Prognospanelen 86
av Peter Nordling & Christer Ekebom Forum 1986-01, sida 08-11, 23.01.1986
L fums prognospanel som i år är rätt enig på många punkter.
Årets prognospanel består av veteranerna Pertti Sorsa, överdirektör vid finansministeriets ekonomiska avdelning och Pentti Vartia. VD för Näringslivets forskningsinstitut (ETLA)J. Nya i panelen är t f professor Mikael Ingberg, Helsingfors universitet, som efterträder professor Gösta Mickwitz, och Hannu Halttunen, ny chef för KOP:s ekonomiska avdelning.
Enigheten i panelen är alltså rätt stor. Men något mer optimistisk än de övriga medlemmarna är Pentti Vartia. Han tror bl a att BNP växer med 2,5 procent, medan de andra nöjer sig med en tvåprocentig tillväxt. I fjol ökade BNP med ca 3 procent
Att BNP nu växer långsammare beror på att också exporten ökar i en långsammare
Fr den här uppfattningen står Fo Hannu Halttunen, KOP: — I år kan intlationen tom bli lägre än i OECD-länderna. Avtalsuppgörelsen oroar inte speciellt.
S >) Definieiv
Mikael Ingberg, HU: — Inkomstmässigt får löntagarna ett bättre år. Nettorealinkomsten ökar avsevärt. Däremot blir lånen dyrare.
Recessionen är här, men den är svag. Betecknande för den ekonomiska utvecklingen i år är att tillväxttakten avmattas. Samtidigt får vi en klart lägre inflation. Det ser också ut som om vi skulle få ett reellt tillskott lönekuvertet.
takt. Här varierar panelens beräkningar mellan Ingbergs nolla och Vartias ökning på 1,5 procent.
Exporten investeringarna svaga
I år förväntas varken öst- eller västexporten dra ordentligt. Då det gäller västexporten är det framför allt skogsindustrins dåliga utsikter som bekymrar panelen. Beträffande östexporten konstaterar Halttunen att den av allt att döma förblir på fjolårets nivå. Problemet är att både oljepriset och dollarn sjunker.
Investeringarna som är den andra traditionella tillväxtmotorn ökar också mindre än i fjol. Panelmedlemmarna skriver in två- och treprocentiga ökningar. Mikael Ingberg anser att det främst är statsföretagen som står för industrins investeringar.
Pertti Sorsa, finansmin: — En alltför kraftig stimulering av den inhemska konsumtionen förorsakar problem med bytesbalansen.
— Situationen skulle antagligen vara en annan för de privatägda bolagen om vi fått en räntesänkning för ett år sedan. Idag är export- och produktionsutsikterna för svaga, slår han fast.
Nollinje önskvärd
Den kommande lågkonjunkturen verkar, som helhet betraktad, att bli rätt lindrig. Alla paneldeltagare förutspår svikande konjunkturer, men ingen kommer med några domedagsprofetior. Som alltid i den finländska ekonomin spelar inkomstpolitiken också den här gången en avgörande roll. Om arbetsmarknadsorganisationerna är återhållsamma och gör upp i godo, kan vi se fram emot en tämligen trygg tillvaro. Om däremot löneuppgörelserna blir dyra, leder det ofelbart till ökad inflation och därmed försämrad ekonomi. Det är uppenbart att den
Pentti Vartia, ETLA — Vär låga inflation kan vara för hög, om inflationen ytteriigare minskar utomlands.
1/1986 FORUM,
Forums panel lår fast:
Definitivt dämpad tillväxt ekonomiska politik som under senare år förts i vårt land har burit god frukt och man torde kunna påstå att dess verkliga hållbarhet nu sätts på prov.
Om vi klarar av den annalkande lågkonjunkturen med äran I behåll, vilket det finns realistiska möjligheter att göra, kan nästa högkonjunktur ge en rikligare utdelning.
Vissa orosmoln skymtar dock vid horisonten. Ett sådant är den höga räntan som tillsvidare verkar ha lagt sordin på investeringsivern. Det finns emellertid förutsättningar för en sänkt nominell ränta. I alla händelser ser det ut som om vi en tid framöver skulle få leva med en positiv realränta, vilket från nationalekonomisk synpunkt sett är bra. De privata konsumenterna är eventuellt av annan åsikt. Hushållen har under senare tid skuldsatt sig rätt hårt och skötseln av lånen kan bli betungande då realräntan är rätt hög. Vi har under mer än ett decennium lärt oss leva med tämligen hög inflation och därmed invaggat oss i tron att inflationen sköter om återbetalningarna av våra krediter.
Dollarn frågetecken
Den låga inflationen är en mycket positiv företeelse, men även i detta fall kan man säga att allt är relativt. Om inflationen i våra kon inflation (I K Arbetsl kurrentländer går ner till en ännu lägre nivå, ommer vår konkurrenskraft ändå att försärnras I förhållande till dem! Det är således viktigt att hålla i minnet att den låga inlationen inte är en unik finländsk företeelse, utan ett internationellt fenomen. I vissa all förekommer rentav en viss deflation. Den internationella valutamarknaden är ett kapitel för sig. För tillfället är dollarn på väg nedåt i en jämn men ganska lugn takt. edgången kan plötsligt bli snabbare eller stanna upp eller rentav förbytas i en uppgång. De olika alternativen påverkar oss på olika sätt, främst genom den inverkan de har på inflationen. Sannolikast idag är ändå en inte alltför snabb nedgång, möjligen en stabilisering av kursen. Vi bör också hålla i minnet att en minskad efterfrågan på skogsindustrins produkter i USA återverkar på vår skogsindustris möjligheter att exportera framför allt papper och kartong till Europa: de amerikanska pappersbruken har en benägenhet att I sådana situationer släppa ut sitt överskott på den europeiska marknaden — till mer eller mindre dumpade priser!
Skogsindustrin i grop
Skogsindustrin är den sektor inom vår industri som allra mest är I behov av stimulans. I viss mån råder delade meningar om
Peter Nordling Christer Ekebo skogsindustrins exakta konjunkturläge för tillfället, men alla är rörande eniga om att skogsindustrins lönsamhet inte är något att skryta med. Lågkonjunkturen kan bli mycket påfrestande för skogsindustrin. De senaste omvälvningarna i branschen inverkar förhoppningsvis positivt.
Bytesbalansen var ett typiskt problem under nästan hela 70+4alet. Bytesbalansen ser ut att bli negativ med några miljarder mark under året, men läget är på intet sätt katastrofalt ännu. Om den inhemska efterfrågan ytterligare stimuleras, finns det emellertid en viss risk för att bytesbalansens underskott börjar växa. En ökning av investeringarna leder vanligtvis till samma resultat.
En negativ bytesbalans är i och för sig inget problem om den kan hållas inom rimliga gränser. Speciellt i situationer då vår industri investerar kraftigt brukar vår bytesbalans vara till och med starkt negativ. Vid lågkonjunkturer brukar investeringsverksamheten vara låg och handelsbalansen positiv. Om räntan sjunker och investeringarna eventuellt kommer igång, kommer detta att vara en något ovanlig situation vid lågkonjunktur. .
“Pentti Värtia FETL = PerttisSorsa Finansmin
FÖRUN, 1/1986
ONES
Hannu Halttunen, chef för KOP:s ekonomiska avdelning.
Inflationen sjunker under OEC n klart lägre inflation och en - svag recession är de viktigas te ingredienserna i den finländska ekonomin | år. Det anser chefen för KOP:s ekonomiska avdelning Hannu Halttunen.
Halttunen tror att inflationen kommer ner till 3,5 procent från fjolårets ca 5 procent. Enligt Halttunens beräkningar kan vi t o m få en inflation som är lägre än OECD-länderna. Detta ger ökad konkurrenskraft på exportrmarknaderna men ökar samtidigi den oft högt skuldsatta industrins reella räntebörda om de nominella räntorna inte fortsätter att sjunka.
Halttunen påpekar att avtalsuppgörelsen är en riskfaktor då det gäller inflationen. Han är dock inte speciellt orolig för att uppgörelsen skall öka inflationen.
— På 3—4 månaders sikt ser allt ut att gå i konsensusandans tecken, konstaterar han och hävdar ati inflationen kanske ändå blir endast 3 procent.
I likhet med två panelkolleger spår Halttunen att BNP växer med endast 2 procent i motsats till de senaste årens ca 3 procen 10
Enligt honom är det framför all skogsindutrin som drar ned tillväxten och västexporten.
— Men också tjänsteexporten till väst fortsätter att minska. Och då östexporten troligen förblir på nuvarande nivå kan exportökningen inte bli mer än 1 procent, förklarar Haltfunen, som tror att bl a metallindustrin skall svara för ökningen.
Också Halttunens 3-procentiga ökning av industriproduktionen baserar sig på en uppgång för metallindustrin.
Beträffande — industrinsinvesteringarna konstaterar Halttunen att skogsindustrins av allt att döma minskar medan de övriga branscherna investerar så att den totala ökningen blir 4 procent.
— Bakom de ökande investeringarna finns sjunkande räntor, Och då marknadspengarna ger mindre avkastning kanske medel frigörs för realinvesteringar, säger han.
Men han anser det också möjligt att skogsindustrin får en konjunkturuppgång i slutet av året.
— Branschen tillfrisknar antagligen tack vare den stora strukturrationaliseringen, säger han. LJ
PANELEN 86
ZOO. PROGNOS Fetare lönekuvert!
R r 1986 blir tämligen gott för /Alföragam, spår tf professor Mikael Ingberg vid Helsingfors universitet. I likhet med Pertti Sorsa räknar han med att löntagarnas realinkomst ökar med 1,5 procent. Uppskattningen är faktiskt mera försiktig än den de två övriga panelmedlemmarna gjor — Men, säger Ingberg, nettorealinkornsten växer ännu mera i och med att inflationsjusteringen i inkomstskalteskalan grjodes på 8 och avdragen på 6 procent.
För dem som är beroende av lån blir det dock sämre tider enligt Ingberg. Han räknar med att inflationen sjunker till 4 procent och det betyder att realräntan på t ex bostadslån kommer att ligga kring 5 procent Ingberg konstaterar att situationen på kreditmarknaden normaliseras om den här utvecklingen fortsätter.
Man sparar mera och lånar mindre.
Ingberg betonar emellertid att det är vanskligt att spå något om inflationen och inkomstökningen i ett skede då man inte ännu vet vad avtalsförhandlingarna leder till.
— Arbetsmarknadsfältet är splittrat. Och inom TOC, speciellt på tjänstemannahåll, är man missnöjd med eftersläpande löner, konstaterar han
I övrigt pekar också Ingbergs siffror på att recessionen nu är hä även om den är sva — Det verkar som om högkonjunkturen inföll i slutet av år 1984 och början av 1985. Och för skogsindustrin har nedgången varit alldeles klar sedan sommaren, säger han.
Ingberg tror inte på några kortsiktiga fördelar av den pågående strukturrationaliseringen i skogsbranschen.
Också Ingberg räknar med en BNP-tillväxt på 2 procent. Men exportvolymen tror han blir oförändrad. Speciellt träförädlingsindustrins utsikter till ökad export bedömer han som svaga
Av den här anledningen tror Ingberg inte heller på någon investetingsboom. Han räknar försiktigt med en tvåprocentig ökning både för privata och offentliga investesingar.
— Företagens finansieringssituation är visserligen rätt god. Men om de inte kan se fram emot ökad export investerar de sparsamt, förklarar han
Angående — industriproduktionen framhåller Ingberg att det finns orsak att oroa sig både för metallindustrin och skogsindustrin.
— Metallindustrin stod för ökningen under hösten, men börjar nu få problem Speciellt varven har förhållandevis små orderstockar, säger han och skriver in en tvåa. LJ
TF professor Mikael Ingberg, Helsingfors universitet.
1/1986 FORU Överdirektör Pertti Sorsa, finansministeriets ekonomiska avdelning.
Se upp fö bytesbalansen n kraftig stimulans för den in- hemska konsumtionen ka snabbt lega till att vi får problem med bylesbalansen, säger överdirektör Pertti Sorsa vid finansministeriets ekonomiska avdelning. Vi upplever en recession, men den ser ut att bli ganska svag, totall sett Tecknen på nedgång började visa sig redan senaste höst då tillväxten i bruttonationalprodukten minskade snabbare än beräknat. Sorsa konstaterar också att investeringarna inte tagit fart i önskad takt, vilket beror på den höga räntenivån. Det är fortfarande attraktivt att låna ut disponibla medel i stället för att investera dem i produktionsanläggningar. Å andra sidan betyder den höga räntan att mindre lönsamma investeringar gallras bort, vilket bör anses vara en sund utveckling.
Pertti Sorsa är i viss mån optimist när det gäller skogsindustrin. Lönsarmheten är ännu svag och kan till och med försämras ytterligare på grund av den sjunkande doilarkursen, men de senaste företagsköpen och fusionerna inom skogsindustrin kan kanske till en del hjälpa upp si1uationen. Dessutom ser det ut som om bottnen redan är nådd: orderstocken ser ut att öka
Skogsindustrin har relativt sett minskat i betydelse, men fortfarande står branschen för över 70 pro FÖRUN, 1/198 cent av nettovalutaintäkterna i Finland.
Den sjunkande dollarkursen kan få obehagliga följder som indirekt kommer att påverka också vårt eget näringsliv. Till att börja med drabbas de råvaruproducerande u-länderna, framför allt | Latinamerika, och sedan står bankväsendet i Förenta Staterna i tur på grund av de latinamerikanska länderna stora upplåning i de nordamerikanska bankerna. En bankkris i USA betyder eventuellt höjda räntor också i Europa. Sänkta olje- och råvarupriser däremot stimulerar ekonomin i Europa.
För Finlands del är den sänkla dollarkursen en såväl positiv som negativ företeelse. Det mest positiva är givetvis den inflationsdämpande effekten. Men säkt oljepris innebär minskad östhandel med allt vad det innebär för exportindustrin.
Den recession vi nu upplever Xxommer uppenbarligen inte att bli speciellt brant eller djup, tror Sorsa. Om de inkomstpolitiska lösningarna under vårvintern håller sig inom moderata ramar, klarar vi av den förestående lågkonjunkturen tämligen enkelt. Som det nu ser ut, kommer nedgången att bli något brantare mot slutet av året, men en uppgång är att vänta redan i slutet av år 1987 eller i början av -88.
LJ
FANELEN 86
Den lömska räntan…
ushållens — ovanligt höga H skuldsättning i förhållande till deras — disponibla — inkomster kan eventuellt ställa till problem, säger Pentti Vartia, verkställande direktör för Näringslivets forskningsinstitut ETLA. Hushållen, liksom industrin, har under de senaste åren skuldsatt sig rätt kraftigt -— skuldsättningsgraden är uppe i närmare 70 procent — och troligen räknar den enskilda konsumenten fortfarande med att inflationen ska hjälpa till att betala skulderna. Så komrner emellertid inte att ske eftersom inflationstakten nu är mycket låg och troligen ytterligare kommer att sjunka under innevarande år. Skötseln av skulderna kan därför bli en obehaglig överraskning för många hushåll Vartia konstaterar att den låga inflation vi för tillfället upplever på sätt och vis kan betecknas som en helt ny situation. Under hela 70-talet lärde vi oss att leva med en tämligen hög inflation och den vanan sitter envist i. Den låga intlationstakten för emellertid en hel del gott med sig också: hushållens köpkraft har ökat kännbart. Detta i sin tur ger goda möjligheter till mycket moderata inkomstuppgörelser under vinterns och vårens lopp. Konsumenternas köpkraft kommer nämligen att öka kraftigt också under innevarande år även om arbetsmarknadsparterna skulle följa en sk nollinje i avtalen
Till detta bidrar inte minst de kraftiga justeringarna av skatteskalorna Medeljusteringen är nästan 8 procent. I praktiken innebär det här att regeringen har infört en reell skattelättnad eftersom inflationen beräknas ligga på ungefär 4 procent.
Avsikten är att stimulera den inhemska konsumtionen, säger direktör Vartia. Eftersom vi nu uppenbart befinner oss i ett läge där såväl östsom västexporten samtidigt går in i en vågdal, måste vårt näringsliv stimuleras genom den inhemska efterfrågan.
Vi upplever detta år en recession. Någon verklig depression kan man ännu inte tala om, men de branschvisa variationerna är stora. Framtör allt den mekaniska skogsindustrin (sågarna) ligger illa till. Där har redan inträffat en direkt minskning i produktionsvolymen. Som helhet betraktat kommer produktionen inte att minska, men tillväxttakten blir lägre.
Vartia räknar med att räntenivån ytterligare kommer att sänkas under våren. Hur mycket beror i hög grad på de inkomstpolitiska lösningarna. Vartia höjer samtidigt ett varnande finger: vi bör inte stirra oss blinda på vår egen låga inflation; också den internationella inflationen är ovanligt låg — och jämfört med den har Finland fortfarande en rätt hög inflation. LJ
Pentti Vartia, VD för Näringslivets forskningsinstitut ETL 11