Porten mellan öst och väst

av Vesa Turtiainen Forum 1981-04, sida 10-11, 04.03.1981

Taggar: Orter: Hongkong Teman: handel

Miniatyrstaten Hongkong med en befolkning på fem miljoner hade år 1979 en utrikeshandelsvolym som var en och en halv gång större än Indiens och också större än hela Folkrepubliken Kinas. Hongkongs nationalinkomst härrör sig till 80 procent från utrikeshandeln.

Under hela 1970-talet ökade både exporten och importen kraftigt. År 1979 var värdet av exporten 76 mrd HKD (Hongkong-dollar), d v s en ökning med 19.5 procent jämfört med föregående år. Värdet av importen uppgick till 86 mrd HKD eller en ökning med 16 procent. Handelsbalansen visade ett underskott på 10.5 mrd HKD. men bytesbalansen var å andra sidan i jämvikt.

Särskilt exportökningen var enorm under 70-talet. Tex under ett av den internationella recessionens krisår 1976 ökade exporten med 28 procent.

Hongkong är världsbäst när det gäller somliga produkter. Digitalur. plastleksaker. kläder och kikare exporteras härifrån mer av än från något annat land. De främsta exportmarknaderna är USA, Västtyskland och Storbritannien. Importen kommer huvudsakligen från Japan. Kina och USA.

Entrepot-handeln

Anda sedan kolonin grundades. har den sk entrepot-handeln varit kännetecknande för Hongkong. Förenklat uttryckt innebär entrepot-handel reexport och -import.

Det är inte svårt att peka på orsakerna till att reexporten och -importen fått en så stark ställning i Hongkong. Strålande trafikförbindelser, utmärka bank- och försäkringstjänster. en god hamn, effektiv och flexibel företagsledning och fördelaktiga valutaförhållanden har alla bidragit till att utveckla detta livliga handelscentrum.

Trots att de yttre förhållandena är ypperliga för handel utvecklar Hongkong också kraftigt sin utrikeshandel genom sin egen utrikeshandlesorganisation — Hong Kong Trade Development Council. Det är en halvstatlig organisation som regeringen visserligen inte övervakar men vars verksamhet den delvis finansierar. Dess huvudsakliga uppgift är att främja exporten i utlandet och den har kontor i över 20 länder över hela världen. Samtidigt ställer organisationen gärna upp för att hjälpa utländska exportörer att hitta köpare i Hongkong.

Bristen på egna råvaror och tillgången till billig och relativt välutbildad arbetskraft är de två mest framfrädande faktorerna i Hongkongs industriproduktion. Hongkong skaffar sig effektivt råvaror speciellt från Kina och framställer sedan snabbt och framför allt billigt produkter som man under flera år ha 10

Hongkong:

Porten mellan öst och väst

Hongkong har under de senaste tio åren byggt upp en imponerande ekonomi och det är speciellt den omfat tande exporten av textil och kläder man fäst sig vid. Teko-industrins produkter utgör fortfarande ca 40 procent av Hongkongs export. Det protektionistiska motståndet på många håll i världen är emellertid ett stort problem för teko-exporten och Hongkong har därför strävat till att diversifiera handeln. Elektronikindustrin har utvecklats kraftigt och samtidigt riktar man sig allt mer in på handeln med Kina. Men Norden är fortfarande en anspråkslös marknad för Hongkong — trots att den rikliga förekomsten av Hongkong-tillverkade produkter i våra affärer kunde locka til att tro annorlunda.

Hongkong — kontrasternas miniatyrstat — har en befolk; takterna mellan Hongkong och Kina är ett intressant kapitel, Kina behöver staden som en neutral mellanhand i den intenationella handeln.

kunnat sprida över världen med förvånande fart.

Revolutionen i Kina

Det var i själva verket revolutionen i Kina i slutet av 1940-talet som möjliggjorde att industriproduktionen kunde komma igång i Hongkong. Tidigare hade Hongkong enbart levt på att förmedla produkter vidare. Men efter kommunisternas makttillträde i Kina flydde många framstående kinesiska industrimän till Hongkong där de uppförde nya fabriker och inledde produktion.

Honkongs industriproduktion tog så god fart att det inte dröjde länge förrän många gamla industriländer började ty sig till protektionism för att försöka skydda sin egen industri mot billigvarornas anstormning därifrån.

Hong Kong Trade Developmen g på ca fem miljoner. Handelskon Council’s informationschef Charles Chapman medger öppet att just de högt industrialiserade ländernas protektionism utgör ett svårt problem för Hongkong.

— Många länder använder också kraftiga moraliska argument mot billigimporten från oss. Det talas tex om en utsugaraktig exploatering av den billiga arbetskraften, säger han.

Med flera av sina viktigaste exportländer har Hongkong ingått avtal där exporten regleras. Det gäller i speciellt hög grad textil- och konfektionsbranschen. och enligt Chapman ökar trycket av protektionismen hela tiden.

I stället för att satsa mer på textil- och konfektionsindustrin som konfronteras med protektionismen i allt fler länder, har Hongkong börjat utveckla sin elektronikindustri kraftigt. Än så länge har inga

FORUM 4/8 länder fastslagit kvoter för Hongkongs elektronikexport. Overhuvudtaget strävar man nu till att flytta över tyngdpunkten inom industriproduktionen mer till metallindustrin. Också den tunga metallindustrin är stadd i kraftig utveckling, och skeppsbyggnads- och varvsindustrin är för närvarande den kanske snabbast expanderande sektorn.

Handeln med Kina

Handelskontakterna mellan Hongkong och Kina är ett intressant fenomen. Kina tillgodogör sig de handels- och finansieringstjänster som Hongkong erbjuder. Hongkong är praktiskt taget den enda djuphamnen i hela det sydkinesiska området, och en stor del av Kinas export och import kanaliseras idag genom staden.

— Kina behöver Hongkong eftersom staden på sätt och vis är en neutral mellanhand. Kineserna känner inte tillräckligt väl den internationella handelskutymen, särskilt med västländerna, och Hongkong kommer att få allt större betydelse för Kinas omfattande moderniseringsprocess, framhåller Chapman.

De tjänster Hongkong kan erbjuda är av ovärderlig nytta för Kina när det gäller finansieringen av handeln. Kina får faktiskt hela 40 procent av sina valutaintäkter via Hongkong.

Kina och Storbritannien har ett 99-årigt arrendeavtal som löper ut 1997, och som alltid gett anledning till en viss osäkerhet. Avtalet gäller största delen av Hongkongs lilla areal — de sk nya territorierna. Folkrepubliken Kina har aldrig erkänt arrendeavtalet med motiveringen att bakom det låg 1800-talets kanondiplomati då det ingicks — alltså att Storbritannien som militärt starkare makt kunde tvinga Kina till ett från deras sida förödmjukande avtal.

Under den kinesiska kulturrevolutionens tid tex var man i Hongkong mycket oroad över framtiden. Det förekom ju samtidigt stora kravaller och oroligheter i Hongkong och många antog

Hongkongs industriproduktion har tagit så god fart att många gamla industriländer börja ; sig till protektionistiska åtgärder för att skydda sin egen industri mot billigvarornas anstormning därifrån.

att Kina mer eller mindre direkt låg bakom dem.

Idag ser man emellertid relativt hoppfullt på framtiden, inte minst tack vare Kinas politik den senaste tiden. Kineserna har försökt försäkra Hongkong att staden med lugn kan se tiden an.

I själva verket ger Kina i sin praktiska politik exempel på sin vilja att upprätthålla goda relationer till Hongkong och uppenbarligen också på att landet godkänner kolonin. Kineserna håller nämligen på att upprätta industrizoner vid gränsen till Hongkong och har inbjudit industriföretagare att uppföra produktionsenheter där. Hongkongföretagarna har redan visat stort intresse för affärer i Kina: omkring 400 företag från Hongkong är på ett eller annat sätt verksamma i grannlandet.

Norden liten marknad

Också de nordiska länderna finns med inom Hong Kong Trade Development Council’s verksamhetsområde. Organisationen har ett kontor i Stockholm som sköter det nordiska marknadsområdet.

– Norden är trots allt inte för närvarande någon särskilt betydande marknad för Hongkong. Det beror först och främst på att Norden är avlägset, och på att Hongkong fortfarande koncentrerar sig på sina traditionella stora marknadsområden i Europa, speciellt

Storbritannien och Västtyskland, säger Chapman.

Chapman tycker att det inte har varit lätt att främja handelsrelationerna mellan Honkong och Norden. Det skulle behövas mycket mer information om de ekonomiska förhållandena i Norden. Men visst finns det möjligheter till samarbete ändå, framhåller han.

Hong Kong Trade Development Council’s verksamhet i Norden går närmast ut på att arrangera seminarier, göra personliga marketingframstötar, sköta korrespondens 1 affärer samt erbjuda tjänster i samband med rådgivning och affärskontakter.

Huvudsakliga exportprodukter från Hongkong till de nordiska länderna är tyger och kläder, klockor samt olika elektroniska produkter. Exportökningen inom konfektionen begränsas av de nordiska ländernas importkvoter. Störst har ökningen varit för exporten av klockor, men i fråga om elektroniska produkter har exportutvecklingen däremot varit negativ.

Det mesta av Hongkongs import från de nordiska länderna utgörs av papper och cellulosa, och därefter kommer djupfrysta varor och kontorsmöbler samt ADB-utrustning. Handelsbalansen visar för närvarande som helhet ett överskott till Hongkongs förmån.

Vesa Turtiainen

Bankernas paradi kn SR

Hongkong tävlar i en helt egen klass när det gäller bankverksamhet: där finns ingen centralbank, ingen statsskuld och myndigheterna kontrollerar varken den cirkulerande penningmängden eller räntenivån. Dessutom har de två stora lokala aftärsbankerna rätt att prägla pengarna.

e Följande siffror beskriver bankverksamhetens omfattning i

FORUM 4/81

Hongkong: där verkar för närvarande II5 banker med fulla bankrättigheter. ca 300 sk Deposit Taking Companies (företag. inte banker, som får ta emot depositioner) och ca 115 olika bankers representationskontor.

De två största och äldsta bankerna syns bäst i Hongkongs bankvärld. De är Hongkong and Shanghai Banking Corporation samt Chartered Bank som båda inledde sin verksamhet redan på 1800-talet.

Det mest intressanta skedet i Hongkongs bankliv upplevdes under åren 1965—-1978. Då existerade ett förbud mot att grunda sk Full Banks, d vs banker med fullständiga bankrättigheter. Förbudet upphävdes i princip år 1978. men trädde igen tillfälligt i kraft år 1979. Under denna period på tretton är uppstod en formlig rush av sk Deposit Taking Companies till Hongkong -— då grundades mängder av dessa företag som fär erbjuda vissa me inte alla former av banktjänster. De största skillnaderna mellan dem och normala banker är att de förstnämnda inte kan erbjuda check- eller sparkontotjänster och de får bara ta emot depositioner vars minimisumma är 50 000 HKD. Hongkong dollar (ca 40 000 FIM).

Därför etablerade sig de utländska bankerna under förbudstiden som Deposit Taking Companies.

Vänd 1