Rauma-Repola satsar på djupdykning

av Matts Dumell Forum 1985-16, sida 29-30, 23.10.1985

Taggar: Personer: Rauma Repola Teman: dykning

har hittills byggt olika slag av olje borrningsriggar. Under de senaste tio åren har företaget blivit ledande tillverkare av olje- och gasletningsriggar och fartyg för arktiska områden.

Den väntade nya boomen i aljeletning till havs låter emellertid vänta på sig. Hyrorna för plattformarna rasar, och de mest avskräckande exemplen på senaste tid har varit svenska Consafes konkurs och amerikanska Global Marines betalningssvårigheter.

Också Mäntyluotoverken fick en näsbränna på västmarknaden i fjol.

Offshore-gruppen gjorde 70 Mmk kreditförlust på de två halvt nedsänkbara plattformar Global Marine Drilling Company beställt.

— För vår del är det ingen katastrof, vi får våra pengar tillbaka av garanten, säger chefdirektör Antti Potila.

R auma-Repolas havstekniska industri

Högre teknologi

Som enskilt fall är Global Marine kanske ingen katastrof, men Potila och offshoregruppens chef Pekka Laxell fick sig en ordentlig tankeställare.

— För tillfället är offshore-marknaden i väst så svag att det är olönsamt för oss att bygga, även om vi får beställningar, beskriver Patila läget.

Istället fattades det strategiska beslutet att utveckla nya affärsverksamheter med högre teknologi. Inom offshore-gruppen grundades redan i fjol RR Offshore Engineering.

Verksamheten är koncentrerad till undervattensteknik och utrustning för olje- och gasproduktion.

Avgörande var att Rauma-Repola har två projekt på gång i Sovjetunionen som bägge kräver avancerad dykningsteknologi.

Fick inte licens — köpte bolaget

Följande steg var att finna en Ingenjörsdominerad partner med tillgång till högteknologi. På licensbas

Rauma-Repola fick upp ögonen för italienska Drass s.p.a. i närheten av Milano i norra Italien. Bolaget räknas som en av världens fyra ledande i sk saturationsdykningsteknik.

Drass ”deep diving systems” har godkänts av norska och brittiska myndigheter för Nordsjön och av bl a Det norske Veritas, Lloyds Register of Shipping och American Bureau of Shipping.

Det lät nästan för bra för att vara sant, speciellt då Drass redan hade erfarenhet av nordsjöklimat och rätt extrema förhållanden.

Rauma-Repola erbjöd sig att köpa licensen för djuphavsäykning.

— NO, no, sa ägarna — vi kan inte sälja några licenser. Men köp istället hela företaget!

PORUN 15/1985

Siktar på att bli världsbäst:

Dykning på djupet nytt Eureka-ämne

Rauma-Repola köpte i somras ett av världens fyra ledande företag i djupdykning.

Samtidigt har koncernen lanserat ett omfattande projekt som om tre fyra år skall ge Rauma-Repola världens bästa teknik i dykningsutrustning på up till 600 meters djup.

— Precis som i återvinningen av havsbottnens magnannoduler, tror vi att också det här blir et nytt Eureka-ämne.

— Si, sl, sa Potila och Laxell, varmed Drass aktiestock övergick i finländsk ägo.

Djuphavsdykning

Dykning på havsbottnen kan förenklat delas upp i tre segment. Det första gäller grunddykning vid kontinentalsockeln, på djup till i praktiken 300 meter.

Redan 300 meter är mycket djupt. Jack up-riggarna når till ca hundra meter, och dykare som jobbar på djup över 50 meter måste genomgå dekompression, innan de kan stiga till ytan.

Följande segment är djuphavsdykning utanför kontinentalsockeln, på hyllan som omringar alla kontinenter. Det är fråga om dubbelt så stora djup, 500—1 000 meter.

Här krävs fjärrstyrda och bemannade ubåtar.

Som tredje segment kan man ytterligare urskilja återvinningssystemen för magnannoduler, Det är fråga om flytande gruvskepp som lyfter upp mineraler från mycket stora djup.

Rauma-Repola väntas inom några månader få en första beställning på ett sådant fartyg från Sovjetunionen. Projektet har planerats i fyra-fem år.

Eureka-projekt I samma veva Pekka Laxell bekräftar at offshore-gruppen inom kort väntar en be ställning på ett gruvfaryg för nodulåtervin- B>

Rauma-Repola: olje- och gasproduktion i arktiska vatten.

ning, nämner han också att det fältet redan hör till kategorin Eureka-ämnen. Rauma-Repola har alltså foten innanför dörren i åtminstone den havstekniska sidan i det europeiska högteknologisamarbetet. Det undestryks av de samarbetsavtal koncernen nyligen tecknat med dels engelska Brown & Root (U.K.) Limited och västtyska Cameron Iron Works GmbH. Brown & Root har bl a deltagit planeringen och utbyggnaden av nästan alla oljeoch gasfält i Nordsjön. Bolaget är ledande planerare i Ekofisk- och BP Forties-fälten. — I Förbundsrepubliken Tyskland har vi förutom planeringsbyrån Cameron samarbetsavtal med flere andra företag i havsteknik, uppger Laxell,

Modertfartyg

Vad Rauma-Repola i första hand planerar av samarbetet med sitt färska dotterbolag Drass är moderfartyg för djuphavsdykning.

Alltså en kombination av tidigare skeppsbyggnadsteknik för extrema förhållanden och Drass eminenta saturationsdykningssystem. Ett sådant fartyg bjuds för tillfället ut år Sovjetunionen för stationering i Kaspiska havet.

— Vi förhandlar om priset, säger Laxell.

Rauma-Repola har dessutom tänkt sig marknader också på de mer extrema områdena i vattnen kring Sjahalin och i de sovjetiska Arctia-projekten.

Ett annat intressant fält är hyperbariska skolningscentraler, där djuphavsdykare lärs tekniken via simulatorer.

— Med simulationsteknik har man hittills dykt ner till 800 meters djup.

Dykarklockor och dekompression

På bilden på föregående sida har konstnären tänkt sig modern djupdykningsteknik. Dykarklockor är placerade på havsbottnen vid en drillrigg och knutna med en navelsträng till en halvt nedsänkt plattform.

I verkligheten skulle här också behövas dekompressionsutrustning, åtrninstone ombord på ett stödfartyg för dykarna samt bli a hyperbariska räddningsbåtar för dykarna under vattenytan (ifall moderfartyget skulle sjunka).

I praktiken skulle djupdykningen gå till ungefär så här:

Ombord från dykarnas mMmoderfartyg sänks dykare ner i dykarklockor till havsbottnen. Klockorna har förbindelse med modertartyget för att få syre, energi och hålla uppe kommunikationen.

60 kg per cm?

På t ex 600 meters djup är vattnets tryck uppe i 60 bar, vilket motsvarar 60 kg per kvadratcentimeter. Dykarna kan endast för mycket korta stunder och med stor ansträngning arbeta utanför dykarklockan.

De återvänder till klockan för att vila och för att lyftas till ytan. Trycket i klockan är hela tiden den lyfts upp samma som nere på havsbottnen.

Dykarklockan kopplas ombord till en dekompressionsanläggning som i etapper sänker trycket

I högt tryck har dykarens blod förändrats. Beroende på hur länge han har varit under ytan, och i vilket tryck, kan det ta veckor innan blodets gaser återfår sina rätta vikter.

På lång sik är — tillväxtprognoserna — för — offshoreverksamheten gynnsamma. Ca en fjärdedel av världens olja kommer i dag från havsbottnen.

Om femton år beräknas offshore-andelen ha stigit till 50 procent.

Vilka är dina visioner, Pekka Laxell — Eftersom djuphavsdykning både är farligt och tärande för mänskor tror jag att utvecklingen går mot fjärrstyrd utrustning — åtminstone satsar vi hårt i det.

Nån ny form av fjärrstyrning — Materialet i de fjärrstyrda undervattensrobotarna blir lättare och jag tror att styrningssystemen kommer att vara högelektroniska.

Vad satsar ni i den här utvecklingen — Flere tiotals miljoner mark under de närmaste åren, främst i produktutveckling.

Matts Dumell &

KANSALLIS-OSAKE-PANKKI

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar

Kassa och fordringar hos Finlands Bank . Specialdepositioner! Finlands Bank . . ….

Fordringar hos andra banke Checkråkningskrediter . . .

Krediter i utländsk valuta — .

Betalningsförmedling … ……. iv…

Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringa l utländsk valuta «.sssssssere see

I mark vvs

Omsättningstillgångar

Utländskl mynt. . Masskuldebre Övriga omsältningstillgångar —………..

Investeringstillgångar

Masskuldebrev «.ssssesseserr rs reser er

Aklier och andelar …..

Fastigheter och fastighetsaktier ……….

Anläggningstillgångar och övriga utgifter med läng verkningstid Aktier och andelar… …

Fastigheter och lastighetsaktier «. ……..

Maskiner och inventarie Övriga anläggningslillgångar och ulgitte med lång verkningslid Skatter ..ssssssrs resa Löner och sociala utgifter . Övriga utgifter, ……..s. 000

För direktionen Matti Hurme Mikko Taavitsaine 30

Månadsbalans den 30 september 1985 Passiva

Främmande kapital

Inhemska skulde 669 252 650,28 1879 609 424, — 598 286 956,09 1442 143 947 95 739 345 630,8 - 23180 508 096,64 B 166 549 597,21 1025 926 316,32 401 559 789,42

Depositioner

Skulder till stalen Debenturelån ……. Betalningsförmedling Övriga skulder

Utländska skulder utländsk valuta Imark ooo. Debenturelå 15 550 844 773,15 241 074 294,0 34 701 459,30 17766 341 659,86 15910 678,09

Reserveringar

Eget kapital Aktiekapital …. Reservlonder ……« Värderegleringstond Disposttionsfond . Vinst från tidigare å 4314 181 701,42 255 189 820,70 390 997 803,9 1022 634 315,21 2 282 045 688,02 244 085 170,3 555 015 938,4 53 443 484 84 585 895 037,73 276 010 238,2 65 692 554 481,05

Checkräkningar ……..ssssessrsos0a Depositioner | utländsk valuta

Skulder till Finlands Bank. Skulder till andra banker… …..«

Räntor och övriga inkomster —……….

3061 804 418,89 - 18818 982 715,51 2127 354 683.97 3447 623 980.832 225 358 368,82 87 993 709,91 200-000 000.— 2164 481 323,80 4 816 B26 965,0 22 429 393 232,20 436 599 853,18 1977 395 000,— 1 546 272 870,92 1112 402 940,4 2100 000 000,— 491.571 010,09 562 424 922,6 76 569 254,68 1499 210,2 65 692 554 481,05

Ansvarsförbindelser 23 112 BO7 274,—

För förvaltningsrådet Aatos Erkko Marlti Harv 16/1985 FORUN,