Problembanker faller i statens famn
av Janne Salonen Forum 2008-09, sida 12, 25.09.2008
Taggar: Orter: USA Teman: ekonomi
Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2088
SPEKTRU “Med svenska mått mätt är han en karlakarl” Tidningen Affärs världen (38/2008) beundrar Telia-Soneras förre vice vd Harri Koponen som nu leder konkurrenten Tele 2.
Problembanker faller i statens famn
JANNE SALONEN TEXT e senaste veckorna har varit de mest omstörtande inom den amerikanska finansindustrin sedan den stora depressionens dagar i början p 1930-talet. Finanskrisens akuta skede inled des då bankirfirman BEAR STEARNS i mars hotades av kollaps och de federala myndigheterna, ledda av finansministeriet och centralbanken Federal Reserve skred in för att undvika en totalkollaps. Bear Stearns såldes för ett relativt blygsamt belopp till storbanken JP MORGAN CHA SE, och statsmakten trädde in som en garant fö förlusterna.
Strax efter Bear Stearns kollaps handlade spekulationerna om att bankirfirman LEHMAN BROTHERS kunde bli följande offer i finanskrisen. Också de stora bolåneinstituten i USA, FANNIE MAE OCh FREDDIE MAC, ansågs vara på väg att bli insolventa. I början av september blev krisen för Fannie Mae och Freddie Mac akut, och de federala myndigheterna gick in och räddade bolagen genom att ta över dem.
Lehman Brothers situation blev kritisk då det blev klart att förhandlingarna med en koreansk bank om att gå in med färskt kapital hade misslyckats. Denna gång bestämde sig de federala myndigheterna att inte gå in med garantier för att rädda banken, vilket gjorde att den gick i konkurs. Konkursen är den största i USA:s historia eftersom Lehman hade åtaganden för cirka 600 miljarder dollar.
Under samma veckoslut avtalade den tredje största bankirfirman MERRILL LYNCH om att bli övertagen av storbanken BANK OF AMERICA, eftersom Merrill Lynch annars skulle bli nästa bank som hotades av kollaps. De två största och mest framgångsrika bankirfirmorna GOLDMAN SACHS OCh MORGAN STANLEY anses tillsvidare så vinstgivande och kapitalstarka att inget akut hot finns för dem. Men i skrivande stund är pressen allt hårdare på Morgan Stanley, även om banken allmänt ses som finansiellt mycket starkare än Lehman. Sannolikheten har ökat för att även Morgan Stanley tvingas till en fusion för att rädda sig från konkurs.
Snabba räddningsaktioner. Det stora försäkringsbolaget AIG (AMERICAN INTERNATIONAL
GROUP) var nästa i blickfånget. Också det bolaget hade stora latenta förluster i bolånekrediter. Efter Lehmans konkurs stod det klart att AIG skulle behöva 75-80 miljarder dollar i finansiering för att klara sig. Denna gång beslöt den federala regeringen att statsmakten skulle gå in med ett stödpaket värt 85 miljarder dollar. Myndigheterna tvingades till detta inom 48 timmar efter Lehmans konkurs.
Beslutet att låta Lehman gå i konkurs berodde på att den amerikanska regeringen ville begränsa risken för en så kallad moralisk hasard som kan uppstå då statsmakten räddar finansbolag som hamnat i kris efter att de tagit alltför stora risker. Detta har ansetts uppmuntra till framtida överspekulationer, eftersom vinsterna kan delas ut till ägare och ledning, medan eventuella förluster tas om hand av staten.
Räddandet av AIG gick stick i stäv mot regeringens ambition, eftersom AIG ansågs ha alltför vitt omfattande förbindelser för att bolaget skulle tillåtas gå i konkurs. Från Feds och den amerikanska finansministerns HENRY PAULSONS sida ansågs detta riskera kaos på den globala finansmarknaden.
Republikaner förstatligar. Det finns en stor ironi i att den republikanska administrationen, som har stoltserat med sin tro på marknadskrafterna, har förstatligat mera tillgångar än någon tidigare administration i USA:s historia.
USA har också en finansminister som int kunde ha bättre förutsättningar att hantera krisen. Henry Paulson var tidigare chef för Goldman Sachs och kan således branschen utan och innan. Men räddandet av AIG medför att frågan om moralisk hasard får en ny dimension. Beslutet kan innebära att en finansiell institution som är tillräckligt stor de facto sitter på en statsgaranti för sin verksamhet. Förutom Fannie Mae, Freddie Mac och AIG gäller detta förmodligen också storbankerna cITICORP och Bank of America (i synnerhet efter övertagandet av Lehman).
Motsvarande situation gäller för ledande banker och finansiella institutioner i Europa: under bankkrisen i Finland på 1990-talet trädde statsmakten in som garant för hela banksektorn.
De federala myndigheterna i USA planerar nu att grunda en skräpbank, lik den USA hade under sin sparbankskris i början på 1990-talet (Resolution Trust Co.). En sådan riskerar dock att förvärra problemen med moralisk hasard.
Finns det risk för att denna finanskris utlöser en ny global depression? En ekonomisk nedgång är nog att vänta, men knappast en depression. Den stora skillnaden mellan nu och 1930-talet är att penningpolitiken är mycket lättare.
Visa av tidigare erfarenheter har Fed och andra centralbanker såsom ECB bemödat sig om att förse marknaden med så mycket likviditet den behöver för att fungera. Detta hindrar förstås inte fallissemang för banker och andra som beror på insolvens.
3 2 3 z ö E