Tallberg sanerar vidare - men City passagen hålls öppen till varje pris
av Henrik Sonck Forum 1981-08, sida 24-25, 06.05.1981
Tallberg sanerar vidar — men Citypassagen hålls öppen till varje pris
Första skedet av saneringsarbetet på Oy Julius Tallberg Ab:s fastighet i Citykvarteret i Helsingfors har i dagarna blivit klart, och det andra skedet vidtar i medlet av maj. Fortsätter all enligt tidtabell bör projektet stå klart till julkommersen 1983. Då har hela projektet, inklusive underhandlingar och planering, tagit fem år i anspråk.
Citypassagen genom kvarteret är huvudstadens livligaste fotgängarstråk med 80 000 personer per dygn. Människorna som använder den har det senaste året dirigerats än hit, än dit. längs provisoriska leder — men hela tiden har passagen hållits öppen.
Med förundran har de samtidigt kunnat blicka ned i den stora gropen och följa med de olika arbetsturerna. Intresset flyttas nu från källararbetena i den inre gården (skede 1) till källarvåningen mot ÅAlexandersgatan (skede 2).
Nästa år påbörjas tredje skedet som gäller saneringen på marknivån. Bla byggs en ny passage från Centralgatan till Citypassagen där Carrols” restaurang ligger. I saneringsskede 4, som inleds 1983. kommer bl a en terass och ett glastak över innergården.
Gamla anor
Citykvarteret mellan Alexandersgatan och järnvägsstationen är idag Helsingfors centralaste affärskvarter, Här fanns ju förr en havsvik, Gloet. men sedan den hade utfyllts och efter järnvägens uppkomst på 1860-talet blev platsen mera central. På 1870-talet byggdes studenthuset. i slutet av århundradet uppfördes bla Tallbergs affärshus och kring sekelskiftet var så hela det gamla kvarteret ”Sobeln” utbyggt.
År 1909 fick arkitekt Eliel Saarinen i uppdrag av Julius Tallberg att planera Citypassagen inne i kvarteret. Tallber 24
Planskiss över den östra delen av Citykvarteret. vara klara. Här kommer bla en teatersalong. Alexandersgatan vidtar, Gården täcks i slutskedet av en glaskupol.
3 KERRO 1) Den inre gårdens källarutrymmen börjar Arbetena på källgrnivån i gården mot En ny passage ta upp från innergården mot Centralgatan. (T) Citypassagens fortsättning mot järnvägsstationen.
ade skaffat i sin ägo en rad tomter och ville få till stånd en butiksgränd som sammanband dem genom hela kvarteret.
Från och med början av 1950-talet örnyades byggnadsbeståndet i Helsingors affärscentrum kraftigt. I samband härmed uppgjordes en helhetsplan av arkitekt Viljo Revell för hela den östra halvan av kvarteret.
Det var då rätt vanligt att man ville riva ned och bygga upp nytt i stället, men i mitten av 60-talet stannade utvecklingen upp på grund av de ekonomiska onjunkturerna. Man började tänka om i råga om rivningsalternativet.
Att sätta ned ett år på grundningsarbeten och ett år till på byggande innebär en lång period utan hyresintäkter för fastigheterna. Senare har det också uppstått en ändring i attityderna — man vill bevara gamla byggnader.
Den ursprungliga planen för kvarteret har förverkligats på bara tre av tomterna. En av grundtankarna var att tomterna inte skulle planeras var för sig — på så vis kunde t ex service och parkering koncentreras till färre genomkörningspunkter. Dagens City-Center (1 folkets mun
Korvhuset) utgör ca hälften av helhetsplanen.
Mot slutet av 1970-talet blev det igen aktuellt med byggnadsåtgärder i kvarteret. De gamla byggnadernas grunder hade skadats av att grundvattnet sjunkit. Den fanns samtidigt ett behov av att effektivare utnyttja Tallbergs utrymmen vid Alexandersgatan och i de inre delarna av kvarteret.
Eftersom nya byggnader inte skulle ha haft mera byggnadsrätt än de existerande och många av dem dessutom enligt museinämnden är historiskt värdefulla, var det lätt för Tallberg att bestämma sig för sanering i stället för nybygge.
År 1978 började underhandlingarna mellan Tallberg och Helsingfors stad om kvarterets framtid. Följande år var det klart att skriva kontrakt med arkitektbyrån Castrén-Jauhiainen-Nuuttila om fortsatt planering. Ekono Oy kom in som konsult för den byggnadstekniska planeringen samt el- och VVS-installationer, och för grundarbetena engagerades ingenjörsbyrån Grundundersöknings Ab (IPT). I juni i fjol påbörjades så första skedet med Vesto som huvudentreprenor.
FORUM 8/81
Huset stöddes under arbetsskedet med en provisorisk konstruktion. Med hjälp av domkraft sköts byggnadsstommen upp flera centimeter.
Incitamentkontrakt Entreprenadkontraktet är ett sk incitamentavtal —- någonting som varit allmännare bruk i Sverige. men som hos oss hittills har hört till ovanligheterna. Enligt denna kontraktsform bär både byggherren och entreprenören en del av iskerna för projektet. Vardera parten vill få ned riskerna och kostnaderna. och det har i praktiken visat sig att man kunnat göra stora inbesparingar jämfört med vad fallet hade varit med normala Fasta priser eller löpande räkning. Enligt systemet gör konsulten och anbudsgivarna upp ett kostnadsförslag där de skilt för sig beräknar fasta kostnader. materialkostnader och lönekostnader. Faktureringen sker månadsis. Den första posten kan fastslås på örhand. Materialet beräknas enligt uppskattade mängder och dagspris. Hur stora lönekostnaden blir. kan man emellertid inte veta pa förhand. Men konsulten måste kunna uppskatta var någonstans takpriset ligger.
Det ger möjlighet till ett visst spelrum med tanke på slutresultatet. Överstiger de slutliga kostnaderna takpriset får den entreprenör som Åtagit sig uppdraget avstå en del i form av böter till byggherren. A andra sidan har entreprenören rätt till bonus om kostnaderna understiger en viss nivå.
Det här är ett system som är utmärkt för kortsiktiga entreprenadkontrakt, t ex det aktuella Tallbergbygget som ju löper i ettårsfaser med nya kontrakt varje gång.
I fråga om målsättningar och lösningar har uppdragsgivaren Tallberg och arkitektbyran CIN samarbetat med stadsplaneringskontorets centrumbyrå för att garantera att sluthelheten blir lyckad.
Huvudmålen har varit följunde 9 att höja omgivningens kvalitet och trivsel samt skapa en miljö i liten skal e att bevara en smidig fotgängartrafik med beaktande av de förändringar metron medfö 9 att bältre sammanfoga det gamla och det nya byggnadsbestånde e att effektivera utrymmenas nyttjandegrad och räntabilitet.
tlortsätler på sid 50)
FORUM 8/8 Ö Den sänkta grundvattennivån i Helsingfors centrum var en av de faktorer som påskyndade beslutet om att sanera TFTallbergs fastigheter. Det var känt att Nera av byggnaderna var grundade på träpålar och at dessa hade angripits av röta. Husen hade satl sig, och för att hejda processen mäste någonting göras
Detta med träpålar är i och för sig ingenting alarmerande. Träfundament bevaras 1 hundratals är i grundvattnet. I Helsingfors användes så sent som på 1950-talet träpålar då våningshus skulle grundas i områden med lera och gyttja.
I stadskärnan finns det minst 90 hus som grundats på det sättet. Flera av dem är offentliga byggnader. tex posthuset. järnvägsstationen — och Kansullisteatteri.. Men också många bostadshus har trägund. bla i Kronohagen.
Andra områden i Helsingfors där man vet att husen delvis grundats på iräpålar är trakten kring Hagnäshallen, några fastigheter vid Munksnäsallén och i Hermanstad. Även på andra håll förekommer de. tex i Tölö och Sörnäs.
Grundvattenytan i Helsingfors har emellertid på sina håll sjunkit. Det har berott på bla all regnvatinet inte längre kommer åt att infillreras i marken eftersom gator och trottoarer asfalterats och att avloppsnätet leder bort vattnet.
Från djupa källarutrymmen och tenalar pumpas det också grundvatten till avloppsnätet. Samtidigt leder landhöjningen till att grundvattennivån småningom sjunker vid havsstränderna.
Då grundvattennivån — sjunker komprimeras de lösa lerlagren, vilket leder till sättningar i hus. rörledningar och gator. Träkonstruktionerna kommer i kontakt med luft när grundvattnet sjunker. och då börjar de ruttna.
Helsingfors stads geotekniska avdelning började på allvar syssla med grundvattenproblematiken i samband med metroprojektet. Utländska experter som deltog i metroplaneringen påpekade grundvattnets stora betydelse. Sedan 1972 har avdelningen kontinuerligt utfört observationer och avgett rapporter 1—2 gånger 1 året. Det finns 1 dag ca 300 observationspunkter runt om i staden.
Grundvattnet sjunker
Resultaten av observationerna tillställs alla berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren bär ansvaret för att husfundamentet undersöks, och enligt geotekniska avdelningen är ägaren också skyldig att följa med grundvattenståndet vid huset.
För fastighetsägaren är det givetvis en kostnadsfråga. Träfundamentet fordrar underhåll. Ägarna bör i misstänkta fall gräva fram fundamentets övre del och kontrollera dess skick. Åtskilliga hus står tryggt me ålarna i grundvattnet, men på sina håll har det blivit nödvändigt att hålla pålarna vattentäckta med pump.
Det är dyrt att ändra fundament av trä till betong. Kostnaderna har beräknats till ca I 000 mk/m? våningsyta. En grundförstärkning av de 90 trägrundade husen 1 stadskärnan skulle enligt geotekniska avdelningen kosta mellan 300 och 500 Mmk. Med nuvarande takt förstärks 2—-5 hus per decennium.
Trots allt anses inte Helsingfors träpåleproblem vara oöverkomligt. Många andra städer har det värre ställt. I Åbo t ex står flera hundra hus på I ar. i Stockholms centrum finns 500 sådana byggnader och i Köpenhamn 15 000.
Henrik Sonck [3
Förr byggdes grunden i lös jord så att stockar slogs ned i rad längs vägglinjen. På dem lades en bädd av timmer och sedan följde en stenmur. Från stenmuren restes så tegelväggen. Staden har i dag 300 observationspunkter för att undersöka om grundvattnet har sjunkit under träkonstruktionen.
Källa: Stadens geotekniska avdelning.
25