Pilotfröet som blev oljesanerare

av Bo Ingves Forum 2016-07, sida 16-19, 25.08.2016

Taggar: Personer: Fred Larsen

PROFILEN

Pilotfröet so blev olj

I Fred Larsens familj har företagandet gått i arv i snart 100 år. Men då han tog ansvaret för oljesaneringsföretaget Lamor finanskrisåret 2008 kändes uppgiften svår.

BO INGVES TEXT JORE PUUSA FOTO

X Bakgrunden var att den 11 år äldre brodern

Bent Larsen överraskande hade avlidit i et sjukdomsanfall. Det var han som hade gjor företaget till en av de stora inom oljesanerin i världen. Stövlarna kändes stora att fylla. Hans död var ett hår slag, inte bara för mig och fa- esanerar ling av problemavfall och förorenade markområden samt service och utbildning som hör till de verksamheterna.

Processen räckte ett par år och till den hörde också att få nya investerare med i företaget, som till exempel Finlands Industriinvestering och pensionsbolaget Etera.

Det som på allvar väckte Larsen och som över en natt skapade ett stort intresse för Lamor var det jättelika oljeutsläppet i Mexikanska golfen. Det uppstod i april 2010 då oljeriggen Deepwater Horizon exploderade.

”Viblev omedelbart inkallade för att bygga upp en samordningscentral för oljeuppsamlingsarbetet, på engelska spill response center? Inom 36 timmar kunde vi skick ett plan fyllt med utrust9 ning och teknisk persona miljen utan i lika hög grad för Nu kan vis aml ain till olycksplatsen för att på företaget. Vår arbetsfördel ning hade varit den att Beni och ta emot båd börja arbetet” säger han.

sålde och knöt samarbetsav- olja och annat 70 procent av utrustningen. tal världen runt medanjag såg problemavfall och Under de sex månader La till att allting fungerade tek mor var på plats levererade niskt. Nu måste jag plötsligt omvandla det till utrustning från företagets ta över hans uppgifter; säger energi på ett alla sex utrustningscentra Fred Larsen.

Samtidigt med familjetragedin stod världsekonomin på huvudet på grund av finanskrisen. Den sög bort pengar även från oljesaneringsindustrin.

Mångaoljeutvinningsprojekt iutmanande områden lades på is för obestämd tid vilket direkt syntes i omsättningen; säger Larsen.

Mexikanska golfen. I det skedet bestämde sig Larsen och den övriga ledningen för att renodla bolagsstrukturen och fokusera på kärnkompetensen. Det var oljesanering, behand IGN forum rör sxonoMrock TEKNIK NR7 201 miljövänligt sätt.

ler, eller hubbar. De finns i Finland, England, Oman, Dubai, USA och Kina. Dessutom startade produktionsapparaten.

”Med hjälp av vårt flexibla nätverk av underleverantörer kunde vi mobilisera oss mycket snabbt och få tilläggsutrustning tillverkad ochlevererad. Enbart från Finland flög sammanlagt 112 flygplan med vår utrustning från Helsingfors till USA; säger Larsen.

Totalt levererade Lamor ungefär 70 procent av den nya utrustningen för spillet i Mexikanska golfen. Som den siffran anty der är Borgåföretaget global marknadsledare inom oljesanering.

«Vi har en global marknadsandel på cirka 40 procent. Inget annat företag i branschen erbjuder helhetskoncept för oljesanering i alla miljöer, med allt från industrier till arktiska områden” säger Larsen.

Fiskarutbildning. En viktig uppgift i USA var att utrusta fiskefartyg med oljeborstar och att utbilda fiskarna vilkas levebröd hade försvunnit i och med det massiva oljeutsläppet. Ur borrhålet på 1500 meters djup flöt det ut 800 ton råolja per dygn, så goda råd var dyra.

“Vi byggde om trettiosex fiskefartyg per dag till oljeuppsamlingsfartyg;” säger Larsen.

Från Finland deltog också brandkåren i Östra Nyland i saneringsarbetet. Totalt hade räddningsväsendet 75 personer på rotation i USA.

“Brandmännen lärde sig samtidigt en massa om oljeuppsamling till havs och på stränderna, en kompetens som nu kan användas i Finland. Man kan alltså verkligen tala om en win-win situation”

Parallellt hade Lamor också på gång upprensningsprojekt i Lake Michigan, där olja läckt ut från BP:s raffinaderi i mars, i Singapore där två fartyg kolliderade i maj och i hamnstaden Dalian i Kina där en oljetank gick sönder i juli.

“Det var Kinas största oljeutsläpp. Det problematiska med den var att oljan inte bara

HÄR BORSTAR DET. Borgåföretaget Lamors oljeuppsamlingsborstar är verkligen inga leksaker. Företaget har i dag över 800 olika miljösaneringsprodukter och satsar nu på att öka andelen service och utvidga sortimentet av kompletta miljösaneringssystem, berätta företagets vd Fred Larsen. BE förorenade marken utan även rann ut i have via dräneringssystemet/ säger Larsen.

Världsrekord. Största delen av oljeutsläppen i världen basuneras inte ut, men dagligen beräknas det ske mellan fem och sju mindre oljeutsläpp.

Någon dag innan intervjun fick Lamor göra en snabbutryckning till Tyskland för att hjälpa till vid en liknande olycka som den som hade inträffat i Dalian.

“Med längre intervall sker sedan stora oljeolyckor som kräver verkligt hög kompetens, god utrustning och en fungerande logistik för att hantera/ säger Larsen.

Något av världsrekord var en räddningsaktion 2005. Det gällde en viktig sötvattensjö i bergen i Turkiet, nära gränsen till Syrien. Själva läckaget skedde långt från sjön, ien å som hade sitt utlopp ungefär mitt i den 120 km långa sjön.

När läckaget sent omsider upptäcktes var situationen akut eftersom sjön hade ett sötvattenintagiena ändan och ett kraftverkiandra ändan. Båda kunde ha förstörts av oljan.

“Oljan var så tjock att de lokala myndigheternainte med sin oljesaneringsutrustning kunde samla upp den från vattnet. Vi larmades klockan sju på kvällen och 13 timmar senare hade vi från Finland levererat en oljeuppsamlingsbåt som klarade av att putsa bort oljan; berättar Larsen.

Strukturerna måste ses över. När företaget hade fått visa framfötterna på allvar i USA ökade det internationella intresset för Lamor märkbart.

Offertförfrågningarna ökade snabbt i antal vilket utmynnade i nya affärer och kontaktförfrågningar. De senaste åren har jag och våra andra nyckelpersoner mest varit på resande fot.

Men företaget lever delvis i takt med oljepriset vilket innebär att investeringsbenägenheten är låg just nu. Det är dessutom typiskt för branschen att affärerna tar länge att ro iland. Därför varierar omsättningen kraftigt.

“De enskilda affärerna är sedan ofta stora. För att jämna ut kasten i omsättningen har vi satsat på att öka servicens andel för att skapa ett stabilt kassaflöde också mellan de stora projekten.”

En öppning för bolaget är därför att oljebolagen i stället för att investera själva i oljesaneringsutrustning är mera intresserad avatt köpa servicen av utomstående. Lamor diskuterar enligt Larsen med flera oljebolag om att få en större aktiv roll än tidigare i oljebekämpningsarbetet.

KEN forum för sxonoMrock TEKNIK NR7 2016

INTERVJU

Fred Larsen

Född: Borgå 1968.

Bor: Borgå.

Karriär: Hela yrkeslivet på familjeföretaget Lamor Corporation Ab (Larsen Maritime Oil Recovery). Vd sedan 2010.

Utbildning: Pilotstudier i USA.

Familj: Hustru, söner på 14 och 17 år.

Fritid; Sällan. Men då det finns tid: innebandy, båt, skida, resa, familj.

Motto: Ge lite mer än vad lovat.

Lamor

Gör: Världens största tillverkare av oljeuppsamlingsutrustning. Erbjuder även kompletta system för att rena kontaminerad mark och för industriella ändamål.

Grundat: 1982.

Fast anställda: Drygt 120 globalt, cirka 50 Finland. Nyckeltal (2014): omsättning 49 miljoner euro, rörelseresultat 2,7 miljoner euro.

Ägare: Fred, Nico och Petter Larsen samt Finlands in dustriinvestering (1026) och Etera (1096)

TILLSAMMANS ÄR STARK. Samarbete med tekniskt innovativa företag, som båtbyggaren Magnusson & Stoor i Borgå, ger Larmor avancerade helhetskoncept för sanering av oljeutsläpp. Oljesaneringsbåten Fred Larsen står i är på väg till Sydamerika.

“Där ser vi att det finns stora möjligheter för vårt globala nätverk av samarbetspartners och utrustning som vi har i lager över hela världen?”

Smidig produktion. Larsen betonar att företaget kan reagera snabbt därför att produktionen är lagd ut på underleverantörer som smidigt kan anpassa sin produktion enligt behovet.

«På en vecka tillverkade vi till exempel tiotals uppsamlare för saneringen av den spanska kusten efter tankfartyget Prestiges förlisning 2002. Det visar kraften i nätverket som vi har byggt upp under många år”

Eftersom det vid större oljeutsläpp gesinternationellt larm är det en stor fördel att vara först på plats med utrustning.

“Först till kvarn får först mala. Det är klart att våra snabba insatser vid flera stora oljeutsläpp gör oss till ett attraktivt kontaktalternativ vid plötsliga oljeutsläpp.”

Energicocktail. Lamor har under det senaste decenniet köpt upp flera konkurrenter och integrerat deras oljesaneringsprodukter iföretagets helhetsutbud. Det omfattar i dag över 800 olika produkter av vilka många är patenterade.

Men samarbete är lika viktigt. I mars ingick vi ett samarbetsavtal med norska Markleen som är specialiserat på oljeuppsamling på öppet hav; säger Larsen.

Bolaget har produktion i Spanien och i Sverige medan planeringen görs i Norge.

“Genom avtalet fick vi ny kompetens för offshoremarknaden. Samtidigt fick Markleen tillgång till vår globala försäljningsorganisation; säger Larsen.

På motsvarande sätt har Lamor gått ihop med grekiska Polyeco för att skapa ytterligare ett led itjänstekedjan.

”Företaget har utvecklat en teknik som av problemavfall gör en cocktail som kan användas som energi. Nu kan vi samla in och t emot både olja och annat problemavfall, separera innehållet och omvandla det till energipåett miljövänligt sätt. Genom samföretaget Polyeco Group sprids konceptet över hela världen. Vi samarbetar bland annat med Ekokem och motsvarande problemavfallsföretag i andra länder” säger Larsen.

Strukturerna måste ses över. En annan intressant samarbetspartner är det finska ingenjörsföretaget Eko/Harden som utvecklat en teknik att putsa oljekontaminerad mark genom elektrokinetisk oxidering.

“Det innebär starkt förenklat att vi sätter anoder och katoder i marken och skickar noggrant avvägda elektriska pulser mellan dem. Pulserna bryter upp oljan i vatten och vätgas snabbare än naturen skulle göra normalt.

En spännande detalj här är att för den processen kan även användas sol- och vindenergi. Det gör tekniken attraktiv att använda i oländiga marker.

“Det finns ingen motsvarande teknik ihela världen. Det är den typen av företag vi diskuterar med i dag, bolag med teknik som kan föras ut i vårt globala nätverk; säger Larsen.

Han berättar att de färska samarbetsavtalen och företagsköpen har lett till vissa kompetensdubbleringar.

”Då dessutom det låga världsmarknadspriset på olja har skärpt konkurrensen måste vi se över vår organisation. Därför har vi tyvärr permitteringar på gång ochitillägg har vi minskat personalen med fyra personer”

Logiken som brast. När regeringens utredningsman Kari Lampela i januari 2008 beslöt att det var en dålig idé att placera världens första kompetenscenter för oljebekämpning iLamors hemstad Borgå var det många ögonbryn som höjdes. Speciellt som ingen annan stad hade visat något intresse för centret.

I stället meddelade Dubai några månader senare att landet mer än gärna skapar centret

Lite släkthistoria. Fred Larsens farfar Axel Larsen flyttade från Köpenhamn till Hangö. På 1920-talet grundade han Karis Beklädnadsaffär. Företaget sydde bland annat en tid kläder för armén och byggde landets första automatiserade linje för detta ändamål

Pappan Böge Larsens grej var däremot att bygga datacentraler. Han var en av pionjärerna i handeln med Sovjetunionen där hans företag var det första ackrediterade finska bolaget i landet. Det arbetade bland annat i Kreml och i många av landets ambassader.

År 1982 sålde Böge företaget och grundade varvet Larsen Maritim iLovisasomlevde på clearinghandeln med Sovjetunionen.

Hans östkontakter kom väl till pass, men när clearinghandeln upphörde och varvskrisen drabbade Finland i början av 1990-talet råkade varvet i trångmål. Då övergick varvet till att utveckla och tillverka utrustning för oljeuppsamling.

Det är här som Fred Larsen kommer ini bilden. Han är verkligen en self-made man i branschen och började egentligen studera till yrkespilot i USA.

Men född i en företagarsläkt som han är återvände han till Finland när familjeföretaget kallade. Han fick iuppdrag att utveckla oljeuppsamlingsenheterna samt skapa kontakter till underleverantörer.

“Jag byggde vår första skimmer i Lovisa tillsammans med Beni. Jag har inte ångrat mitt beslut att lämna pilotkarriären, det här är mera en livsstilän ett arbete och ingen dag är lik den andra; säger Larsen.

tillsammans med Lamor. I Finland pågår däremot ännu diskussionen om Finland strategi gällande oljebekämpning och med vem landet i så fall ska liera sig med.

Fred Larsen är diplomatisk gällande frågan och säger att det som planerades i Tolkis i Borgå kanske var lite före sin tid.

“Jag är nöjd nu med statens agerande för att stöda företag som vill ut i världen med utrustning för oljebekämpning i arktiska förhållanden. Vi är ensamma om våra arktiska mekaniska uppsamlare som monteras på isbrytare och som även fungerar i issörja” säger han.

Vilken beredskap har Finland då för att röja upp vid en större oljeolycka “Det finns ju aldrig för mycket av den utrustningen. Finland har satsat på fartygssystem som snabbt kan gå ut till havs. Menlängs kusterna finns det enligt min åsikt alldeles för lite strandsaneringsutrustning som snabbt kan tas i bruk; avslutar Larsen.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 72016 | 19 |