Räntefri bank
av Sigyn Alenius Forum 1986-12, sida 53, 28.08.1986
Taggar: Personer: Erik Trolle Schultz Teman: banker
Islamic Bank International of Denmark opererar i enlighet med Koranens bud utan debetkredit-förhållande, och har fulla bankrättigheter, berättar VD Trolle Schultz.
Räntefri bank
En bank utan räntor, det låter som en motorbåt utan motor. Men en sådan bank finns — inte längre borta än i Köpenhamn. Den ägs och drivs med ”stenrika arabers pengar” Det säger bankens danska VD Erik Trolle Schultz. Verksamheten ska vara mourabaha. Det betyder att debet-kredit-förhållande och räntor inte får finnas.
ternational of Denmark och den ver kar nu sitt fjärde år utan att någonsin ha uppburit eller givit ränta. Och att ersätta räntorna med att banken i stället skulle gå med i kundernas affärer och få en del av vinsten, det går inte heller, för det förbjuder den danska banklagen.
— Jo, det kan nog vara besvärligt ibland med denna balansgång mellan Koranen och danskarnas ekonomiska bud, erkänner Erik Trolle Schuftz. Men banken lever och frodas. Pengar får finnas — det har Koranen ingenting emot, men de ska användas här och nu, för försäljning och köp. Skulder ogillas av Koranen. Och islam anser det också orimligt att ha ett krav, dvs en fordran på en medmänniska.
Unik bank
I sitt slag är Islamic Bank International of Denmark enastående i världen utanför det islamiska området. Det finns banker som opererar mourabaha — utan debet-kreditförhållande — | andra väststater. Men utöver denna bank i Köpenhamn finns det ingen som har vad VD Trolle Schultz kallar fullt mandat, dvs fulla bankrättigheter. De andra har specialbestämmelser som inskränker deras verksamhet. — Vi täcker det danska området, förklarar Trolle Schultz. — Vi skulle gärna betjäna hela Norden, men det går inte på grund av de nordiska banklagarna. Men inom Danmark arbetar vi fritt i konkurrens med andra banker. Huvudkunderna hos oss är danska företag som vill sälja till islamska länder. Kapitalet i banken har tillskjutits av rika araber. Banken har också danska deponenter med islamisk tro, men det kapital som kommit den vägen är förhållandevis litet. Arbetsprinciperna för denna säregna bank är i sig själv klara: Banken uppträder som förmedlare av affärer och kontanter. — l islamska länder fungerar banker närmast som ett slags handelshus, förklarar Trolle Schultz. — De ska böja sig för Koranens bud och i det här fallet också för den
FÖRUN 12/1986
N amnet på banken är Islamic Bank In danska banklagen. Den västerländska mogellen, som bygger på kreditgivning till på förhand avtalad ränta och regressrätt I rembursaffärer duger inte. I den islamska utgåvan uppträder banken som förmedlare, tar själv risken att köparen inte betalar och sätter istället priset för sin förmedlingsverksamhet så högt att det motsvarar riskmomentet plus vad banken själv under alla omständigheter ska tjäna.
En principfråga Rent praktiskt kan man jämföra de två modellerna så här:
Västmodellen: säljaren förhandlar sig till ett avtal med en köpare. Han går till sin bank och får kredit på räntevillkor som motsvarar kreditens amorteringstid. Om köparen inte betaiar utnyttjar banken sin regressrätt mot säljaren och får sina pengar tillbaka. Bankens säkerhet ligger inte bara i försäljningsdokumenten, utan också i ett principiellt allmänt erkänt krav, en rätt, att få tillbaka pengarna om köparen faller bort.
Islammodellen: säljaren finner — precis som ovan — en köpare till sin vara och förhandlar med det islamska landets köpare fram ett konirakt. Med kontraktet i handen kommer han till Islamic Bank som köper kontraktet kontant. Risken har övergått till banken, som sätter sin provision” så högt att den motsvarar det tidsmässiga avståndet mellan kontraktköpet och den förväntade betalningen plus den risk som kan tänkas föreligga för att köparen ångrar sig och inte betalar. Sådant är sällsynt säger Trolle Schultz. Men man bör räkna med möjligheten.
Gemensamt för de båda modellerna är att banken förtjänar på transaktionen — på räntorna i den västerländska modellen, på riskbetalningen i den islamska modellen.
De båda modellerna skiljer sig främst i fråga om bankens risk. I den västerländska modellen bär banken praktiskt taget ingen risk alls eftersom den har regressrätt mot säljaren, en rätt som det islamska systeme inte erkänner. Affären görs enligt det systemet här och nu.
Fantasin till hjälp
Varje affär erbjuder sina egna möjligheter. Varje transaktion är en utmaning och ställer krav på kombinationsförmåga och ekonomisk fantasi. Men åtskilligt får banken hålla fingrarna borta från som en följd av förbudet mot debet-kredit-förhållande.
— Särskilt roligt är det inte att sitta och se på när kollegerna skor sig på kursstegringar på obligationsmarknaden där Islamic Bank inte får operera, säger Trolle Schultz. —— Bankens förbud mot långivning utsträcker sig också till lån som ska användas till att betala ut löner — där kommer igen motviljan mot debet-kredit in i bilden.
— Annat skulle det vara om vi levde på medeltiden då man köpte slavar, skrattar Trolle Schultz. — Då hade en islamisk bank kunnat köpa arbetskraften och sedan leasa den!
Utöver remburser är leasing en av de nischer där Islarnic Bank bekvämt kan operera. Äger banken en maskin — eller någonting annat som kan leasas — så är det ju inte fråga om ett debet-kredit-förhållande, utan om bankens egendom som andra får utnyttja mot betalning.
Ingen ville ha den
Islamic Bank ägs av ett bolag, Islamic Financial House Universal Holding som skapades för sex år sedan för ändamålet. Holdingbolagets mål var att betjäna hela EGområdet och meningen var att förlägga banken i Luxembourg. Men varken Luxembourg eller något annat EG-land kunde inlemma den islamska nykomlingens arbetsmetoder i sina egna banklagar. Men danskarna sa: följer banken den danska banklagen så är den välkommen.
Största delen av kapitalet kommer från stenrika araber -— sådana finns det fortfarande ganska många av, säger Schultz.
vilken glädje har då danska islamska deponenter av att deponera sina pengar i banken då de inte får någon ränta? De får en andel av vinsten vid årets slut — och den varierar naturligtvis beroende till exempel på om pengarna är bundna tio år eller kan lyftas i morgon… Bankens vinst var år 1985 800 000 DKK. Det ska bli mycket mera med åren, säger Erik Trolle Schultz.
Sigyn Aleniu 53