Proffsiga högskolor
av Bo Ingves Forum 1988-16, sida 25, 20.10.1988
Elisabeth Helander, FÅ:
HÖGSKOLORNA I USA PROFESSIONELLT LEDDA
Det här konstaterar forskningsdirektör Elisabeth Helander vid Finlands Akademi, som i våras bekantade sig med den amerikanska högskolevärlden som Eisenhower Exchange
Fellowship-stipendiat —- Högskolorna I Finland har mycket att lära av USA. Frågor som management och leadership är t ex en integrerad del av det amerikanska högskoleväsendet. I Finland kan vi ha en ledning som aldrig sysslat med ledningsuppgifter.
et slog mig verkligen hur välorgani serade de amerikanska universitet en är och hur professionellt de styrs. Att bli chef för ett universitet i USA kan jämföras med en direktörskarrlär här. Först blir man dekanus, sedan chef för ett mindre uni, och sedan avancerar man vidare, berättar forskningsdirektör Elisabeth Helander.
En följd av att de amerikanska högskolorna drivs rationellt är att studenterna i hög grad blir färdiga inom stipulerad tid. Helander konstaterar att doktorsavhandlingen i Finland för många är något av ett livsverk, medan den i Amerika endast är starten på en forskarbana.
Denna skillnad syns i doktorandernas åldersstruktur: I Finland är det vanligt att man doktorerar i 35-årsåldern medan det vanliga i USA är 25 år.
— En sak som kanske också bidrar till effektiviteten, men som jag nog inte önskar till Finland är de oerhört höga terminsavgifterna. Betalar man 50 000 mark per år går det inte att slå dank…
Konkurrens ger hög standar — En sak som är typisk för amerikanska universitet är den hårda konkurrensen om anslagen. Detta innebär att högskolorna är Nungra att visa hög kvalitet och resultat för att få forskningsmedel.
— Det här är en orsak till att de måste drivas professionellt, konstaterar Helander.
— I de amerikanska universiteten tar man också väldigt bra hand om studenterna, I gengäld ställs dock mycket höga krav på dem. Till skillnad från hur det ofta är i Finland finns dessutom professorerna och de andra lärarna på plats hela dagen i universiteten.
Målsättningen för amerikansk högskolepolitik har formulerats så att forskningen och undervisningen skall vara av hög kvalitet, högskolorna skall vara tillgängliga och diversifierade. Detta innebär att alla amerikanska universitet är olika och erbjuder utbildning endast inom de områden där de har ett välutvecklat program. Viktiga målsättningar är också ledarskap och en effektiv organisation.
FÖRUN, 15/1988
Text: Bo Ingve — I USA är institutionerna stora, vilket innebär att inte varje lärare och professor behöver öda tid på administrativ frågor. En tidsundersökning som gjordes I Finland för några år sedan rörande de finska professorernas tidsbruk visade att 27 procent av deras tid närmast användes till annat än forskning och undervisning, främst administration.
— Man kunde spara 160 professorsår genom att minska denna andel från 27 till 10 procent av tiden. Vårt system är dock så opraktiskt och byråkratiskt att professorer Elisabeth Helande na inte har tillräckligt med tid för forskning och undervisning, vilket enligt min åsikt är ett fruktansvärt slöseri med kvalificerad arbetskraft, anser Helander.
Tvärvetenskapliga centra
I USA finns också en hel del tvärvetenskapliga centra i universiteten vid sidan av de stora institutionerna. Mycket av det nya vetenskapligt intressanta sker också inom gränsområdena mellan olika discipliner. — Tvärvetenskapliga centra har nästan ingen fast anställd personal, utan personalen tas från basinstitutionerna. Forskarna jobbar en tid vid centret och när organisationen inte har något mera att ge upplöse den. Det är alltså fråga om en sorts matrisorganisation som har visat sig vetenskapligt mycket fruktbar.
— Det här försöker man också som bäst i liten skala genomföra bl a vid Tekniska högskolan, men vi har nog oerhört långt att gå innan vi kommer till den amerikanska dynamiken.
Dynamiskt högskoleväse — Det amerikanska högskoleväsendet är mycket dynamiskt. På 10 år har t ex de flesta universitetsprogram förnyats. Inom universiteten pågår därför hela tiden en kontinuerlig utvärdering som en naturlig del av styrsystemet.
— Ungeför vart tredje — vart femte år utvärderas hela högskolan och programmens kvalitet utifrån, det är ett villkor för att man överhuvudtaget skall få statsanslag. Dessutom bedriver också universitetsledningen en utvärdering med hjälp av utomstående experter, som kan leda till dramatiska förändringar i högskolan, berättar Helander.
— Inom ramen för Eisenhower Exchange Fellowship inbjuds årligen ca 25 personer från olika delar av världen att bekanta sig med det område i USA de är speciellt intresserade av. Årets deltagare representerade industri, bankvärlden, forskning och journalistik. Förra gången deltog en finländare för fyra år sedan.
— Stipendieperioden är 2,5 eller 3 månader. Det börjar med en gemensam vecka då hela sällskapet träffas och olika föreläsare berättar om skilda delar av amerikanskt näringsliv och samhälle, berättar Helander. — Efter det har alla eget program som är skräddarsytt för varje deltagare. Sammanträffanden ordnas på högsta nivå, det är verkligen en fantastisk möjlighet att bekanta sig med amerikansk verksamhet. Man får träffa i stort nästan vem man önskar.
Helander besökte olika forskningsinstitut, tolv av de bästa universiteten, några hi-tech industrier, och gick igenom den forskningspolitiska organisationen i Washington.
— Jag besökte också en ny typ av laboratorier som har grundats gemensarnt av högskolor och industrier. De kan jämföras med små företag där industrifolk och högskolefolk forskar tillsammans. På det sättet blir det en mycket fruktbar och kvalificerad miljö. LJ
USA kommer…
fortsättning från sid 2 som år 1980: Den första oktober för åtta år sedan ledde Jimmy Carter ännu med 6 procent över Ronald Reagan — men en månad senare, i själva valet, vann Ronald Reagan med hel 10 procent.
Denna gång kanske Michael Dukakis lyckas vända opinionerna på slutrakan.
I nyckelstaterna Illinois, Texas och Kalifornien har Bush tillsvidare ett brett stöd. Men hans vicepresidentkandidat Dan QuayJe har svårt att axla sin uppgift och har gjort bort sig flera gånger.
Medan Michael Dukakis och Lloyd Bent sen har lyckats visa i de viktiga direktsända TV-debatterna att de är två seriösa presidentkandidater att räkna med.
Valet är inte ännu avgjort. L 25