Psykologi och reglering

av Johan Knif Forum 2009-01, sida 37, 29.01.2009

Taggar: Teman: investeringar

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2089

Johan Knif är professor i finansiell ekonomi på Hanken Vasa.

Psykologi och reglering

I Wall Street Journal fanns nyliarena] gen en intressant artikel som be rörde effekter av marknadspsykologi och offentlig reglering. Fritt översatt löd titeln: ”När även goda nyheter förvärrar paniken” En av de intressanta frågeställningarna i artikeln gällde hur marknaderna kommer att reagera på ytterligare en ny riskfaktor. Denna nya riskfaktor utgörs av ovissheten om hur stor skada myndigheter och politiska beslutsfattare skapar genom missriktad reglering istället för fokusering på de reella problemen?

Specifikt gällde diskussionen ett eventuellt förbud i USA av så kallade CDS-papper (Credit Default Swaps), instrument som ursprungligen designats för riskhantering och som i stor utsträckning använts för detta ändamål. Varför förbjuda riskhanteringsverktygen i en situation där de faktiskt behövs?

Ungefär samtidigt som denna tidningsartikel publicerades sammanfattar professor David Hirshleifer från University of California at Irvine, i en vetenskaplig artikel en diskussion om psykologisk bias (snedvridning) som en drivkraft bakom finansiell reglering. I sin artikel listar han flera olika exempel på psykologisk bias som ligger till grund för missriktad finansiell reglering. Det kunde vara nyttigt för våra myndigheter, beslutsfattare och medier att ta en närmare titt på dessa faktorer innan mer drastiska åtgärder vidtas. Författaren kallar detta en ”psykologisk attraktionsansats till finansiell reglering”.

I artikeln frågar han sig varför skadliga policybeslut är så vanliga och överhuvudtaget möjliga. Att problemen inte är tillräckligt uppmärksammade är inte svaret. Det är just i situatio ner med kraftig offentligupp- Detäri situatione med krafti märksamhet och fokusering som ofta oövertänkta och dåliga policybeslut fattas.

offentli randen som talar för en reglering än att nå samma uppmärksamhet via en analytisk fokusering på till exempel de verkliga konsekvenserna och kostnadseffekterna av regleringen. Som exempel nämner han SOX (the Sarbanes-Oxley Act). Han menar att planerare på centralt håll systematisk underskattar kostnaderna för oförutsedda sidoeffekter av en reglering, Medierapportering av enorma förlus ter med derivatinstrument är ett annat exempel. Oförmågan att associera dem med riskhantering och hedging leder till att de av allmänheten upplevs som farliga och det leder till ökad politisk press på en reglering av deras användning.

En andra faktor som nämns är den psykologiska snedvridning som uppstår i och med den allmänna tendensen att favorisera fel som uppkommer av att låta bli att göra nåt (som att låta någon dö) framom ekvivalenta ageranden (som att aktivt ta livet av någon). Marknadsobservatörer med en sådan bias kommer att ogilla hedging-förluster eftersom dessa kunde ha undvikits genom att låta bli att hedga. Personer som ogillar förluster med derivat upplever antagligen en riskreducerande hedge som en tillläggsrisk,

I sin artikel beskriver professor David Hirshleifer ytterligare faktorer som att hitta syndabockar och rädslan för okända grupper och kulturer (xenofobi) samt politikers och myndigheters övertro på den egna förmågan att hantera marknadsfluktuationer. Hur många gånger har vi inte hört att ’en överhettad marknad måste stramas åt’ eller att det gäller att “lyfta ekonomin ur recessionen! Är detta ett tecken på en illusion av kontroll?

Detta bara som ett litet varnande pekfinger när det från politis ka beslutfattares och myndigheters håll gäller att upprätthålla trovärdigheten i en situation när de finansiel - Jag ska här endast ytligt be- uppm ärks amhet la marknaderna inte ger lika stor avröra två av professor Hirsh- . kastning som de tidigare gjort och då leifers argument, För det för- och fokusering ofta samma grupper av beslutsfattare sta är politik också till en allt som oft a tidigare förespråkat en ökad liberaliökande del en kamp om medie- “=, un sering av marknaderna. uppmärksamhet. Det är lätta- OOVe rtänkta och De finansiella marknaderna kom re att få politisk uppmärksamhet genom att peka på enstaka konkreta exceptionella age fattas.

dåliga policybeslu mer alltid att medföra såväl medsom motgångar, Det är detta som innefattas i finansiell risktagning, m