Privata skolor – något för oss?
av Henry Clas Ericsson Forum 2012-09, sida 45, 27.09.2012
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2012
Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackOforum.A
Privata skolor = något för oss?
HENRY CLAY ERICSSON
FÖRUMS Månadens tema om privaAFFÄRS- ta skolor initierades av FoNÄTVER rums kolumnist Nicholas Anderson på Forums webbplats. Hans blogg resulterade snabbt i en aktiv debatt i Forumgruppen på LinkedIn, det sociala medium som Forum valt för sina tekniskt och ekonomiskt kunniga läsare. Här följer ett sammandrag av de centrala frågeställningarna. Dock en inledande liten brasklapp: Skoltemat är rätt komplicerat. Sakinnehållet nedan står debattanterna själva för. Läsare som är proffs på utbildning är dock synnerligen välkomna att komma med sina rättelser till vår debatt på Linked In (se rutan nedan).
Vad är det för fel med dagens skola? Den är för slätstruken och jämlik, ansågs det. Kunskapstörstande begåvningar får långtråkigt i brist på utmaningar. Undervisningen hasar efter, i de trögare elevernas masiga takt. Klasserna är för stora. Specialämnen skärs ner. Så tyckte speciellt personer som bott utomlands med sina barn, som fått pröva på annorlunda skolor.
Hur kan vi förbättra utan att privatisera? Höj lärarnas avlöning och status. Skicka dem regelbundet på fortbildning. Minska på klassernas storlek. Dela eleverna i kunskapsgrupper, somi det engelska fyrabordssystemet!: Kommunens elever tas in i närmaste skola och sorteras klassvis kring fyra nivågrupperade bord. Mattenördarna (i England asiaterna) fylkas kring bord ett, medan de matteblåsta (i England the yobbos, ‘white trash’) slappar vid bord fyra. Recepten ovan slukar dessvärre pengar. Det är snarare nedskärningar som är dagens lösen.
Varför skulle privata skolor bli bättre? Här gick nostalgiska tankar till Zillen, Lavan och Bullan, svunna tiders småskaliga, mysiga privatskolor. Men det finns nyare privatskolor. Engelska, Franska och Tyska skolorna. International school och European school. Steinerskolan. Dessa har sina egna profiler, utformade för sina målgruppers behov. Bättre? Tja. Att resultaten poängmässigt skulle skilja sig märkbart från vanliga, kommunala skolor, hävdade ingen i debatten. Men annorlunda? Visst.
Vad är det man vill uppnå med privatskolor? De liberala ekonomernas våta dröm om en to talt fri marknad verkar påverka tänket kraftigt. Om privata aktörer tror sig kunna sälja en bättre produkt till ett acceptabelt pris, ska man inte stoppa dem. Om en förälder vill satsa ur sin egen plånbok, inte bara via skattesedeln, på att dess barn ska få en bättre start i livet, ska den möjligheten ges.
Skapar privatiseringen nya problem? Flera av debattanterna instämde i den ursprungliga bloggarens farhågor för en tilltagande segregering på skolfältet. Russinen plockas ur kakan. Privatskolorna dammsuger elever från förmögna hem och headhuntar de bästa lärarna ur kommunens skolor. Massiv marknadsföring bränner stålar som borde läggas på själva undervisningen. Resurserna för de allmänna skolorna krymper fortsatt, klasserna måste bli större och läromedlen sämre, befaras det.
Hur ska det då gå för finlandssvenskan? Hmm. Om abiturienter i huvudstadsgymnasier skriver att farsan är ”sjäf” och bor i ”Töölö” medan morsan är “säkretärare” och bor i ”Haaga” så verkar loppet redan vara kört. Hellre då en skola med klar rikssvensk profil, som odlar ett ärans och hjältarnas språk på modern nivå.
Vem betalar för dagens privatskolor i Finland? Terminsavgifterna är rätt höga, och betalas av föräldrarna direkt. Några av dem känner att de samtidigt via skatterna betalar för en icke utnyttjad skolplats i det kommunala. Fullt så radi T ig [=] fm 3 ej Zz od 5 [= uppen på LinkedI kalt är det knappast, auktoriserade privatskolor är veterligen berättigade till visst statsstöd.
Hur finansieras privatskolorna i Sverige? I vårt västra grannland har privatskolor redan länge varit etablerade som likvärda alternativ på undervisningsmarknaden. Eleverna betalar med skolsedlar, vars värde motsvarar en genomsnittlig skolplats iregionen. Officiellt tas inte någon extra avgift ut. Trycket på föräldrar kan dock vara hårdare, när det gäller frivilliga donationer med mera. Hur kan detta gå ihop ekonomiskt? Tja. Fråga Norwegian om deras anställningsvillkor för sina gröngölingar till piloter. Fråga Carema hur man spar på vårdmaterial.
Vad blev konsensus av debatten? Debattanterna vill gärna sitta på två stolar samtidigt. Man vill fortsätta att öppna upp den nordiska och europeiska marknaden. Efter marknadserövringarna av Clas Ohlson och Kristina från Duvemåla är det nu fritt fram att öppna den blåvita marknaden för Kunskapsgymnasiet och Adolf Fredriks musikskola. Men föräldrarna vill ändå ha kvar den samhällsdrivna, jämlika skolan på hög Pisa-nivå. Om inte för egna barn, så åtminstone för andras.
Forum - det finlandssvenska offörsnätverket på Linked In. En länk till gruppen finns på Forums webbplats www.forummag.fi