Polisen bör få mera resurser
av ThF Forum 1981-08, sida 05, 06.05.1981
Polisen bör få mera resurser
TROTS ATT DE s k ekonomiska brotten vuxit i antal. omfång och komplexitet har den rättsvetenskapliga litteraturen inte på et entydigt sätt definierat begreppet “ekonomiska brott”.
Ofta ingår flera brott, som till exempel i följande fall: av polisen bokfört under rubrikerna konkursbrott. skattebedrägeri, försnillning. förfalskning, mordbrand och tre osanna utlåtanden.
Från den här listan saknas dock ännu några andra vanliga ekonomiska brott: bedrägeri, muta, valutabrott, tullbedrägerter och ocker. De sistnämnda har ju fatt omfattande publicitet under den senaste tiden.
Frågan om begreppet ekonomiskt brott har föga betydelse för polisens praktiska utredningsarbete, 1y de enskilda brottstyperna är entydiga.
Eu vanligt kriterium på ekonomiskt brou. förutom själva broustypen, brukar vara omfattningen av skadeverkningarna, mao vilka konsekvenser brottet har för omvärlden. När ct stort företag går i konkurs under olagliga omständigheter kan det leda till konkurser hos underleverantörer, vilka sedan i sin tur kan förorsaka ytterligare konkurser. Följderna kan bli en påtaglig ökning av arbetslösheten förutom de ckonomiska förluster som förorsakas de berörda parterna. Med en klarare definition av begreppet ekonomiska brott. som skulle inkludera följder
FORUM 38/8 och skadeverkningar, kunde olika former av ersättnings- och skadeståndskrav bättre preciseras och kanske rentav ådömas. Det ligger sålunda i samhällets intresse att de ckonomiska brotten uppmärksammas i högre grad än hittills av lagstiftarna.
Men innan de skyldiga kan ställas till svars bör de ertappas. Och de resurser polisen har till sitt förfogande är i dag klart underdimensionerade. För utredningen av större ”ekonomiska brott” svarar i huvudsak 10 kriminalinspektörer vid Centra kriminalpolisen. På grund av att de är så få har man varit tvungen att överför utredningar också till andra avdelningar inom poli endet. Tyvärr saknas ofta den nödvändiga kunskapen och utbildningen som krävs för att genomföra undersökningarna. Bristen på personal som utbildats för brottsundersökningar illustreras bäst av det faktum att i 139 av våra 257 polisdistrikt saknas en kriminalpolis. grund av denna underbemanning behövs idag 3-18 månader — ibland mera — för utredningen av ett konkursbrott. Ofta blir också den som utför en undersökning tvungen att lämna den pågående konkursundersökningen för någon annan uppgift för att senare fortsätta med den ursprungliga utredningen. Följden är att nya fall får vänta och de pågående inte utreds tillräckligt snabbt. Och tid är viktigt för att undersöknings arbetet skall vara framgångsrikt. Bevismaterial försvinner eller i värsta fall förfaller rätten till ätal genom att brottet preskriberas.
De bristande personella resurserna har också Ieu till att polisen inte kunnat vidta de preventiva åtgärder som hade varit önskvärda. Organiserad och professionell brottslighet har ökat avsevärt under de senaste ären.
Om polisen i tid fäll de begärda förstärkningarna, hade man kunnat vidta effektivare åtgärder för att hindra att denna form av brottslighet ökar. Samma sak gäller internationell ckonomisk brotlshghet. Enligt kriminalpolisen har utlandsstyrd brottslighet kommit tiotals miljoner mark som sedan förts utv i form av främmande valuta. All tyder på att bägge formerna av brottslighet ökar stadigt eftersom man är medveten om polisens knappa resurser. Samtidigt ökar också know-howen och skickligheten inom den ekonomiska brottsligheten, vilket ytterligare försvårar polisens arbete.
Eftersom betydande eckonomiska och sociala värden står på spel — de berör oss alla — kan vi inte förhålla oss lättvindigt till polisens arbete och förutsättningarna för det. Speciellt de anslagsbeviljande myndigheterna har skäl att granska sin nuvarande politik för ytterst är det de som skapar möjligheterna för ot effektivt skydd av våra rättigheter och vår trygghet.
Th över