Porträttet : Björn Westerlund
Forum 1968-19, sida 17-18, 22.11.1968Taggar: Bolag: OY Nokia Ab Personer: Björn Westerlund Teman: ekonomi
FORU 22. 11. 196 porträttet
Björn »Nalle» Westerlund, 56, började sin industrikarriär som 24årig laboratoriechef vid Finska Kabelfabriken år 1936, ett av företagets livligaste genombrottsår. Avancerade 1947 till fabrikens tekniska ledare och utsågs till verkställande direktör 1956. Tio år senare sammanslogs de bägge äganderättsligt närbesläktade flerfabriksbolagen Oy Nokia Ab och Finska Gummifabriks Ab med Gummifabrikens år 1922 förvärvade dotterbolag Kabelfabriken till ett enda storföretag under det gemensamma slagkraftigt korta namnet Oy Nokia Ab. Eftersom Kabelfabriken redan då hade vuxit föräldraetablissemanget över huvudet och blev den nybildade industrigruppens försäljningsmässigt dominerande företag utsågs bergsrådet Westerlund naturligt nog till det för våra förhållanden märkligt mångsidiga mammutbolagets högsta chef.
En fusion mellan bolag med så vitt skilda produktionsprogram, — allt från trä- och gummiförädlingsprodukter, elektronisk apparatur och kabelfabrikens enorma artikelsortiment till elkraftsproduktion — plus flere dotterbolag och intressen i andra företag, kräver naturligt nog en viss nyorganisation krönt av en effektiv och alert centralförvaltning. Det nya stor-Nokia är ännu bara ett par år gammalt och ingen kan kräva att en sådan organisation skapas i
Forum 19/6 en handvändning, För ändamålet har därför utomstående konsulentexpertis anlitats, framhåller bergsrådet Westerlund för Forum.
Inhemska marknaden otillräckli — Ett av våra största problem är att marknaden i hemlandet är alldeles för liten i nästan alla våra många produktionsgrenar. Totala årsomsättningen var senaste år 392 miljoner mark oc stiger i år, självfallet delvis beroende på devalveringen, till inemot 500 Mmk. I runt tal går en tredjedel av produktionen på export. Men vårt mål är självfallet att öka produktionen över hela linjen, fortsätter Nokia-chefen. — En hög investeringstakt förefaller naturlig i vår situation men tempot dämpas förargligt mycket av <skatteproblemen. Spörsmålen om när, var och hur man bäst skall investera Vänd!
Bergsrådet Björn Westerlund, 56, Nokiachef, leder tiotals företag, 8500 anställda
Språkkunskaper är en kapitaltillgån 1 porträttet
Björn Westerlun löper många gånger genomgripande in i varandra, Långsiktsplaneringens nödvändighet är ju uppenbar, men sysselsättningsfrågan och konkurrensen med utländska företag — också på hemmaplan — hänger som ett påtagligt irritationsmoment över all planering. Mycket av det som planeras och investeras måste ge mer eller mindre omedelbar utdelning.
— Intensifierad forskning — också den inriktad både på kort och lång sikt — är ett direkt livsvillkor i den hårda konkurrensen. I vilken mån den skall koncentreras till ett troligen oundvikligt centrallaboratorium, respektive uppdelas på mindre fabriksenheter, är en fråga som vi ännu inte är helt mogna för att ta ställning till. Hittills har vårt största problem i forskningsfrågan varit bristen på lämpligt skolad personal Innan det hindret är undanröjt kan vi inte stampa fram den mest ändamålsenliga forskningsorganisationen med optimalfördelning av arbetsupppifternia. — Nej, Kabelfabriken är inte på något sätt mitt speciella skötebarn bara för att jag, bildligt talat, har vandrat min väg uppåt genom hela denna mest dominerande faktor — cirka hälften av totalfaktureringen — i hela industrigruppen Nokia. Helt frånsett att Kabelfabrikens interna ledning ligger i goda händer och att företagets planering är tidsenligt modern så ligger min personliga arbetsuppgift numera på en om man så får säga samordnande och dekreterande nivå med tanke på Nokia som bhelbet betraktad. Och det är som helhet företaget Säll utvecklas och planeras vi e.
Elektroniken går framåt
För en icke initierad tarvar troligen Nokia och dess många förgreningar ytterom de tre huvudföretagen en litet närmare utbening e Elektronikavdelningen, som ursprungligen växte upp inom Finska Kabelfabriken, har nu på allvar kommit i gång med apparatur för telekommunikationssystem, bärvågsutrustning 18
FORU 22. 11. 196 säljning och uthyrning av datamaskiner som huvudsakliga objekt. I fjol översteg försäljningen 15 Mmk varav drygt 27 20 föll på exportens del, Innevarande år har faktureringen ytterligare ökat.
e Ett viktigt och synnerligen aktivt dotterbolag är Oy Tecalex Ab som arbetar enligt totallinjeprincipen med leverans av komplett monterade kablar och färdigt dragna kraftlinjer, inklusive stolpar, fundament, uppsättning och självfallet också projektering på basen av kundens önskemål och data, Ett exempel är elektrifieringen av järnvägen — Helsingfors —Kyrkslätt. Principiellt är Tecalex helt oberoende och kan sköta sin materialuppbandling från vilka företag och länder som helst, men grundtanken i det hela är att företaget i främsta rummet och direkt skall verka för försäljningen av Nokias många produkter.
e Vapenfabriken Oy Sako Ab, som år 1962 inköptes från Finlands Röda Kors (!), bedriver med hänsyn till företagets storlek en betydande export av högklassiga jaktgevär. Främst till så kräsna kunder som USA, Australien och Västtyskland.
e Men industrigruppen Nokia har många flere dotterbolag, både i hemlandet och utomlands, Det turkiska Törkkablo A.O. vars aktier till 51 procent ägs av Nokia tillverkar utom plastisolerade telefonkablar också lättmetallprofiler och stålaluminiumlinor. Just nu i ett nytt utbyggnadsskede. Nokia Ab i Stockholm är ett rent fastighetsbolag där det svenska Finska Gummi Ab:s lager och kontor är inrymda.
Sedan finns det förstås i hemlandet Järvenpään Kumi Oy, den välkända plastspecialisten Oy Kymarno Ab och Pobhjolan Kaapeli Oy.
e För dem som inte visste det kan ytterligare nämnas att Nokia, till drygt 40 procent är intressent i glödlamps-, torrelements-, glasprodukt-, neonljusetc. fabrikerna under Oy Airam Ab:s administration — Hur det går att hålla så här många trådar från olika håll i landet i sin hand utan att trassla till det hela? Ja det blir nog en hel del resor. Både för de många <produktionsenheternas ledning och mig själv. Även om jag inte med bästa vilja i världen kan ge mig tid att åka omkring till de många orter det här är fråga om. Men mycket rest blir det i alla fall. Betydelsen av personliga kontakter kan inte skattas högt nog. — Nej, inget eget privatplan efter amerikanskt och numera också allt vanligare svenskt mönster. Ordinarie trafikflyg är både tryggare och pålitligare — och för oss säkert också billigare. Inom landet får mina souschefer helst åka tåg. Då vet man att de uppenbarar sig här på centralförvaltningen i Helsingfors — mitt emot järnvägsstationen — exakt på minuten, oberoende av oväder och dåligt väglag. Till — bergsrådet dygder hör «uppenbarligen punktlighet. Forums antichambrerande, före denna porträttintervju, inskränkte sig till exakt de 3 minuter 45 sekunder som medarbetaren infann sig före den avtalade tiden — Jo, det är riktigt att man, litet drastiskt uttryckt, kan säga att ett företag som detta praktiskt taget äger vissa personer, i bland annat just min ställning. (Beträffande äganderättsobjektet måste vi i detta fall nog räkna med en viss stimulerande symbios. Forums anmärkning)
Westerlunds
Seglar folkbå — Min arbetsdag börjar som mången annans klockan nio men den slutar — tja när den nu slutar. Jag släpar emellertid inte någon portfölj fylld med samma papper av och an mellan kontoret och hemmet. De få gånger jag bär bort handlingar från kontoret så blir de också lästa genast. Veckosluten försöker jag med våld reservera för mig själv. Bowling och jakt, på sommaren segling, ger avslappning och rekreation. Kappsegling i folkbåtsklassen har ett tillräckligt starkt tävlingsmoment utan att kräva gymnast kondition och ständig samträning av besättningen. Trevligt och spännande likväl. Aw 40 kappseglingar satt jag själv vid rodret 30 gånger i somras.
— Magsår och stress har jag måhända undvikit mycket just på grund av dessa rörliga fritidsintressen i motsats till den tidsödande och krävande trädgårdsskötsel som jag tidigare gärna ägnade mig åt. Och så har jag ju ovanan att ryta ut ibland i stället för att låta motgångar och dåligt humör fräta sönder nerver och inälvor. — Jovisst, nog hinner man läsa också. Både dagstidningar och annat men de rent tekniska artiklarna tillhör nog det förgångna = grundskolningsstadiet för min del. Men jag följer nog med världens allmänna tekniska utveckling i stora drag.
— Utlandsresorna försöker ja så vitt möjligt ordna så att förhandlingarna gränsar till ett veckoslut att utnyttja enligt högst personlig agenda. På tal om utlandsresor så retar det en att man inte i yngre år hade en chef som, med hot om lönefastlåsning, skulle ha tvingat en att lära sig ryska flytande. I min ålder tar det för lång tid att lära sig annat än de viktigaste glosorna i ett främmande språk.
— Det är riktigt att Sovjetunionen är en mycket stor kund, Omkring 65 procent av Kabelfabrikens export och mer än tio procent av Finska Gummis går till Sovjet. Glädjande nog är våra produkter mycket uppskattade och sanningen att säga är Kabelfabrikens representanter något av »persona grata» där borta och ofta utsatta för ett gästvänligare mottagande i Moskva än vad som kommer mången högt uppsatt politiker till del. Men trevligare är det ju alltid om man behärskar kundernas och värdarnas språk.
En blick på bergsrådet Westerlunds meritlista rörande förtroendeuppdrag, industriella och ekonomiska styrelsemedlemskap besannade våra farhågor att den är på tok för lång för Forums spalter, men vi kan inte undanhålla läsarna att Nokia-chefen bl.a. har hunnit presidera som handels- och industriminister.
Forum 19/68