Produktivitet och välbefinnande
av Peter Rehnström Forum 2008-03, sida 45, 27.03.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2088
Peter Rehnström är vd för Arbetarskyddsfonden.
Produktivitet och välbefinnande
Hur passar begreppen produktivitet och välbefinnande egentligen ihop? Med tanke på kraven i dagens arbetsliv syns det centralt att kunna diskutera om dessa faktorers inbördes förhållande. Utesluter den ena den andras förekomst? Under vilka betingelser kan vi uppnå båda två samtidigt?
En vettig diskussion försvåras av det faktum att de två begreppen tillhör skilda discipliner. Produktivitet hör hemma i nationalekonomin och industriell ekonomi, medan välbefinnande bör till medicin, psykologi och sociologi.
Låt mig först ge en definition av begreppen (nödvändigtvis inte den enda saliggörande): Produktivitet är förhållandet mellan resultat och insats. En enkel division, förutsatt att man på ett meningsfullt sätt kan mäta resultat och insats. På en bilfabrik kan man entydigt mäta hur många bilar som produceras på en vecka och även mäta arbetsinsatsen i timmar. Som resultat kan vi till exempel få 5 000 bilar/100 000 arbetstimmar. Alltså en produktivitet på 0,05 bilar per timme. Med litet tankearbete inser vi att detta nyckeltal kan behäftas med vissa problem, men det går vi inte in på nu. Om vi däremot vill mäta produktiviteten på Helsingfors socialverk förstår vi att saken inte är fullt så enkel. Men även där går det att få ut meningsfulla nyckeltal.
Vad menar vi då med välmående i arbetet? Till exempel så här kan det definieras: Ett fysiskt och psykiskt tillstånd hos arbetstagaren som grundar sig på en lämplig helhet bestående av arbete, arbetsmiljö och fritid.
Hur passar då dessa faktorer ihop? Vi kan rita upp ett rutfält med fyra kvadranter där v rik och dum ägare medan nummer 2 inte mera kan rekrytera arbetskraft. Kvar blir alltså som enda möjlighet nummer 1. Vad kan vi som personal, företagsledare och aktieägare göra för att försäkra oss om att vår organisation leds så att vi kan komma till och hålla oss i den första kvadranten?
Med begränsat utrymme kan jag kort konstatera att förvånansvärt litet har gjorts för att tackla den här problematiken. Min fasta uppfattning är att det är helt möjligt att sköta båda faktorerna på samma gång. Det finns exemplariska organisationer som lyckas med detta och vissa forskningsresultat som stöder påståendet om att det är möjligt att upprätthålla god produktivitet och gott välmående hos personalen samtidigt. Nyckeln till det hela ligger, kort sagt, i ett gott ledarskap och målmedvetet arbete.
Min egen lista på ingredienser i framgångsreceptet innehåller följande punkter » En klar strategi som kan kommuniceras till varje medarbetare. » Ett produkt-/tjänstesortiment som möjliggör lönsam verksamhet, » En kunnig och motiverad personal vars kunnande kontinuerligt stöds och motivation upprätthålls med många medel, » Förmåga att hantera förändringar, både positiva och negativa. » Ett logiskt och rättvist belöningssystem. » Klara målsättningar, åtgärdsprogram och mätverktyg för produktivitet och välmående. » Kombination av innovationssprång och kontinuerlig vardaglig förbättring. » Ett målmedvetet ledarskap med rum för kommunikation med och förståelse för personalen.
kombinerar 1) god produktivi- x m 1 » En långsiktig målmedveten ägare. tet med gott välmående, 2) god Jag tänker 8 att » En infrastruktur som erbjuder nödproduktivitet med dåligt vä- NUMMEeTrT 4 snart vändiga bastjänster och möjlighet mående, 3) dålig produktivi- - a att upphandla ytterligare behövli tet med gott välmående och försvinner av ga tjänster.
- dålig produktivitet med då- naturliga orsaker, Alla ovanstående punkter förut ligt välmående. Jag har följan- sätter dessutom att vi har en kompede namn på dessa områden: nummer 3 . tent ledning. Ni kan säkert alla fort 1) idealorganisationen, 2) ga- behöver en rik och sätta på den här önskelistan. Jag tycklärskeppet, 3) skyddsarbets- PN er inte att något av önskemålena är platsen och 4) undergången. dum agare me dan orealistiskt. Därför bör vi alla kunSom ni kan se av benämningar- NUMMeT 2 Inte na åstadkomma en arbetsorganisation na tänker jag mig att nummer mera kan re kry- med hög produktivitet och ett got 4 snart försvinner av naturliga välmående, eller hur? Men varför är orsaker, nummer 3 behöver en tera ar betskraft. inte alla arbetsplatser sådana? m