R-R Subsea Technology Group
av Ragnhild Artimo Forum 1988-03, sida 10-11, 18.02.1988
RR:s Subsea Technology Group: mm sum MORGONDAGENS RESURSER FINNS PÅ VÄRLDSHAVENS DJUP
Det femton meter långa fordonet rör sig långsamt på Före en, rodul ppsariere. gummilarvfötter. Med något som ser ut som ett havsbottnen har malmförekomster av jättelikt dammsugarmunstycke suger fordonet upp framför allt koppar, mangan, nickel och kograpefruktstora, oregelbundet formade svarta AR td på havsdjupens neg klumpar. Det obemannade fordonet är orangegult, men sex kilometer under havsytan har färgen inge platåer” — bl a i Indiska oceanen och i de nordliga områdena av Stilla havet. Kobolt betydelse. Här är beckmörkt.
förekommer ofta som ”skal” (crusts). Kop Det av Rauma-Repola utvecklade noduluppsamlingssystemet — bottenfordonet som suger upp nodulerna och via en uppsamlingsstation sänder den eftertraktade råvaran genom ett rör upp till uppsamlingstfartyget — finns färdig som tekniskt koncept. Nu väntar man bara på en order — gissningsvis från Sovjetunionen. Mineralutvinning på havsbottnen (ocean mining) är nästa stora trend och tekniska utmaning för specialiseringsinriktade varv.
par, zink och järn finns även som sulfider på havsbottnen. Världshavens djup är riktiga guldgruvor.
Noduluppsamlaren slafsar i sig noduler, ton efter ton, och skickar upp dem genom ett rör till en bufferistation några hundra meter ovanför, som sedan pumpar den eftertraktade råvaran vidare till ett uppsamlingsfartyg flera kilometer ovanför. Tillsammans utgör de tre enheterna och deras förenande tarmkanal ett noduluppsamlingssystem. Bottenfordonet, som gör grovjobbet, väger 15 ton, hela arsenalen ca 500 ton.
Den finns inte ännu. För den är ännu inte beställd
Kunnande på djupet Noduluppsamlaren finns på pappret — eller snarare i datorn. Och som fantasieggande och välbyggd modell i Rauma-Repolas utställningsrum i enheten Subsea Technology Groups högborg i Björneborg. R-R har förhandlat i tre år om en noduluppsamlarorder med den mest potentiella köparen — Sovjetunionen. Det är ett plausibelt antagande att noduluppsamlarsystemet byggs — men osäkert när.
Principen i all högteknologibusiness är att ta fram morgondagens lösningar på dagens problem — förrän någon annan hinner göra det. Undervattensteknologin är inget undantag.
— Den submarina sektorn är ett av Rauma-Repolas tyngdpunktsområden idag, men inte en bransch där vi raskt blir rika, säger chefdirektör Tauno Matomäki. — Vi har investerat på denna know-how-sektor länge och målinriktat — och också satsat på isforskning. Det ligger en lockelse och utmaning i att utforska extrema förhållanden och områden där människan inte varit förr — såsom arktiska och antarktiska marinförhållanden och exceptionella havsdjup. I koncernperspektiv handlar det för RaumaRepolas del dock bara om en femtedel av strategin, men på sikt finns det klart en stor businesspotential på dessa specialområden.
Mot den bakgrunden skall också internationaliseringsåtgärderna ses: Rauma-Repola har kompletterat det inhemska kunnande 3/1988 FORUM
Osel Group, Rauma-Repolas brittiska dotterbolag, har utvecklat Dragonfly, en arbetsmodut i ett RÖV-system (Remote Operating Vehicle). Dragontly är en robot sorn för vissa funktioner kan ersätta en dykare i bla off-shoretekniska uppgifter — underhåll, service etc.
med ett italienskt dotterbolag, Drass S.p.A., som är en av världens kändaste tillverkare av dykerisystem, och ett brittiskt dotterbolag, Ösel! Group Ltd, som är marknadsledande tillverkare av fjärrstyrd dykeriutrustning och enmansubåtar. Osels dotterbolag Osel Ulvertech breddar i sin tur submarinkunnandet med ekolod, sonarieknik, röroch kabeldetektorer.
Nyaste tillskottet i Subsea Technology Group är konsult- och ingenjörsbyrån Malmari & Winberg, som bl a profilerat sig med rekreationsubåtar.
Varvsverksamhet i omvandling — Trenden i varvsbusiness är en förskjutning bort från traditionellt fartygsbyggande, säger Pekka Laxell, direktör för R-R:s varvsoch havstekniska industri.
För Rauma-Repola med en lång meritlista på borrningsriggar är det naturligt att ytterligare specialisering har vuxit fram u produktion som anknyter till olje- och gasutvinning till havs.
— I framtiden kommer vi att jobba med både off- och on-shore. Det är inom resursutvinning som bulken i undervattensteknik kommer att finnas; produkter med direkt anknytning till forskning ger prestige, men inte så stora kontrakt. För olje- och gasutvinning handlar det rätt långt om produktserier — miniubåtar, fjärrstyrda robotar, dykeriutrustning. Vi inriktar oss också i ökande grad på letning och produktion till lands.
Laxell berättar att bolaget har order på flera dykanläggningar, på två utbildningssimulatorer för dykare och omfattande forskningsprojekt på gång “som vi inte tänker berätta om ännu för då hinner konkurrenterna ifatt oss”.
— Det verkar som om detta år skulle bli ett nytt startår för off- och on-shorebusiness, efter en period av intensitet på
Chefdirektör Tauno Matomäki säger att undervattensteknologin är ett av Rauma-Repolas tyngdpunktsområden idag. Bolaget har satsat på denna specialiserade know-how länge och målmedvetet.
Pekka Laxell, direktör för Rauma-Repolas varvs- och havstekniska industri, tror att 1988 skall bli ett nytt startår för off- och on-shorebusiness. Det är inom resursutvinning bulken i verksamheten kommer att finnas.
sektorn forsknings- och vetenskapliga projekt. Ett av de mest ambitiösa där var den I december till Sovjetunionen levererade miniubåten för extrema havsdjup, som vi utvecklat i samarbete med den sovjetiska vetenskapsakademin (se Forum nr 1/88). Nu drar vi andan på den rent vetenskapliga sektorn genom att flera projekt befinner sig i ett skede av mognad -— och brist på yttre dramatik. Deras tid kommer.
Hästar eller ryggsäckar? Laxell kommenterar Rauma-Repolas veten skapliga samarbete med Sovjetunionen: — Det bastekniska kunnandet och grundforskningen är oerhört avancerade i Sovjetunionen speciellt på områden som termodynamik, materialteknik och matematik. Däremot är tillämpningar inte ett starkt sovjetiskt trumfkort. En annan sak är att landets ekonomi är inriktad på volym — behöver man en eller två specialubåtar, är de inte ändamålsenligt att satsa utvecklingsresurser på dessa småskaliga projekt i de fortsättning på s 24
Tammerfors ”subsea”-stad?
IR håller på att bli Finlands submarinteknologistad. Rauma-Repolas Subsea Technology Group har sin forskningsverksamhet, produktion och provningsfunktionerna där — inklusive en testningsstation med världens största undervattenssimulator, som för större undervattensanläggningar kan simulera ett djup på 8 km och för små enheter upp till 11 km (den näst största simulatorn har US. Navy i Annapolis).
I Tammerfors finns också Hollmings elektronikenhet som arbetar med havsforskning och undervattensteknik.
Statens tekniska forskningscentral VTT skall ta ställning till frågan om etablerandet av ett undervattenstekniskt laboratorium i Tammerfors. Det är Pirkanmaa landskapsförbund som i januari gjort denna framställan till VTT-ledningen, och förslaget stöds av Rauma-Repola, Hollming, och bolagens samföretag Eurfopartners. I landskapsförbundets proposition konstateras, att submarintekniken klart utgör en separat teknisk och affärsbransch, som inte kan integreras som delområde i något annat tekniskt område. Det är också en sektor med stor tillväxtpotential.
Utan tvivel skulle Tammerfors vara en gynnsam miljö för det planerade laboratoriet, dels genom att den befintliga industri- och utvecklingsverksamheten redan slagit rot där, dels genom den hjärnmiljö Tammerfors tekniska högskola TTKK och teknologibyn Hermia utgör.
På VTT har förslaget behandlats, men beslutet i frågan fattas senare — då VTT.s nya laboratoriechef utnämnts.
RA 17