Prylar av plast blir pengar

Taggar: Teman: företag

16

FORUM 12 : 7 | a : é

FORUM 12 : 7 17

Prylar av plast blir pengar

Det började år 1953 med tre unga ingenjörers brinnande iver att företa sig något och med sammanlagda besparingar på 27 000 ”gamla” mark alltså 270 mark i dag.

Med en enda egenhändigt konstruerad maskin tillverkade man korkar för rakkrämstuber. Idag är Perlos Oy ett företag i tjugomiljonersklassen och ledande tillverkare av avancerade små plastdelar för de mes varierande ändamål.

ye” Produktionen är numera fördelad dels på rent tekniska detaljer, i huvudsak för elräknemaskiner, radio- och tv-apparater, vattenarmaturer och elinstallationsartiklar, dels detaljer främst för förpackningsindustrin, såsom = tubkapsyler, strölock, pluggar, läppstiftshylsor, plåsterspolar etc. På Perlos vet man inte riktigt själv hur många olika produkter man gjort, men idag har man cirka 130 kunder och gör uppskattningsvis 2500 olika plastdelar åt dem. ”Men vi har egentligen inte en enda egen produkt”, konstaterar företagets VD, DI Olavi Mantere. ”Vi gör bara = beställningsarbeten och rena skräddarjobb. Vi strävar till att inte bara tillverka en produkt utan också att sälja know-how, dvs vi utvecklar produkterna tillsammans med kunderna och samarbetar hela tiden mycket intimt. med dem. Denna kontinuitet är emellertid en begränsande faktor om man tänker sig export utom Skandinavien, där vore det kanske bättre om man tillverkade standarddelar.”

Nyligen startade Perlos en ny fabrik i Joensuu med cirka 65 anställda, dit tillverkningen av de tekniska delarna numera är förlagd. Sedan 1965 finns huvudfabriken i Nurmijärvi, där ett 200-tal personer sköter o tillverkningen av förpackningsindustrins termoplastförslutare.

Egen maskinkonstruktion att föredra

Båda fabrikerna har en verktygsavdelning som tillverkar alla behövliga gjutformar. Joensuufabriken tillverkar dessutom nya maskiner. Det som vid starten var ett måste har senare blivit tradition, och som bäst används omkring 120 egenhändigt konstruerade = formsprut-maskiner. Endast ett fåtal är köpta utifrån.

”Vi konstruerar maskinerna själva för att få dem precis som vi vill” säger DI Carl Johan Timgren, Perlos styrelseordförande, grundare och primus motor. ”Det har tillochmed förekommit att vi då det gällt speciellt komplicerade = delar gått bakvägen och konstruerat en ny maskin kring en färdig gjutform. Vår redskapsavdelning måste därför vara väl rustad, och anses ‘också höra till en av landets högst stående i maskinell utrustning. Där finns bla en numeriskt styrd fräsmaskin, tre koordinatslipmaskiner, tre gnistbearbetningsmaskiner mm. Våra maskiner har dessutom konstruerats med egna små förfinade egenskaper. Tills vidare har vi aldrig köpt licenser elle kunskap, eller betalt dyra konstruktörsarvoden utan utvecklat allt själv för att uppnå en högre framställningsberedskap, noggrannhet och exakthet. Det är på vårt gebit det främsta argumentet i konkurrensen.”

Perlos Oy har gått in för en ganska exceptionell försäljningsoch arbetsorganisation. En person i företaget har som enda uppgift att skaffa nya kunder och sköter också den första affären själv, från början till slut. Då en tidigare kund återkommer men med en ny produkt tar de sk produktcheferna vid. Produktchefen sköter både de tekniska och ekonomiska underhandlingarna och frigörs för nästa uppdrag först då den första delen godkänts av kunden och gått i serieproduktion. Hans roll är närmast en verk Verkställande direktör Olavi Mantere tramför en självkonstruerad formsprutmaskin, som spottar ut plastdelar för automatiska bilbälten till

Sverige.

ställande direktörs, som sköter ett litet företag.

Större inhemska kunder är för närvarande Printal Oy, Helvar Oy, Salora Oy, Riihimäen Lasi och G W Sohlberg, De två sistnämnda utgör sedan senaste år tillsammans med DI Timgren för övrigt Perlos Oy:s delägare. Exporten utomlands inleddes redan i början av 1960-talet och representerar idag cirka 20 pro beräknas bli omkring 23 mil joner. Det är framför allt tekniska sidans produkter som exporteras, merparten till Sverige och Norge.

cent av omsättningen, som i år = tall till plast beror enligt DI Timgren prisfrågan som på att man numera insett plastens goda egenskaper och på att många fler funktioner kan kombineras i e inte så mycket p plastdel än i en motsvarande

Plast versus metall

Att man inom den tekniska sektorn allt mer övergått från me Färgindustrin exporterar

Färgbranschen i Finland hör inte till de ”stora” industrisektorerna, men har under de senaste åren varit inne i ett starkt expansionsskede. Färgkonsumtionen har fördubblats på tio år och fastän senaste år visade en knapp nedgång i konsumtionen finns det ingen anledning att betvivla en fortsatt uppgång på lång sikt.

ye Färgkonsumtionen per capita är för närvarande i vårt land drygt 15 kg medan tex svenskarna använder ca 5 kg mera per år, Det finns m a o utrymme för expansion. Detta är inte enbart i färgindustrins intresse utan i var och ens intresse som önskar skydda olika ytor från nerbrytning och samtidigt skapa en trivsam omgivning. De senaste inslagen i färgindustrins verksamhet har utgjorts av skapandet av en högtstående teknologi eller knowhow, som inte enbart utnyttjas i det egna landet utan i allt högre utsträckning exporteras till olika länder såväl i väst som öst. Dyra transportkostnader och det faktum att de flesta län” der är rätt så självförsörjande vad beträffar färger utgör de naturliga orsakerna till att just export av know-how blivit vik “produktexpor tig för färgbranschen, vars export under de senaste åren uppgått till 15—30 milj mk årligen. Exporten av know-how och som en följd därav ökar märkbart när det gäller såväl överenskomma som principavtalade projekt. Nämnas kan Winter Osakeyhtiös denna vår gjorda avtal med Akzo Coatings B.V. om leverans av färgbrytningspasta och karusellblandare. — Leveransav PONTE

Winters ”färgkarusell av metall. Vad priser beträffar klarade sig den tekniska plasten tex under oljekrisen bättre än andra, men konjunkturläget påverkades främst av en ivri know-ho talet är treårigt och dess värde uppgår till närmare 15 milj mk. De av Winter utvecklade brytningspastorna är resultatet av en helt inhemsk forskningsprocess, som stötts av SITRA. Exporten av ”färgkaruseller” och färgbrytningsmaskiner kan anses ha uppstått som en följdverkan av finsk teknologiskt know amstring. Carl ohan Timgren berättar smått ironiskt eende om Alko, som hamstrade in otroliga mängder snäppapsyler till vinflaskor, och snart inte visste vad man skulle göra av dem. I synnerhet då man numera på vinflaskor i allt större utsträckning övergått till skruvkorkar av metall!

Dickursby Färkfabriker Ab, som i dag har en av världens modernaste färgfabriker, har likaså insett möjligheterna av export av kunnande, De erfarenheter som erhölls i samband med planeringen och byggandet av Monicolor-fabriken kan väl utnyttjas också utanför landets gränser och långtgående för Den moderna Monicolorfabriken I Dickursb how. Apparater har sålts till ett flertal länder både inom och utom Europa antingen direkt eller genom patentförsäljningHolland har hittills varit en viktig marknad, men nu kommer bla Väst-Tyskland, Norge och Österrike in i bilden som viktiga köparländer.

handlingar pågår om export av planering både vad som gälle produktionsmetodik och hela färgfabriker. Som resultat av utvecklingsarbete = ifråga o färgbrytningssystem har Dickursby Färgfabriker även lyckats öppna betydande exportmarknader för sina färgpro