Placerarna förutspår gott börsår 1997

av Peter Ehrström Forum 1997-01, sida 44-45, 30.01.1997

Taggar: Teman: börsen

Nokia och Kemira tillhör årets favoriter:

Placerarna förutspå gott börsår 1997

FÖR EN POTENTIELL PLACERARE ÄR DEN STORA FRÅGAN INGALUNDA VILKA AKTIER SOM SKALL KÖPAS UTAN OM MAN ÖVERHUVUDTAGET SKALL KÖPA AKTIER. DET SVARET VERKAR VARA JA 19597.

Jorum har bett tre börsaktöre ippa den allmänna börs utvecklingen i år och förut spå vinnare och förlorare på

Helsingforsbörsen 1997. Al tre utgår från att HEX-indexet stiger, men att ökningen blir lägre än ifjol. Någon konsensus om vinnar-/förlorarföretag råder däremot inte mellan placeringsanalytiker Niklas Geust. placeringschef Jerker Hedman och direktör Tom Bystedt även om samtliga fortsätter tro på Nokia 1997.

Placeringsanalytiker Niklas Geust, FIM Fondkommission: ”De flesta förväntningarna har redan diskonterats 1996 och eftersom realekonomin ser bra ut 1997 bör nog början av året vara OK på börsen. Slutet av året beror på hur man ser på realekonomin för år 19987

Geust tror att HEX-indezxet stiger under år 1997, men att ökningen inte blir stor. År 1997 blir enligt honom inte ett lika bra år som 1996, men han ser heller inga skäl för att den finländska börsmarknaden skulle krascha på något sätt.

”Jag tror på en svag - men dock optimism 1997. Men det kan komma kortsiktiga smällar”, säger Geust och nämner att USA genom räntehöjningar möjligen gör ett försök att dämpa börsutvecklingen. I så fall innebär det en kursnedgång i New York, som sannolikt smittar av sig till Europa.

FIM Fondkommission tror att skogsindustrin slår generalindexet detta år

Peter Ehrström

Rätt många placerare kommer att byta från svenska till finska skogsaktier 1997, förutspår placeringsanalytiker Niklas Geust vid FIM Fondkommission och inställningen är fortfarande positiv till Nokia. Skogsaktierna släpar i dag ef ter den allmänna kursuppgången och är även undervärderade i förhållande till svenska skogsaktier. Geust förutspår därför att rätt många placerare byter från svenska till finska skogsaktier.

”Internt är de fusionerade bolagen i gott skick och jag tror att den finska skogsindustrin har varit föregångare i Europa denna gång. Det blir nog en ganska jämn utveckling. skogsaktierna är kraftigt beroende av varandra, men jag tror Enso blir den starkaste”, förutspår Geust.

Däremot konstaterar han att det kan bli svårare för en del små bolag på OTC och mäklarlistan under år 1997. Som helhet har deras kursuppgång varit så kraftig att det är svårt att hitta stjärnor på listorna.

Vilka är vinnarna 1997 ”Förutom de föregående så rekommenderar jag sådana aktier som är beroende av produktionsvolymerna inom skogsindustrin, till exempel Kemira och Finnlines. Valmet är också ett bolag som ser intressant ut på grund av sin starka orderingång.”

Vilka är förlorarna 1997 ”Vi har några. Aspo (kretskortstillverkare) ligger i en bransch där det kommer mycket tilläggskapacitet 1997 och jag tror inte deras aktie kan mäta sig med

FORUM NR 1/9 generalindex. Bland bankerna är Merita ganska övervärderad, deras grundbusiness ser ut att vara i svårigheter. och jag skulle även vara försiktig med Hackman Aktiekursen i dag speglar förväntningarna på dotterbolaget Hadwaco vars vattenreningsprojekt har dragit ut på tiden. Den nuvarande businessen motsvarar inte börskursnivån i dag”.

Placeringschef Jerker Hedman, Sparbanken Aktia: ”År 1997 ser ut att bli bättre än år 1996. Kombinationen av att Finland ligger i topp gällande bolagens vinstestimat och att prissättningen ligger bättre för finska bolag än många andra gör att året borde se bra ut. Att sitta tungt i aktier skall väl inte vara helt fel 1997”. Hedman tror inte att HEX-indexet stiger lika kraftigt som under fjolåret och tippar att det kan finnas en uppgångsmöjlighet kring 20 procent. Men det finns även hotbilder 1997 och Hedman nämner speciellt risken för räntehöjningar i USA och frågan hur konjunkturerna i Mellaneuropa utvecklas. Hedman påpekar att tillväxtsektorer och i viss mån cykliska sektorer borde bevakas under året.Telekomsektorn har varit bra hittills, men den blir säkert övermättad någon gång i framtiden. Och som placerare känns det enligt honom bra att sitta med aktier inom informationsbehandling, som säkert kommit för att stanna.

Uppgradera oft ”Jag vill understryka att en placerare, oavsett tidsperspektiv, bör uppgradera sin portfölj 3-4 gånger per år. I Finland har man äntligen kommit underfund med att fonder är ett bra alternativ för den som inte tycker sig ha tid att göra det själv”, säger han.

Vilka är vinnarna 1997 ”Där hittar man väl Nokia. Aspo och på skogssidan UPM-Kymmene. Inom stålsidan tror jag på Rautaruukki och inom kemin Asko, kanske även Kemira. Men också Finnolines inom transport och Stockmann, som åtnjuter hemmamarknadens återhämtning, hör dit. Det finns även en hel massa jokrar med möjligheter. Metra skall väl kunna stiga 1997-98 och Huhtamäki är ett frågetecken som ser ut att bli positivt. Och med facit i hand var Raision Tehtaat den bästa jokern hittills i år”

Vilka är förlorarna 1997 ”Amer har jag inga skrupler att sälja och frågan är om man behöver ha kapital i Polar. En annan är Silja. som kämpar med en svag balans. Det är ren spekulation att gå in i sådana bolag.

FORUM NR 1/97

Nokia, Aspo och UPM-Kymmene tillbör årets vinnare på Helsingforsbörsen, tippar placeringscbef Jerker Hedman vid Sparbunken Aktia.

Tom Bystedt, direktör för aktieförmedlingen, Enskilda Securities (SEBanken) ”I fjol steg HEX-indexet utan avbrott och bildade en snygg kurva. I år kan det komma sågningsperioder och jag tror inte vi talar om några enorma avkastningar. Jag tror HEX-indexet stannar på max 3 000 och stiger kanske tio procent 1997”

Bystedt påpekar att det råder mycket liten osäkerhet på marknaden, ekonomin ser bra ut för i år och det finns inga stora inflationstryck.

”För aktieplacerare är läget det bästa på lång tid, men då är aktierna inte heller billiga”, sammanfattar han. Bystedt påpekar att basindustrin har legat lägre än index, men att det ännu inte riktigt är läge att gå in där. Snarare ligger räntekänsliga tillväxtföretag bank, örsäkring samt verkstadsindustrin rätt i tiden.

”Och telekom är en bransch med orkanisk tillväxt. Den trenden fortsätter ångt in i framtiden”, spekulerar han.

Vilka är vinnarna 1997 ”Det finns vissa intressanta jokrar. Raisio kan, med vissa förbehåll, vara en sådan. Tampella ser intressant ut i nya ägaren Sandviks händer och det är egentligen bara Nokia som drar nytta av telekomboomen i Finland. Utländska investerare frågar nu efter nya teknologi företag i Finland. Företagen är lite för små ännu, men man bör vara vaken för detta”

Vilka är förlorarna 1997 “Jag vill inte pricka något enskilt företag, men jag är lite skeptisk till basindustrin de första sex månaderna. Sedan får vi sc” 0

Han nämner miljöetiken som exempel. Det finns förstås ruttFoörTs. enhet och s.k. moral free-raidFRÅN ers, men Överlag är dagens fins.21 läindare mörkgröna i jämförelse med situationen på 1960-talet. Detta märks även i näringslivet. Miljöetiken och miljömoral kan enligt Gustafsson nästan exakt dateras från Rachel Carlsons bok Tyst vår 1962. Därefter har utvecklingen varit dramatisk. Gustafsson betonar att företag får miljöetiska problem eftersom deras verksamhet sker i stor skala. Däremot är det helt meningslöst att predika för företagen eftersom samhället till sin konstruktion förutsätter att företag ska hållas inom lönsamhetsramarna.

”Då samhället börjar sätta nya spelregler hittar även företaget nya regler. Vissa ändrar åsikt, inte för att de är moder theresior utan för att de ser möjligheter till business. Man kan kräva att företagsledarna ska vara lika goda som alla andra, men man måste se till att ramen är sådan att det lönar sig att vara en god människa”, påpekar Gustafsson och tillägger ”Det går att få människor att ändra åsikt, men om vi tror att vi ska få njuta frukterna av miljöfarlig teknik och samtidigt skälla på företagen så har vi fel. Om konsumenterna tar avstånd från någonting tar även företagen avstånd från der”.

Företagens beslut kan påverkas bl.a. genom lagstiftning och bojkotter. Exemplifierar gör Gustafsson med hur teorin om rationell skogsvård ser ut i dag. Den har enligt honom vridits 180 grader på fem år.

Nej till nyliberalism

Men Gustafsson tar bestämt avstånd från den nyliberala riktning som hävdar att det inte alls borde finnas restriktioner för företag. Denna syn ser han som ”lätt fördummad”.

”Företag är en del av samhället och bör ha del i spelreglerna”, fastslår han och tillägger ”Bilden av företagsledare är bättre än förr. Vi har haft en stark propaganda av bl.a. personer som jag. På 70-talet var företagsledare något av ett skällsord, nu är det nästan ett paradord och man talar om att alla borde vara företagare. Men jag tycker inte man ska romantisera företag. De är i huvudsak neutrala och utgör ett grundläggande sätt att leva. Och de kan vara såväl goda som onda”

Inte heller vill han framstå som moralist även om forskningsområdet är just etik och moral.

”En helt moralisk värld är inte heller bra eftersom den skulle bli alltför intoIerant. En värld bestående av helgon är också ett helvete”, säger Claes Gustafsson. | pressen”, anser Gustafsson.

AS