske i samförstånd med arbetsgivaren. Men oavsett om det finns en superackumulation av slutpensionen för folk över 63 eller inte, så beskattas i alla fall arbetet, medan fritid inte beskattas. Därför finns det ett incitament att taut mera av en högre levnadsstandard i form av fritid”
Frågan om frivilligt pensionssparande spelar också en stor roll i sammanhanget. Korkman är kritisk mot vissa linjedragningar från politiska beslutsfattare nyligen.
”Det är bedrövligt att andra finansminister MARI KIVINIEMI har en så negativ attityd till förslagen om en utveckling av pensions beskattningen iden riktning som Siva-grup pen rekommenderade. Förslaget går ut på en mer neutral beskattning av olika frivilliga pensionssparformer”
Korkman konstaterar att människor har olika preferenser. En del vill gå i pension tidigare, andra senare.
”Det ska finnas möjligheter för folk att kunna anpassa sina egna pensionsförmåner därefter, och då är det bra att det finns möjligheter att komplettera det lagstadgade pensionssystemet med frivilligt pensionssparande?”
Det nuvarande systemet med frivilligt pensionssparande är inte tillfredsställande, enligt Sixten Korkman.
”Det finns en bristande konkurrens, och systemet gynnar en alltför tidig pensionering. Det är bättre om skattefördelar erbjuds för pensioner som utbetalas i form av en annuitet under en persons återstående livstid. Det finns också den synpunkten att personer som lever mycket länge löper risken att köpkraften för deras pensioner blir starkt urholkad, på grund av det ”brutna indexet” där pensionerna endast till en liten del stiger i takt med den allmänna förtjänstutvecklingen. Det är värdefullt om folk kan trygga sin köpkraft genom kompletterande pensioner med annuitet”
Det finns enligt Sixten Korkman goda skäl att utan dröjsmål gå vidare med arbetet att förnya det finländska pensionssystemet. Ju tidigare vi agerar, desto bättre är förutsättningarna att hantera de svårigheter som kommer att uppstå.
”Jag vill inte dramatisera problemen. Vi ska inte tala om en ”pensionsbomb; eller att vi hamnar i en kris. Men sannolikt kommer ytterligare åtgärder att behövas?
Invandring ingen universalmedicin. Sixten Korkman varnar för att invandringen inte ska ses som en lösning på Finlands demografiska problem, även om han tycker att det är bra att i synnerhet den arbetsrelaterade invandringen ökar.
”Finland behöver utländsk arbetskraft, det ser vi redan på våra skeppsvarv och i kärnkraftsbygget i Olkiluoto där det arbetar ett stort antal polska metallarbetare. Men vi kommer också att behöva experter och sak kunniga från utlandet. Finland liggerlångt efter Sverige och Danmark där många utlandsfödda arbetar även inom dessa områden”
Den allmänna uppfattningen är att immigrationsflödet kommer att öka, och detta upplevs som en positiv utveckling. Sixten Korkman anser ändå inte att vi ska räkna med attimmigrationen räddar den offentliga sektorns finanser. Dessutom finns det en risk för politiska problem om stora mängder immigranter anländer under en kort period.
”Själv har jag av många orsaker en positiv grundsyn till en större immigration, men man skainte räkna med det som enlösning på vår demografiska utmaning”
Korkman tycker att det är bra att diskussionen om arbetsrelaterad invandring har kommit igång. Finland har hittills främst tagit in politiska flyktingar, och även det i en rätt liten omfattning.
”Vi har ännu inte på allvar gått in för en arbetsrelaterad invandring. En orsak är att det funnits starka negativa attityder i Finland. Ett exempel är fackföreningsrörelsens negativa kampanj i samband med de baltiska ländernas EU-medlemskap för några år sedan. Då talades det om att hundratusentals ester skulle vara på väg att flytta till Finland”
Attityderna håller enligt Korkman på att förändras, och allt fler har insett att Finland kommer att behöva arbetskraft från utlandet. En konkret åtgärd är det åtgärdsprogram för arbetskraftsinvandring som inrikesministeriet utarbetar under ledning av migrationsminister ASTRID THORS.
Korkman berömmer de positiva attityderna till utlandsfödd arbetskraft i en del svensktalande kommuner i Finland.
”Det är viktigt att vi ser över våra attityder. Det är frapperande hur vissa kommuner är mycket bättre andra på att ta emot immigranter. Jag tänker speciellt på kommunerna i svenska Österbotten, men också bland annat Ekenäs i västra Nyland”
Allmänt finns det dock mycket att göra då det gäller att locka fler kvalificerade utländska arbetssökande till landet.
”Då vi gjorde en EVA-rapport för några år sedan var det slående hur väldigt få högt kvalificerade personer Finland lyckades attrahera”, säger Korkman.