Pråmmaterielkommitténs betänkande klart

Taggar: Teman: sjöfartyg

Pråmmaterielkommitténs betänkande klart

Vårt lands utrikestrafik är till 85 procent sjöburen. Av den inhemska trafiken är vattentrafikens andel 17 procent. I ett land fullt med vattenvägar är denna procent rätt anspråkslös. En av orsakerna är att det finns mycket få moderna småfartyg, och pråmmateriel knappast ens till namnet. För att råd bot på den sorgliga situationen tillsattes senaste å en kommitté att utreda behovet av småtonnage. Pråmmaterielkommittén lämnar sitt betänkande till trafikminister

Veikko Saarto inom maj.

Valmet: pråmmoderfarty ” Pråmmoderfartyg är inte någon direkt ny uppfinning — patent för en sådan lösning beviljades redan 1914, men den tillämpades inte då.

Valmet Oy bygger nu på sitt Helsingforsvarv två till Sovjetunionen beställda pråmmoderfartyg, som vardera kan ta ”ombord” 26 sk Donau-havspråmar. Moderfartygets längd är 266 m och pråmarnas 38 m. Pråmarna byggs på Pansiovarvet.

Systemet i korthet: pråmarna lastas i och för havstransport ombord på ett matarfartyg eller moderfartyg, me transporteras längs floder och kanaler med pusher (”skulfbogserfartyg”). Bolaget har utvecklat en mindr version av pråmar-pråmmoderfartyg för finländska förhållanden. Systemet blir fördelaktigt i drift, genom att moderfartyget kan vara i fortgående bruk, medan ”passiva” pråmar lastas eller lossas.

Systemet skulle öppna direkta exportförbindelser för industrierna vid insjöfarleder, genom att pråmarna utan mellanlastning kan transporteras från fabrikerna till destinationsorter exempelvis vid vattenvägar i MellanEuropa.

Valmet har också utvecklat en flytande hamn för pråmsystemet. Denna marknadsförs i främsta hand till uländer. Oo

Wärtsilä: pusher+pråm

NW)” Bogserbara pråmar är i många fall en tekniskt ofördelaktig lösning: motståndet är stort vid bogsering, manövreringen svår och enhetens totala längd problematisk. Dessa minussidor kan övervinnas med en tvärtom-lösning — bogserbåten skuffar pråmen i stället för att dra. Nästa steg är att ”gaffelkoppla” bogserbåten och pråmen. Man får då en enhet med ett konventionellt fartygs egenskaper och pråmsystemets flexibilitet.

Oy Wärtsilä Ab, Helsingforsvarvet har för Oy Finnlines Ltd utvecklat ett pusher/pråmsystem enligt en amerikansk principlösning. Tills vidare endast på papperet — någon order ha ännu inte undertecknats, Systemet lämpar sig speciellt väl för export av skogsindustrins produkter.

Själva bogserbåten—=pushern är 50 m lång, och kopplas till den 126 m långa pråmens gaffelformade akter med hjälp av en hydraulisk kolv. Genom denna infästning beter sig pusher/ pråmkombinationen manövermässigt som ett enda fartyg och har då en total längd på 142 m. Infästningen och skrovformen har av Wärtsilä utvecklats för isgång, och klarar sig utan isbrytarassistans i Finska vikens isförhållanden, Pråmen kan ta 14000 m8 last. Hastigheten för enheterna sammankopplade är ca 13,5 knop. O yÖ” En central orsak till det knappa småtonnaget är olönsamheten, som i sin tur sammanhänger med de finländska fartygens stora besättningar och höga manskapskostnader.

— Finländska småfartyg måste bemannas med dubbelt så stora besättningar som tex mellaneuropeiska fartyg, berättar ordföranden för pråmkommittén, byggnadsrådet Jarkko Saisto vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, — Också nybyggnadskostnaderna är synnerligen höga i relation till transportkapaciteten. Betecknande för dagens läge är att endast 15 procent av alla fartyg på Saima kanal seglar under finländsk flagg! Andelen finländska småfartyg är också inom utrikestrafiken mycket liten.

Trots världsrykte som isbrytarnation har Finland inte en enda isbrytare planerad för assistans av kustoch insjöskeppsfarten.

Av vårt lands hela inhemska trafik är vattentrafikens andel 17 procent beräknat enligt transportprestation; av denna trafik är 5,5 procent timmerflottning (huvudsakligen på insjöarna) och 11,5 procent fartygstrafik (huvudsakligen = oljetransport längs kusterna).

Farleder över 13 000 km

Längs kusterna finns 6 600 km utprickade farleder, och detta nät täcker alla kustorter av betydelse. De utprickade farlederna på insjövattnen uppgår till ca 6 500 km, dessutom används ca 1800 km outprickade flottningsleder. Flottningsutrustning råder det inte någon direkt brist på.

— Kusttrafikens nivå har stigit till ca 8 miljoner ton, berättar byggnadsrådet Saisto. — Största varugruppen är oljeprodukter, samt byggnadssand och -grus, övriga varor närmast cement, råvaror för konstgödselindustrin osv. I jämförelse med kusttrafiken är den fartygsburna frakttrafiken på insjövattnen obetydlig. Saima kanal har inte motsvarat förväntningarna, den totala trafikmängden är 800 000 ton, av vilket hälften är flottning, 100 000 ton oljeprodukter och 300 000 ton torrlast.

— Kusttransporterna av oljeprodukter sköts med högsjöfartyg, som inte kan anses tillhöra småtonnaget. Transporterna av byggnadsmaterial

Forts. på sid 3 13