Planmässighet viktigast
av Ragnhild Artimo Forum 1979-09, sida 18-19, 23.05.1979
Tankar kring ett projekt:
Planmässighet viktigast
Ju vettlösare projekt, dess lättare att få anslag för det — denna pessimistiska tes är måhända en överdrift, men en överdrift i rätt riktning. Ty: då resurserna är begränsade är det viktigare att planera va d forskningen skall inriktas på än att forskningsverksamhet äger rum.
Industrins avfallsvattenprojekt är ett exempel på strävan att få full valuta för forskningsanslagen — och optimal nytta av de undersökningar som verkställs.
my» Bakom projektet står SITRA vattenstyrelsen, handels- och industriministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet, kommun- oc stadsförbunden, Industrins Centralförbund, Skogsindustrins Centralförbund, högskolorna, Finlands Akademi och Maj och Tor Nässlings stiftelse.
— Avsikten med projektet är att göra oss rustade att möta 1980-talets vattenvårdsutmaningar, säger tekn lie Pertti Hynninen, direktör för projektet och verksam vid SITRA, — Målet är att sammanställa och komplettera den information som behövs för att planera framtida vattenskyddsåtgärder möjligast effektivt och fördelaktigt, och befrämja den inhemska utvecklingen av ”vattenvänliga” produktionsanläggningar och -metoder och vattenreningsteknik.
Forskning för forskningens skull
Vårt forskningsklimat karakteriseras mera av en allmän verksamhetsiver än planmässighet och koordination. Forskning pågår — men beklagligt ofta till ingen eller till föga nytta, genom att resultatet bildlikt talat begravs under grönt kläde.
— Den nuvarande forskningsverksamheten är splittrad, säger tekn li — Vattenvårdsforskningen kostade ca 25—30 miljoner mark per år i början av 70-talet, säger han. — 5Sedermera har en viss nedgång beträffande industrins vattenvårdsinvesteringar kunnat noteras, vilket åtminstone till en del har att göra med den dämpade industriella verksamhet recessionen medfört.
Nytt grepp — inte nya institutioner Industrins avfallsvattenprojekt heltidssysselsätter i år knappa tjugo personer och har en budget på 1,4 miljoner mark.
— Det är inte heller meningen att skapa nya hål för de knappt tilltagna
Hynninen. — Både de ekonomiska och forskarresurserna skulle kunna utnyttjas bättre än nu genom att inrikta resurserna på verkligt viktiga objekt, effektivera informationen om slutförda eller pågående projekt, och minska överlappning genom koordinering av verksamheten.
DI Olavi Airanne, chef för projektet, påpekar att Finland inte behöver skämmas för sig internationellt sett vad forskningsmedlen per capita beträffar — Industrin avfallsvattenprojekt är inte ett nytt hål för forskningspengarna, utan ett försök att dra maximal nytta av redan beviljad eller aktuella anslag, konstatera tekn lic Pertti Hynninen 1 pengarna, säger Pertti Hynninen. -—— Vi behöver inte nya institutioner, utan ett nytt grepp då det gäller att dra optimal nytta av forskningen. Industrins avfallsvattenprojekt består av sk under- och delprojekt. På basen av de förundersökningar som föregått projektet har man rubricerat nio underprojekt 1. Reducering av avfallsvattenbelastningen från en mekanisk massafabrik — pappersfabriksintegra 2. Sänkning av avfallsvattenbelastningen från blekeriet vid en cellulosafabri 3. Aktiviteten vid skogsindustrins mekaniska reningsanläggningar samt effektivering av deras verksamhet 4, Möjligheterna att biologiskt rena den kemiska träförädlingsindustrins avfallsvatten i Finlan 5. Behovet av förbehandling av industriavfallsvatten samt andra beaktansvärda faktorer innan vattnet leds till allmän avloppsanläggning 6. Nya reningsmetoder för industriavfallsvatte — Meritforskning ”för egen ära” är populärare än forskningsarbete som har praktiska målsättningar, säger DI Olavi Airanne. — En massa forskningspengar ger inget makroekonomiskt utbyte.
FORUM 9/7 7. Miljövårdskostnadernas betydelse för företagets ekonomi och samhällets möjligheter att genom stödåtgärder som är inriktade på företagen eller genom betalningsförpliktelser främja miljövårde 8. Utvecklandet av förvärv och överförande av information som gäller industrins avfallsvatte 9, Observation av tillståndet i vattendrag och behovet av användning vid definition av reningsbehovet. Dessa projekt har igångkörts i början av året, och kan betraktas som basutredningar, som då de slutförts kompletteras av delprojekt.
Information för den som behöver information!
Underprojekten gäller teknisk-ekonomiska branschfrågor, och delpro OMSÄTTNING sissssssesse
Kostnade Övriga driftskostn: Tillverkning för
DRIFTSBIDRAG 5osororeeee röras ss ras dara renare re rr ar sees sr er arr rr R RA KRK RAR KR RR RER
Avskrivningar
Is eget bruk . Förändring i lager ……..
jekten kommer i främsta hand att gälla produktutveckling. Projekttidtabellen är flexibel, men principiellt går man in för att få undan underprojekten på ett år, varefter 1—2 år har reserverats för delprojekten. Medan industrins avfallsvattenprojekt framskrider, är det även meningen att uppgöra en plan för fortsatt koordineringsverksamhet. Man kommer också att undersöka möjligheterna att etablera en förhandlingsdelegation för att branschvis koordinera forsknings- och produktutvecklingsverksamheten,.
-— En central målsättning är att få ut informationen till dem som behöver den, poängterar tekn lic Hynninen. — Framför allt ett komplett register över undersökningsobjekt och forskarteam, som kontinuerligt uppdateras; litteraturförteckningar;
G. A. Serlachius Oy
RESULTATRÄKNING 1. 1.—31. 12. 1978
Alla belopp i I 000-tal mar undersökningsrapporter; miljövårdsverksamhetsmodeller som industrin kan tillämpa och så vidare.
Ett effektivt och smidigt informationsutbyte mellan de instanser som arbetar med vattenvårdsfrågor är av central betydelse — Det kräver inga extra kommittéer eller andra apparater av offentlig karaktär, säger Hynninen. — Vattenstyrelsen, Industrins Centralförbund, Skogsindustrins Centralförbund och inrikesministeriet är alla belägna rätt nära Salutorget. För enkelhetens skull kunde man kanske tänka sig att vattenvårdarna från dessa institutioner regelbundet skulle dricka kaffe tillsammans och utbyta aktualiteter!
Det låter bestickande enkelt och lätt att tillämpa. Därför knappast acceptabelt i Kommittéfinland. O 1075 70 546 34 3 + — 21895 ——938 26 137 440
Byggnader och konstruktiöonef sssssssrserrerresr ses tre reser r rr str rt Rs sta 9 281 Maskiner och inventarier .. Immateriella rättigheter
RÖRELSEÖVERSKOT Övriga intäkter och kostnader
Ränteintäkter . .. Dividendintäkter Övriga intäkter Övriga kostnader
Räntekostnader Direkta skatter
AKTIVA FINANSIERINGSTILLGÄNGAR
BALANSRÄKNING 31. 12. 1978
Aila belapp i I 000-tai mark
FRÄMMANDE KAPITA
PASSIVA L
Kassa och banktillgodohavanden . . 2786 Kortfristigt Försäljningsfordringar 123 044 Leverantörskulder .. 106 558 Lånefordringar . … 38 221 Förskottsbetalningar 1163 Förskottsbetalningar 15 327 Resultatregleringar 65 347 Resultatregleringar . 11 636 Växelskulder ……. 35 895 Övriga finansieringstillgängar . . 75 306 — 266 320 Årsamorteringar på lån -. 119 818 —- Övriga kortfristiga skulder. ……o…. 61 891 390672 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Långfristigt = — Material och förnödenheter . ………s> 129 240 fans henninginstitut ..-.—eeree= ee Fabrikat. …sssosossr reser rosar rr area 61017 — 190257 Ltverantörkasätter un 50302 iga längfristi Id 44 507 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA vriga långfristiga sku 50 578 200 UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID Halvfärdiga arbeten j.sseesererrrnnn 312580 RESERVERINGAR Jord- och vattenområden … . 5 ing fö ditförluster ……sosiosses ora 3 000 Byggnader och konstruktioner . 190 023 Reservering för kreditförluster Maskiner och inventarier 209 616 Aktier och andelar . . 149 104 EGET KAPITAL Immateriella rättighete; 31i2 Akti ital 105 000 Övriga utgifter med lång verkningstid. 1519 — 802450 Värderegleringsto 200 000 — Dispositionstond .. 17 131
VÄRDERINGSPOSTER s sosseress rer seten sera ra 40 68 1 209 713
Räkenskapsperiodens vins 5710 327 841 1299 713
FORUM 9/7 19