Placeringsutsikterna för 1996

av Anders Löflund Forum 1996-02, sida 14-15, 22.02.1996

KX < 0) Zz Li Aa

PLACER I

Placeringsutsiktern för 199 — tre optimala placeringsalternativ, varsågoda 1 lever i spännande tider räntorna har drivits ner oc positiva effekter av riinte stimulansen väntas både p aktie- och bostadsmarkna den. Valutakursen är stabil och inflationsförväntningar låga. Men samtidigt är osäkerheten speciellt på aktiemarknaden efter höstens alarmerande nyheter hög, med bl.a. Nokias kursfall och nedvärderingen av skogsbolagens framtidsutsikter. Hur kunde man placera i en dylik investeringsomgivning? Låt oss ta €n titt på några piaceringsalternativ och riskerna med dessa.

Principen för portföljval Den valda placeringssstrategin skall alltid stå i linje med placerarens riskuppfattning. Vi granskar därför tre olika risknivåer: ”hög”, ”medel” och ”låg”.

I stället för att försöka plocka några vinnaraktier och ta stora företags- eller sektorspecifika risker konstrueras portföljer med bred bas som sprider riskerna möjligast effektivt. I dag kan vi lätt åstadkomma diversifiering av ris Anders Löflun ker genom att köpa andelar i placeringsfonder. Därför granskar jag sju typiska placeringar med olika avkastnings- och riskförväntningar:dessa presenteras i tabellen nedan. Fonderna skall ses som portföljer av värdepapper som jag konstruerat själv på hasen av rådande omständigheter för att motsvara verkligheten. Placeringarna i tabellen motsvarar de huvudgrupper som våra placeringsfonder idag erbjuder (förutom bostäder). Jag har utelimnat blandfonder

Avkastningar och risker för sju placeringar 1996

AH Aktiefond med hög ris 10,500 30,00

Al Internationell aktiefond 82590 12,00

OL Obligationsfond - lång maturitet

PM Penningmarknagsfion 7,0090 5,00

Sju olika placeringsfonder konstruerade för att motsvara den rådande situationen 1996. Dylika fonder finns på marknaden (förutom för bostäder som inte finns fonderade).

som är en kombination av aktier och räntepapper, vilka båda finns med separat. Riskförväntningarna (volatilitet och korrelationer mellan ”fonderna”) har uppskattats från verkliga prisutvecklingen under 60 dagar november 1995 till januari 1996

Avkastningsförväntningar för räntefonderna (OL,OK och PM) reflekterar tron att räntorna ytterligare faller en aning. De långa räntorna är högre än de korta varför räntefonder med längre maturitet väntas få en högre avkastning.

Aktieavkastningen reflekterar en ca sex procents riskpremium utöver den riskfria räntan. Aktiefonden är inte särdeles väldiversifierad med en volatilitet på 30 procent. En ”typisk” internationell aktiefond med bred bas har också inkluderats. Den har ett något lägre riskpremium men också lägre risk p.g.a.internationell diversifieringseffekt. Bakom detta ligger ett untagande att den finska marken inte ställer till med en obehaglig förstärkning under 1996 ochatt den generella valutaosäkerheten finns inkorporerad i 12 procents volatilitet.

Bostadsvolatiliteten, dvs. risken, på 10 procent är antagligen i högsta laget eftersom den baserar sig på kvartalsvisa prisutvecklingen på huvudstadsregionen under 1985-95 — en synnerligen turbulent period. Eftersom osäkerheten på byggnads- och bostadsmarknaden dock fortfarande är hög justerar jag inte risken neråt. Avkastningsförväntningen på 7.5 procent reflekterar bostäders högre prisrisker jämfört med räntefonderna.

Tre portföljer med . ’ . 0 olika risknivå Till verket! I bild 1 har de sju portföljerna satts in i ett koordinatsystem med

FORUM NR 2/9 avkastning på den lodräta axeln och volatiliteten (risken) på den vågräta. Därutöver har jag utgående från prognoserna i tabell I räknat ut tre maximiavkastningsportföljer förtre risknivåer: låg, medel och hög. Dessa optimala portföljer kallas P1, P2 respektive P3.

De enskilda fonder dessa portföljer innehåller framgår av tabellen i bild 1. Till exempel består portföljen med hög risk (P3) av 29.9 procent av pengarna placerade i aktiefonden med hög risk, 45.3 procent i en internationell aktiefond och 24.7 procent i bostäder. Siffrorna bredvid inom parentes anger motsvarande vikter ifall bostäder utelämnas från analysen.

Vikterna visar att placeraren med hög risk (P3) inte alls håller räntepapper. Han väntar sig en ca 8.7 procents avkastning Gi tabellen i bild 1 står bokstaven m för medelavkastning) med 12.7 procent risk (där s står för standardavvikelse, dvs. volatilitet). Utan bostäder skulle avkastningsförväntningen vara ungefär densamma (8.9 procent) men risken skulle öka från 12.7 procent till 14.5 procent p.g.a. sämre riskspridning.

Placeraren med medelhög risk (P2) får nöja sig med en förväntad avkastning på 7.3 procent — men risken har också fallit ner till 3.1 procent!

Vår placerare med låg risk (P1) placerar över hälften av pengarna i korta obligationer (jag har antagit ca 2-3 års medellöptid för denna räntefond). Långa obligationer (7-8 års medellöptid) utgör 17.5 procent av placeringsbeloppet.Placeraren med låg risk håller en mycket liten andel i aktier. Intressant nog är avkastning-risk-förhållandet med penningmarknadsfonden (PM) såpass dålig att den aldrig väljs med i de optimala portföljerna P1i,P2 och P3.Sarmma gäller aktieportföljen med låg risk (AL). Den som är rädd för kommande inflationschocker vill eventuellt hålla en liten vikt i korta räntepapper.

Risken me placeringsstrategierna

Bild 1 visade avkastningsförväntningen för våra tre placerare P1,P2 och P3. Men utfallet av investeringen kan förstås bli något helt annat. För att få en uppfattning om riskerna med strategierna visas i bild 2 till höger en simulering av avkastningsfördelningen för de tre strategierna (simuleringen är gjord med antagandet att fondavkastningarna följer en Gauss-kurva, vilket torde vara ett rimligt antagande för en FORUM NR 2/9 h -— S I

FÖRVÄNTAD AVKASTNING OCHiRISK UN ENSKILDA DER SAMT

Förväntad avkastning & per annum

Låg risk [P1] Medelhög risk (P2) Hög risk (P3) ’ Önskad riskniv (0,99) 2,69 12196) 29,90 129,89) (0.09) 0096 (0,09) 0,08 — 10,09) (12.196) 17,66 121,08) 45296 170.290) Ä (0.096) 22,56 (0,090) 24,76 (0,00) (19,196) 43396 146,22) 0.096 10.020) Is (67,96) 13.996 130,70) 0,09 — (0,09) EE (0,09) 0,08 (0,08) 0096 — 10,096) | (6,66) 749 (7,19) 8,76 (8,94) fun (2996) 5.196 1479) 12796 114,59 4 NN i fån v AH 1,24

LÅR » 402 AL 006 PM - Al 10.296 | BO 12,44 i OL 17596 OK — 58736 2– : - PM 0,03 2 om Ben 8 3,0 5 1 15 20 25

Volatilitet (risk) & per annum

Bild I. De sju placeringsfonderna från tabellen på föregående sida fruns utmärkta med svarl text i grafen ovan. Genom att kombinera dessa placeringsfonder bar Ire optimala fonder (P1. P2 och P3) skapats. De befinner sig på den effektiva fronten.

ett års placeringshorisont, samt att korrelationerna mellan fonderna följer det historiska mönstret). Simuleringen av utfallen visar sannolikheten för olika avkastningar. Placeraren med låg risk kan högst erhålla en avkastning på ca +13 procent. Sannolikheten att förlora pengar är mycket låg: under en procent. Utgående från historiska korrelationer mellan marknader förefalter det mao. osannolikt att internationella aktier, inhemska bostadspriser och räntefonder alla skulle falla i värde samtidigt. Skulle korrelationer mellan dessa fonder visa sig klart högre under 1996 än de historiska är förlustsannolikheten givetvis underskattad (”korrelationsrisk” existerar eftersom vi endast har de 60 senaste dagars kurser som utgångspunkt. Sannolikheten för en stark internationell räntehöjning med negativa priseffekter kan i verkligheten vara betydligt högre än 1 procent). Placeraren med medelhög risk kan med 95 procents sannolikhet räkna med en avkastning mellan ca -2 procent och +16 procent. En avkastning Över +20 procent är mycket osannolik. Riskökningen i strategin med hög risk är uppenbar: avkastningen kan som värst bli under -20 procent och som bäst över +40 procent. Placeringstipsen understryker den gamla sanningen att högre avkastningar endast kan erhållas med risktagning. Simnuleringen visar också att placerarens riskattityd mäste vara mycket risk ogillande för att det skall löna sig att hålla alla pengar i korta räntefonder (typ PM). Längre räntefonder och aktiefonder med låg risk kan ge ett par procent tilläggsavkastning med mycket moderat riskökning (jämför P1 eller OK med PM i bild 1).

Dags att lägga ner kristallkulan och vänta på utfallet för placeringsåret 1996. 9

Realiserad avkastning 46 p.a. 20 oh

Sannolikhe 409 200 0 208 40R Realiserad avkastning 4 p.a.

Bild 2: Resultatet. Utfallet av de tre investeringarna med tre olika grader av (P1, P2 och P3). Strategin med låg visk (överst) ger en liten avkastning med stor sannolikhet (böga staptar). I strategin med hög risk kan avkastningen variera mellan -20 4 och +40 4.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."