Posten löper smidigare - Böle-centret fortfarande flaskhals
av Mats Kockberg Forum 1979-20, sida 16-17, 19.12.1979
Behandlingsfunktion
Posten löper smidigar fortfaranq
Postgången har förbättrats. Försändelserna kommer nu betydligt snabbare fram än då läget var som sämst för ett knappt år sedan, visar en undersökning utförd av Finska Gallup på uppdrag av post- och telegrafstyrelsen. Men den nya sorteringscentralen i Böle utgör fortfarande en flaskhals.
y»” Av breven utanför huvudstadsregionen kom hela 86 procent fram första arbetsdagen efter postningen och samtliga försändelser senast dagen därpå. Däremot nådde bara 40 procent av de brev som gick via Böle fram följande dag, medan 97 procent hade kommit fram under den andra arbetsdagen. Därigenom har posten i postdistrikten utanför
Stor-Helsingfors i det stora hela uppnått målsättningen att brevpost av första klass skall nå mottagaren en arbetsdag efter att de avsänts. För huvudstadsnejdens del återstår ännu en hel del att göra.
I början av 1970-talet inleddes en reform av sorteringsnätet inom postoch telegrafverket. Det gamla systemet med frambefordring av post Schema över postgången från
Kunde avsändare till adressat Kunder
BefordringsKunde anstal ” | Avgångs Avgångsanstalt
Avgångsanstal + Adress. anstalt
Avgångs& sorteringscentral
Stamtransport Lå
Adress+ sorteringscentral
Adressanstalt
Uppsamlingstransport + LJ >
Utdelningstransport . &
Adressanstalt
Utdelnin 16
Kunder
Kunde funktio le flaskhal försändelserna från en anstalt till en annan med upp till 6—7 haltpunkter och sorteringsskeden på vägen, visade sig vara alltför långsamt och framför allt känsligt för trafik- och andra hinder. Det första steget mot en effektivare postgång togs genom att man tog i bruk postnummersystemet. Inom ramen för 23 sorteringscentraler runt om i landet har man centraliserat behandlingen av försändelserna.
Samtidigt har man tagit i bruk modern teknik för att göra postgången smidigare. För några år sedan inledde sorteringscentralen i Tammerfors tex kodning av breven. Efter att postanstalten kodats på kuvertet sker sorteringen automatiskt.
Pris: 160 miljoner mark
Den viktigaste länken i sorteringsnätet är i alla fall Böle postcentrum i Helsingfors, där verksamheten på allvar inleddes i början av år 1979. Den nya sorteringscentralen omfattar totalt 306 400 m?. Kostnaderna för anläggningen var totalt 160 miljoner mark, varav maskinparken stod för 12,5 miljoner. Drygt 2400 personer jobbar i centret, av dessa får 1900 sin lön av sorteringscentralen, som fungerar inom ramen för postanstalten Helsingfors 100. Dessutom är omkring 500 personer sysselsatta vid en rad administrativa postavdelningar som förlagts till centret.
Sorteringscentralen blev i oktober ifjol uppsagd från sina gamla hyreslokaliteter vid Sörnäs strandväg i Helsingfors, och tvingades därigenom
FORUM 20/7 flytta in i den nya byggnaden i Böle innan den var helt färdig. Följden var störningar i verksamheten och långsam postgång. Bottenläget nåddes i februari, varefter sorteringen börjat löpa smidigare.
Behandlingen av posten sker i flera faser. Omkring 1 000 000 brev från postanstalter och -lådor i Helsingfors, Vanda, Esbo, Kervo, Järvenpää, Hyvinge, Högfors, Vichtis, Sjundeå, Sibbo, Grankulla, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby körs dagligen till Böle. Postens bilar gör under vardagarna 26 turer i Helsingfors-regionen medan försändelserna från de mera perifera områdena avhämtas minst två gånger per dag. Under veckosluten kör man 17 avhämtningsturer inom huvudstadsområdet.
Udda försändelser sorteras manuellt
Vid postcentret mottas postsäckarna och förflyttas via ett 1500 meter långt taktransportnät till lossningsplatsen där knytena öppnas och ”udda” försändelser såsom korsband och småpaket plockas ut för att sorteras för hand.
Resten av breven förflyttas via ett löpande band till någon av de tre sorteringslinjerna. Varje linje är försedd med en anläggning för både optisk läsning och kodning samt sex arbetspunkter för manuell kodning. Den automatiska sorteringsfunktionen kan handlägga drygt 80 000 brev per timme.
De kodade försändelserna förflyttas sedan till den sk försorteringen vid vilken sorteringsprogram väljs. Programmet PRS 1 används för avgående post (postnummerområden 15—99), medan den inkommande posten körs enligt programmet PRS
FORUM 20/7 2 (00—14). Försorteringen förflyttar försändelserna till 16 automatiska staplaranläggningar enligt det valda programmet.
Maskinkapaciteten kan inte helt utnyttjas
Därefter åker breven genom en finsorteringsapparat, som fördelar 28 000 brev i timmen i 152 fack enligt slutstation. Sedan buntas försändelserna ihop och sluts in i postsäckar varefter sorteringsanläggningen för tung post ser till att säcken finner den rätta vägen ut ur postcentret i Böle.
— Endast 30 procent av den totala mängden brevpost kan tillsvidare behandlas maskinellt, omtalar informationschef Heikki Klemettinen vid post- och telegrafverket. — Det beror på att resten av postförsändelserna är försedd med felaktig eller bristfällig adress eller att den är skriven för hand.
Genom en omfattande informationskampanj har posten försökt informera i främsta hand företag och organisationer om vikten av korrekt adressering och standardstorlekar på kuverten, Ca 75 procent av den dagliga posten hänförs till gruppen ”firmapost”. Den optiska läsaren börjar sitt arbete nere till vänster på kuvertet och ifall avsändarens adress jämte postnummer finns just i det hörnet och inte uppe till vänster som rekommenderats, och brevet dessutom slinker in i den optiska läsaren kommer försändelsen lätt på avvägar. Felaktigheter kan också uppstå om kuvertet är tillverkat av tunt pappersslag, varvid läsaren kan tyda tex ett fakturanummer inne i konvolutet och skicka iväg brevet till orätt postanstalt. Däremot tolererar läsaren ett mellanslag av svensk mönster och vet att postnummerhbeteckningen 65101 (korrekt beteckning är 65101) är avsedd för boxutdelning i Vasa.
Men om avsändaren vill nå en postbox i Karlstad i Sverige gäller det givetvis att se till att postnumret föregås av ett S, annars riskerar det brevet att i den automatiska sorteringen hamna i Vasa — som har samma nummerserie. Utlandsposten behandlas fö inte av de automatiska sorteringsmaskinerna, eftersom man empiriskt kunnat konstatera att de utländska försändelserna otillbörligt ofta är försedda med felaktig adress, och för att man på internationell nivå inte ännu lyckats nå en överenskommelse om standarder för landoch postnummerbeteckningarna.
80 000 paket/dag Sorteringen av tung post, dvs paket, tidningsbuntar, postpåsar korsbandsknippen osv sker vid tre anläggningar som tillsammans kan koda 12000 försändelser i timmen. Den första maskinen sorterar post för postnummerområdena 00—14 medan de två övriga betjänar områdena 15—599. Dagligen passerar 80 000 paket och 150—200 000 tidningsbuntar postanstalten Helsingfors 100. Försändelserna kodas för hand, varefter en bandanordning automatiskt enligt postnummer förpassar dem vi-dare.
Informationschef Klemettinen på- pekar att -den största bristen med det nya postcentret hittills varit att den befintliga maskinkapaciteten inte till fullo kunnat utnyttjas pga av brister i adressering och felaktiga konvolut. Kapaciteten har beräknats vara tillräcklig under hela 1980-talet.
De egentliga inkörningssvårigheterna har man på det hela taget klarat av.
Ingen julnervositet Äv postfunktionärerna i Böle arbetar de flesta i två eller tre skift. För att motverka enformighet i arbetet cirkulerar de anställda mellan olika uppgifter. Sorteringen och kodningen sker i 50 minuters intervaller som avbryts av en 10 minuters andhämtningspaus.
Vid ett besök i postcentret kunde man inte lägga märke till någon större oro inför julposten. Samarbetet med skattemyndigheterna har fungerat bra då det gällt distribution av skattesedlar och övriga försändelser i massupplaga. Man tror inte heller att de vidpass 25 miljoner julkort som skickas i Finland skall bereda den nya sorteringscentralen några större problem. O 17