Produktansvar påbjuds
av Christer Ekebom Forum 1986-09, sida 30, 22.05.1986
Lagförslaget om
PRODUKTANSVA till riksdagen
Regeringen har avlåtit lagförslaget om produktansvarighet till riksdagen. Avsikten med denna lag är att komplettera de nuvarande lagarna och förordningarna så att konsumentskyddet också kan anses vara förebyggande. Lagen kommer, då den så småningom träder i kraft, att ha sto ena märkliga historien efter den an dra om hur därvarande produktan » »svarighetslagar har tillämpats. En av d mest kända historierna gäller en fälland dom gällande ersättning för kroppsskad som en gräsklippare förorsakade — då den användes som häckklippare!
Det är naturligt att dessa historier skrämde berörda parter också i vårt land, när man började tala om liknande lagar hos oss. En produktansvarighetslag gör det möjligt att förhindra tillverkning eller import och försäljning eller distribution i annan form av produkter som kan förorsaka kropps- eller sakskada vid normal användning.
F rån USA har då och då nått oss den
Inga överdrifter hos oss
Det torde vara helt klart att lagen i det finländska rättsväsendet aldrig kommer att kunna tillämpas så att det blir förbjudet att tillverka eller saluföra bland annat gräsklippare, för att inte tala om vanliga saxar eller brödknivar, vilka kan vara nog så farliga via oriktig användning. Överdrifter i stil med dem i USA kan knappast slinka igenom vår rättsapparat.
Konsumenten kommer fortfarande själv att få bära en del av ansvaret. Om produkten uppenbart används på fel sätt och att man kan förmoda att användaren ”med sitt sunda förnuft” bör ha insett att användningssättet medför risker (exempelvis om han klipper sin häck med gräsklipparen), så kan produktens tillverkare eller distributör inte ställas till svars för de uppkomna skadorna.
Läs bruksanvisningen! Produkterna bör vid behov förses med bruksanvisningar och märken som varnar för sådan användning som kan vara farlig. Detta gäller framför allt i situationer där produkten kan vara farlig utan att det kan anses självklart att användaren borde ha varit medveten om riskerna.
3 betydelse för näringslivet.
Det kommer emellertid alltid att återstå ett problem i sammanhanget: hur ska man förmå konsumenterna att bekanta sig med bruksanvisningarna? Större delen av konsumenterna torde idag vara sådana som mer eller mindre konsekvent låter bli att läsa igenom bruksanvisningen innan de tar sin nyförvärvade apparat I bruk. De frågar säljaren hur apparaten startas eller på annat sätt görs klar för användning, och så får det räcka med det. Eventuella varningar för oriktig användning eller påpekanden om begränsningar i användningen når därför aldrig konsumenten. Detsamma gäller också de ofta mycket vettiga tips om effektivare användning som brukar finnas i bruksanvisningarna!
Komplement till konsumentskyddet
I slutet av 70-talet fick vi vår konsumentskyddstag. Med hjälp av den lagen kan myndigheterna förbjuda marknadsföringen av en produkt som medför risker. Vilseledande marknadsföring kan också stoppas med lagens hjälp. Men lagen kan inte förhindra försäljning och allra minst tillverkning av en skadlig produkt. Det går inte ens att förhindra distribution av en produkt då dess farliga egenskaper upptäckts. I konsumentskyddslagen finns intaget olika bestämmelser som ger möjligheter till ersättning vid skada, men några direkta förebyggande åtgärder kan inte vidtas på basen av den lagen.
Den nu aktuella lagen om produktansvarighet gör det möjligt att stoppa till och med tillverkningen av en produkt som visat sig vara farlig. Ur konsumentens synvinkel sett innebär detta större trygghet och det borde i praktiken leda till färre rättsfall på grund av att det blir svårare att överhuvudtaget distribuera farliga produkter.
vår lagstiftning innehåller redan en hel del stadganden som mycket påminner om produktansvarighetslagens kommande bestämmelser. Dessa bestämmelser berö främs livsmedelssektorn och trafiksektorn. Lagen bestämmer bland annat att alla nya personbilar bör vara försedda med bilbälten fram. Den nya lagen kommer inte att ersätta denna typ av bestämmelser, utan kommer att komplettera dem med liknande bestämmelser för andra produktgrupper vilka idag inte alls faller under någon speciell lag. Lagen föreslås också innehålla bestämmelser som klargör när en produkt ska anses vara farlig.
Den nya lagen föreslås ge myndigheterna möjligheter att dels stoppa eller begränsa tillverkningen eller distributionen av en produkt och dels förpliktiga marknadsföraren av produkten att följa vissa uppställda minimikrav angående informationen om produktens risker och användning.
Mera jobb för myndigheterna
De myndigheter som enligt lagförslaget skulle ha till uppgift att övervaka att lagen följs samt utföra de kontroller som lagen föreskriver, är i stort sett de samma som handhar dylika uppgifter idag. Tullmyndigheterna, näringsstyrelsen, länsstyrelserna samt kommunernas hälsovårdsnämnder skulle därmed få mera arbete. I fall där direkta hälsorisker kan förekomma, skulle medicinalstyrelsen fungera som sakkunnig myndighet. Det bör observeras, att lagen, då den träder i kraft, omedelbart kan tilllämpas på en viss produkt också om inga direkta stadganden fastställts för den i frågavarande produkten. Det räcker med att myndigheterna klart kan konstatera att produkten medför hälsorisker för konsumeterna.
Det lagförslag som nu avlåtits till riksdagen, kommer att genomgå den normala riksdagsbehandlingen och på den vägen hinner ännu mycket hända. Vi har av allt att döma orsak att återkomma till lagen i framtiden.
Christer Ekebom 9/1986 FORUM,