Utgiven i Forum nr 2007-03

Private equity är inte så privat

av Nicholas Anderson Forum 2007-03, sida 13, 29.03.2007

Taggar: Teman: privat equity

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 28087

ANDERSON

Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Finland och chef för SEK:s rådgivningsenhet.

Private equity är inte så privat

Riskkapitalfonder köper i vanliga fall bolag eller delar av bolag som är noterade på börsen. Dessa bolag ägs till största delen av pensions- och investeringsfonder — offentliga placerare som investerar våra besparingar i aktier, skuldebrev, fastigheter och riskkapitalfonder.

Riskkapitalfonder använder dessa pengar, kombinerat med en hög skuldsättning, för att göra företagsköp. Bankerna, där vi placerat våra egna pengar, bidrar genom att låna pengar till riskkapitalfonderna. Efter en kort tid säljer riskkapitalisterna bolaget tillbaka till marknaden. En del säger att riskkapital ökar effektiviteten hos dåligt skötta börsbolag. Dessa personer har oftast något att vinna på riskkapitaltransaktioner, Andra klagar på att riskkapitalister mutar ledningen i börsbolag att rekommendera aktieägarna att sälja till lägsta möjliga pris för att sedan kunna sälja ut bolaget med maximal vinst.

Det är ingenting nytt med den här typen av aktivitet förutom namnet riskkapital (private equity) och branschens tillväxttakt för tillfället. Man brukade tidigare kalla riskkapitalister för asset strippers (rövarbaroner) eftersom de jagar snabba vinster och därför brukar vara rappa att skära ner både kostnader och personal, Även om det numera finns stora skillnader mellan olika riskkapitalister finns det fortfarande anledning att vara oroad. Bankerna lånar ut stora summor som gör det möjligt för riskkapitalfonder att köpa företagstillgångar.

Riskkapitalister påstår att de har erfarenheten och kunskapen att omstrukturera företag så att de presterar bättre. De påstår att en högre skuldsättningsgrad håller ledningen alert. Ledningen måste få ner bolagets kostnader och få upp vinsten för att kunna sköta lånen.

Marknaden för riskkapital ä cent av avkastningen från realiserade investeringar, Jämfört med utomstående investerare behåller de en större del av vinsten men tar en mindre risk,

Den senaste forskningen tyder på att den höga avkastningen långt beror på riskkapitalisternas stora, billiga lån. Samma studier pekar på att slutresultatet efter alla avgifter för verksamheten är att riskkapitalplacerarna inte gör mer pengar än van liga aktieinvesterare. Marknadskrafterna påverkar riskkapitalmarknaden på samma sätt som alla börsmarknader. Den enda skillnaden är att den höga skuldsättningen förorsakar större svängningar och högre risker.

Marknaden för riskkapital är oreglerad och karaktäriseras av hemlighetsfullhet.

Banker, vanliga investeringsfonder och försäkringsbolag övervakas av Finansinspektionen eller liknande organ. Många övervakare medger att de är oroade över riskkapitalmarknadens enorma tillväxt. Ändå föredrar många instanser som övervakar finansmarknaden en laissez-fairepolitik, speciellt i USA och Storbritannien där den största delen av riskkapitalfonderna är verksamma. Enligt dem behöver professionella investerare inte regleras.

Inte desto mindre ökar den för riskkapital typiska hemlighetsfullheten, i kombination med de stora summor av allmänhetens pengar som är investerade i dessa högriskprojekt, behovet av transparens. Om riskkapital är så bra som man påstår borde hela branschen också vara mer öppen. Övervakning av finansmarknaden och marknadsregler har inte försvagat vare sig banker eller börser.

Via fonder som är öppna för allmänheten använder riskkapitalisterna dina pengar för att göra sina investeringar. Under de fem senaste åren, då riskkapitalindustrin har erfarit sin snab Ägarna till riskkapitalbolag in- oregle rad och baste tillväxt någonsin, har ränvesterar inte mycket egna pengar i kar. akt ärk seras av torna varit rekordlåga. Ett svår sina förvärv. De tar en årlig avgift på två procent och ungefär 20 pro hemlighetsfullhet.

marknadsläge har inte satt riskkapitalmarknaden på prov än. a

Utgiven i Forum nr 2007-03

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."