Persontransporter upp och ner
av Nils-Robert Roschier Forum 1974-02, sida 14-15, 06.02.1974
PERSONTRANSPORTE upp oc ner
För de flesta hisspassagerare är alla hissar i stort sett likadana. Det kan därför ha sitt intresse att se litet på de apprater som befinner sig dolda för passagerarna i maskinrummet, schaktet och på hissens korgtak. Skillnaden mellan olika hisstyper blir härvid större än man kunde förmoda vid en första anblick. Då olika byggnadstyper, såsom tex bostadshus, kontorshus, sjukhus och utsiktstorn ställer olika krav på de vertikala transporterna, varierar hissanläggningarna från fall till fall beträffande tex hissarnas antal och hastighet, korgstorlek, manöversystem och dörrtyp. I det följande beskrivs i korthet endast två typer av hissanläggningar med stora skillnader ifråga om komplexitet: en hiss i ett mindre bostadshus och en större grupp snabbhissar i ett kontorshus.
En bostadshiss för 4 personer med slagdörrar och sk tryckknappsmanövrering har vid låga Jlyfthöjder hastigheten 0,6 m/s. Lyftmotorn kan vara en enkel växelströmsmotor. Utväxlingen mellan motorn och drivskivan sker med ett snäckdrev. Linorna mellan hisskorgen och motvikten löper i rivskivans skåror, vilka har en speciell profil för att säkerställa — tillräcklig — friktionskraft. — För manövreringen erhålles hissens läge från en sk våningskopplare, som förminskar hissens rörelse i schaktet tex i förhållandet 1:100. Våningskopplaren ger signal lär hissen är på ett lämpligt avstånd för inbromsning från plannivån. Den mekaniska bromsen som befinner sig på motoraxeln, läggs på och ‘med hjälp av bromsslirning avsaktar hissen till plannivån. Tryckknappsmanövrering betyder att hissen kan minnas endast ett uppdrag åt gången. Det kan gälla att besvara ett anrop från något våningsplan, eller att betjäna en person so 14
Vilken är den mest frekventerade typen av fortskaffningsmedel i en storstad? Få kommer troligen att tänka på transporter i vertikalled och hissen. Men en person som bor i ett höghus och arbetar i ett större kontorshus gör sannolikt två hissfärder under sin arbetsresa. Och innan arbetsdagen är slut hinner hissfärderna bli flera till antalet. Dessa vertikala transportetapper går dock fort jämfört med köandet i stadstrafiken varför hissarna i allmänhet röner mindre uppmärksamhet." stigit in i korgen och tryckt ett korganrop. En knapptryckning registreras således endast ifall hissen är ledig vid detta enklaste av olika manöversystem.
e Samstyrda hissgrupper
I ett kontorshus är transportbehovet vanligen betydligt större än i bostadshus och kortare väntetider krävs. Detta leder till högre hisshastighet och större korgstorlek. I de flesta fall ger en ensam hiss dessutom inte tillräcklig transportkapacitet eller tillräckligt korta väntetider. Då flera hissar krävs placeras d nära varandra och kombineras till en samstyrd grupp. Beroende på byggnadens höjd, varierar hastigheten i de flesta fall mellan 1,0 m/s och 3,5 m/s. Hisskorgen rymmer typiskt från 10 till 24 personer, och antalet hissar i en grupp kan vara från 2 till maximalt 8 (vid ännu större hissgrupper blir det svårt för väntade personer att i tid ta sig fram till rätt hiss).
Ifall hissarnas hastighet är tex 2,5 m/s utnyttjas ej snäckdrev eller annan typ av växel för nedväxling av motorns varvtal utan drivskivan sitter direkt på lyftmotorns axel. En växel kan vid högre
Ena hälften av maskinrummet i KONEs kontorshus i Munksnäs. Gruppen består av fyra hissar ställda två mittemot två. En växellös lyftmotor syns till höger och ett aggregat I mitten på bilden. Apparatstället med öppna dörrar tillhör en av de fyra hissarna.
Forum 2/7 4 hastighet åstadkomma vibrationer som förs utmed linorna ned till hisskorgen och där inverkar störande. Utväxling i förhållandet 1:2 tillämpas dock ofta med hjälp av block för linorna på korgen och motvikten. Dessutom används ett hjälpblock för att föra linorna två gånger över drivskivan, vilket ger tillräcklig friktionskraft. Lyftmotorn är en likströmsmotor som drivs av ett sk aggregat bestående av en växelströmsmotor och en likströmsgenerator på samma axel. Genom reglering av geperatorns magnetisering i detta sk Ward-Leonardsystem kan hissens hastighet regleras steglöst från start til stopp.
9 Automatdörrar
Vid hastigheter överstigande 1,0 m/s får ej slagdörrar av den typ som ofta förekommer i bostadshissar användas. Det vanligaste i kontorshus är dubbelsidiga automatdörrar. Varje schaktöppning har två dörrblad som är låsta när hissen ej befinner sig vid stannplanet. Hisskorgen är stängd med liknande dörrblad då hissen kör. När hissen stannat vid någon våning öppnas korgdörrarna med dörrmaskineriet på korgtaket. Korgdörrarna tar med sig schaktdörrarna vid rörelsen i sidled, så alla fyra dörrblad öppnas samtidigt. Dörrstängningen övervakas med en fotocellutrustning, samt ofta även med en mekanisk skyddlist. Stängningskraften är begränsad och även den kinetiska energin i dörrens rörliga delar har ett fastställt högsta tillåtna värde,
Då trafikbehovet kräver ett flertal hissar fås den bästa betjäningen, dvs de kortaste väntetiderna och det effektivaste utnyttjandet av den tillbudsstående transportkapaciteten, då hissarna bildar en grupp. Anropsknapparna vid stannplanen är gemensamma för alla hissar i gruppen. Trycks tex ett nedanrop på något plan, registreras anropet varvid knappens kvitteringslampa tänds. Manöversystemet koordinerar hissarnas färder så att en lämplig hiss betjänar anropet. Då hissen börjar avsakta till planet släcks kvitteringslampan och riktningspilen vid hissdörren tänds. Samtidigt ges även en akustisk signal för att fästa de väntande personernas uppmärksamhet
Forum 2/7 vid att en hiss anländer. För att påskynda in- och urstigningen börjar hissen öppna dörrarna redan innan den helt stannat. Härvid övervakas att hissen befinner sig inom den sk dörrzonen (+ 20 cm från plannivån) samt att hastigheten underskrider ett fastställt värde (0,3 m/s).
Manöversystemet behandlar en rät +) Ju mindre man fäster sig vid att man åker hiss desto bättre är hissen.
stor informationsmängd för att hissarna i en grupp skall utnyttjas effektivt och för att hissbetjäningen skall rätta sig efter rådande trafikförhållanden så väl som möjligt. En större hissgrupp har ett flertal apparatställ i maskinrummet som innehåller både hastighetsregleringens komponenter och manöversystemets 1ogiska kretsar. (Nils-Robert Roschier)
Säkerheten först
ENKLA OCH KOMPLICERADE hissanläggningar har mycket likartade anordningar för att övervaka passagerarnas säkerhet. Hissföreskrifterna anger noggrannt hur dessa apparater skall konstrueras, och en hiss granskas minutiöst beträffande säkerhetsdetaljerna innan den kan tas i allmänt bruk.
VARJE HISS har en sk fångapparat som kan kila fast hisskorgen vid gejderna (styrskenorna) vid överhastighet i nedriktningen. Hastigheten övervakas och fångapparaten utlöses av en hastighetsbegränsare i maskinrummet. Denna arbetar mekaniskt med hjälp av centrifugalkraften hos roterande massor.
DEN ELEKTRISKA ÖVERVAKNINGEN utsträcker sig till alla apparater av betydelse för säkerheten. Elektromekaniska kontakter är kopplade i serie till en s k säkerhetskrets som direkt styr de kontaktorer som möjliggör lyftmotorns start. Innan hissen kan starta måste bla alla dörrar vara låsta. Om någon kontakt bryter säkerhetskretsen medan hissen kör, sker nödstopp. Även nödstoppsknappen i hisskorgen bryter säkerhetskretsen. För att förhindra att hissen kör utanför det tillåtna området I schaktet, dvs förbi det högsta eller det lägsta stannplanet, övervakas dessa gränser elektriskt och en felfunktion får till stånd nödstopp.
SNABBHISSAR har oljebuffertar på schaktbottnen både för hisskorgen och motvikten. Buttertarna kan stoppa hissen i full fart så att retardationen ej blir farligt stor för passagerarna. Fångapparatens funktion leder ej heller till tvärstopp. Vid en bostadshiss med låg hastighet behövs ej oljebuffertar utan en eventuell gränskörning tas emot av en stålfjäder på schaktbottnen för hisskorgen respektive motvikten.
HISSEN AVVIKER från övriga fortskaffningsmedel i flera avseenden. Bla kör hissen inom ett begränsat område utan kollisionsrisk och under sträng, automatisk övervakning. Förutom den högsta användningsfrekvensen har hissen även den lägsta olycksfallsfrekvensen. Hissens närmaste konkurrent ifråga om vertikala transporter, dvs trapporna, uppvisar i detta avseende en betydligt bedrövligare statistik.