Politiska risker kring oljepriset

av Janne Salonen Forum 2011-03, sida 10, 31.03.2011

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2011

SPEKTRUM

Japan har världens största statsskuld på 220 procent av BNP och en allt äldre resurskrävande befolkning. Japan har suttit fast ien nära 20-årig ekonomis kris, till stor del på grund av ett svagt politiskt system” Jornalisten Bengt Ljung omatt katastrofen i Japan kan ge landet en nystart, Affärsvärlden 23.3.2011.

JANNE SALONEN Under detta år har oljepriset på världsmarknaden stigit KOMMENTAR medäöver 20 procent, främst på grund av de politiska oroligheter som började i Mellanöstern i slutet av januari. Då upproret mot Libyens diktator Gaddafi började i februari, steg priset för Brentoljan till närmare 120 dollar per fat, men sjönk sedan tillbaka då jordbävningen och tsunamin drabbade Japan den 11 mars. Sedan dess har pristrenden åter varit stigande, samtidigt som FN-koalitionen inledde sitt luftangrepp mot Gaddafis regim. Men oljepriset var stigande redan innan oroligheterna. Sedan september ifjol har oljepriset stigit med cirka 70 procent. Prisstegringen under oroligheterna i Mellanöstern har motiverats av den ökande politiska osäkerheten kring den globala oljetillförseln. Libyens oljeexport har nästan helt avstannat. Libyens export svarar dock för mindre än 2 procent av det globala oljeutbudet, och den störstaoljeexportören Saudiarabien har lovat kompensera bortfallet med att öka den egna produktionen. Denna extra saudiska olja finns redan på marknaden. Saudiarabien, med en produktionskapacitetsreserv på flera miljoner fat om dagen, betecknas ofta som ”oljans centralbank”. Det som verkligen har givit anledning till oro har varit rädslan för att den politiska oron i Mellanöstern ska sprida sig även till Saudiarabien och drabba dess oljeexport. Då skulle oljepriset rusa i höjden: ingen vet ens hur högt, men förmodligen till långt över 200 dollar per fat, kanske upp till 300 dollar per fat. Då skulle västländerna ta till sina reservoljelager ifall det saudiska produktionsbortfallet skulle se ut att vara kortvarigt. I alla fall skulle detta resultera i en ordentlig recession i världsekonomin. Lyckligtvis har oroligheterna ej ännu spridit sig till Saudiarabien, även om de har förekommit i Saudiarabiens grannländer: i Jemen, Oman och nu senast i Bahrain, där saudiska styrkor hjälpte tillatt kväsa det sunnistyrda Bahrains shiamuslimska demonstranter. För tillfället verkar det inte sannolikt att oroligheterna sprider sig till Saudiarabien (som också har en shiamuslimsk minoritet i öster), men risken kan inte uteslutas. Den politiska naturen av oljeprisstegringe visas av prisets snabba tillbakagång efter jordbävningen i Japan, då uppmärksamheten tillfälligt fästes på andra regioner än Mellanöstern.

Hotar inte världsekonomin. Fortfarande har oljepriset knappast nått sådana nivåer att det hotar återhämtningen i världsekonomin efter finanskrisen. Då dök oljepriset från som högst 147 dollar per fat till under 40 dollar. Prisstegringen sedan dess visar att det var det snabba prisfallet under finanskrisen som representerade undantaget, och inte prisstegringen före det. Under fjolåret steg den globala oljeefterfrågan med ett par miljoner fat om dagen, vilket var en mycket snabb takt, främst till följd av den snabba efterfrågeökningen i tillväxtländerna (Kina, Indien med flera). lår beräknar energiorganet IEA att ökningen blir mindre, dock cirka en och en halv miljon fat om dagen, till cirka 88 miljoner fat per dag.

Oljepriset torde dock redan ha nått sådana nivåer att en del utvecklingsländer börjar få problem med att finansiera sin oljeimport.

Det vore snarast fördelaktigt för den långsiktiga balansen på energimarknaden att oljepriset skulle stiga i en stadig, odramatisk takt. Efterfrågan på oljeprodukter har fortsatt att stiga oförtrutet, samtidigt som produktionen har haft allt svårare att följa med. Det stigande oljepriset stimulerar till investeringar i ökad produktion. Nu börjar det bli ekonomiskt lön hj [=] lj = 3 2 [=] 3 [2 samt att ta i användning okonventionella oljetillgångar, såsom Kanadas stora oljeskifferreserver. Där har de västliga oljebolagen under de senaste åren satsat mångmiljardbelopp för att öka produktionen.

I USA håller ett teknologiskt genombrott på att äga rum som gör att den inhemska oljeproduktionen för första gången på ett par decennier uppvisar en stigande trend. En del driftiga mindre oljebolag har börjat tillämpa de nya produktionsmetoderna för att producera naturgas från skifferfält även för produktion av olja. Dessa produktionsmetoder kommer att tas i användning också på andra håll i världen, vilket ökar oljeproduktionen.

Samtidigt gör den allt rikligare förekomsten av naturgas, inte minst i USA, det lönsamt för oljebolag att investera i anläggningar som konverterar naturgas till flytande bränslen. Det angloholländska bolaget Shell har redan en sådan produktionsanläggning igång i Qatar vid Persiska viken.

De senaste årens stigande pristrend på olja hjälper till att trygga en ökad tillgång på olja på lite längre sikt, samtidigt som prisökningen också stimulerar konsumenterna till att frångå oljeprodukter för andra energiformer. Det stigande utbudet av bränslesnåla fordon såsom hybridoch elbilar kommer att hjälpa till att stävja den framtida efterfrågeökningen på oljeprodukter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."