Redo att bli redare

av Heidi Backas Forum 2007-05, sida 28-31, 24.05.2007

Taggar: Bolag: Langh Ship Personer: Linda Langh & Laura Langh-Lagerlöf Teman: företagande

LINDA LANGH OCh LAURA LANGH-LAGERLÖF är födda och fostrade att bli familjeföretagare. Generationsskiftet på rederiet Langh Ship har börjat, och snart är det systrarna som styr flottan från den flotta miljön på Alaskartano gård i Pikis.

HEIDI BACKAS TEXT

ROBERT SEGER FOTO

X För LANGH SHIP har våren varit händelserik. Rederiet har tagit emot två nybyggda lastfartyg, storinvesteringar på omkring 25 miljoner euro styck. Samtidigt har familjeföretaget tagit de första stegen mot generationsskifte. Systrarna LINDA LANGH, 24, OCh LAURA LANGH-LAGERLÖF, 26, är inte längre bara redardöttrar - de är på god väg att bli redare. Själva tar de saken med ro.

”Visst innebär det ett stort ansvar, meni praktiken syns det inte någonstans. Vardagsrutinerna löper precis som tidigare”, säger Langh-Lagerlöf.

Vardagen utspelar sig på rederikontoret i den värdiga men familjära miljön på Alaskartano gård i Pikis, 20 km från Åbo. För den kommersielladirektören Laura Langh-Lagerlöf går jobbet ut på att sköta befraktning, hålla kontakt med fartygen och följa med bemanningen.

För Linda Langh är det ännu några veckor pro gradu-avhandlingen i sjörätt som fyller vardagen. Men från och med midsommarveckan jobbar även hon heltid på kontoret. Först som semestervikarie, och från hösten sköter hon Lauras nuvarande uppgifter då den äldre systern blir mammaledig.

I vd-stolen på rederikontoretiden gula karaktärsbyggnaden på Alas INTERVJU

Laura Langh-Lagerlöf Född:1981 i Pikis. Utbildning: Ekonomie magister, Åbo Akademi 2003, (huvudämne marknadsföring, biämne sjöfartsekonomi).

Familj: gift med Sebastian Lagerlöf, väntar först barnet.

Linda Langh

Född: 1983 i Pikis. Utbildning: Rättsnotarie, Åbo Akademi 2005, Blir till sommaren färdig juris magister (högre högskoleexamen i juridik enligt nya studiesystemet) från Åbo universitet.

Familj: pojkvän.

Aktuella: Systrarna ska till sammans ta över familjeföretagen Langh Ship och Industri- och fartygssane ring Hans Langh.

kartano sitter fortfarande pappa Hans Langh. Han är ännu majoritetsägare, menlät nyligen döttrarna ta över varsin andel på 20 procent ide två familjeföretagen; rederiet Langh Ship och rengöringsföretaget INDUSTRI- OCH FARTYGSSANERING HANS LANGH.

För redardöttrarna har det alltid varit en självklarhet att ta över.

”Vi har vuxit in i det, och aldrig ens funderat på något annat”, säger Laura Langh-Lagerlöf.

Med sedan barnsben. I Langhs familjeföretag är alla familjemedlemmar engagerade. Systrarna har deltagit i verksamheten så länge de kan minnas. Mamma AILA LANGH är prvärdinna vid tillställningar och har —- enligt döttrarnas beskrivning - en ”arbetsplatsmatsal’ till vardags. Även systrarnas 82-åriga farmor HJÖRDIS LANGH besöker kontoret dagligen och granskar rederiets räkenskaper.

Gemensamt för alla kvinnor i familjen är att de fått fartyg uppkallade efter sig. Det första egna fraktfartyget fick namnet M/S Laura då det köptes 1983, och M/S Linda blev namnet på rederiets första egna nybygge. Året var 1989 och Linda var sex år gammal.

”Det var spännande att se o champagneflaskan skulle gå sönder då jag döpte fartyget.”

Men det är inte bara vid festligheter och fartygsdop som systrarna följt med rederiverksamheten. De har sedan de var små suttit med under många möten och förhandlingar.

”Pappas stil har varit att ta med oss på förhandlingar med befraktare ända sedan vi gick i grundskolan. Det kunde säkert se konstigt ut när han hade barnen med sig, men själv tyckte jag att det var verkligt intressant att följa med”, säger Langh-Lagerlöf.

Hans Langh fick själv som barn följa med sin farfar som var skeppsredare, och ville ge sina döttrar samma chans att växa in i ett yrke. Ett lyckat drag, har det visat sig.

”Man har så småningom lärt känna både branschen och människorna”, säger Linda Langh.

Systrarna har också varit ombord på fartygen, på sommarloven ofta för att hjälpa däckspersonalen att måla.

”Men nog var det väl så att man behandlades som redarns dotter. ““Ta lite godis här och gå till hytten och ta det lugnt en stund? Kanske för att man inte skulle rådda till för mycket”, skrattar Langh-Lagerlöf.

Under gymnasiesomrarna och

REDARDÖTTRAR.

För systrarna Linda Langh (tv) ochLaura Langh-Lagerlöf har det alltid varit självklart att gå ipappa Hans Langhs fotspår och ta över familjeföretagen.

EH studietiden har flickorna jobbat so vikarier på rederikontoret.

Knöt tyska bankkontakter. Laura Langh-Lagerlöf har jobbat heltid på kontoret sedan hon blev färdig ekonom 2003, förutom två halvårsperioder då hon var i Hamburg. Där jobbade hon först på en befraktningsmäklarbyrå, och för ett par år sedan på en tysk bank - samma bank som nu lånat ut pengar för Langh Ships nybyggen.

”Vi hade redan då planer på fartygsanskaffningar, men inget var fastslaget. Man kan nog säga att jag var där för att knacka på porten och knyta kontakter”, säger hon.

FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK

LILLASYSTER

JURISTEN.

Linda Langh blir tillsommaren klar med sin pro gradu isjörätt och börjar jobba heltid på rederikontoret.

NR 5 26607

Langh-Lagerlöf har varit kontaktperson för de båda nybyggena en mycket lärorik process.

”Visst är det mycket tekniskt som gått en helt förbi, men vihar maskininspektörer som är proffs på den biten, så jag har suttit och lyssnat och lär mig mer och mer hela tiden”

Samtidigt har hon vant sig vid att oftast vara den enda kvinnan vid förhandlingsbordet.

”TJag reagerar inte på det längre, men jag har nog många gånger haft en känsla av att folk tittat på en och tänkt att vad tror nu dulilla tös att du ska göra här! Men man blir van?

Hoppas på slopad skatt. Genera > LANGH SHIP ans Langh 60 procent, h och Li Langhvar.

ALASKARTANO GÅRD: farfar k förv gare: Hans L 10 procent var.

tionsskiftet i Langhs familjeföretag genomförs stegvis.

”När man tar det i mindre bitar blir skattebördan inte så stor per gång”, säger Laura Langh-Lagerlöf.

Någon exakt tidtabell för när systrarnahelt skallta över finns ännu inte. De ser hoppfullt på de familjeföretagarfrämjande formuleringarnaidet nya regeringsprogrammet. Förslaget om att slopa arvs- och gåvoskatten i samband med generationsskifte i familjeföretag är välkommet.

”Beroende på hur det här genomförs i praktiken planerar vi i vilken takt generationsskiftet framskrider?”

Det gäller också för systrarna att steg för steg visa för pappa Hans

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2087

Langh att de är förmögna att axla det ansvar ett familjeföretag innebär. ”Ganska bra har han hittills litat på oss och vågat ge över ansvar. Jag tror att det kan vara svårt att ge ifrån sig de företag man själv byggt upp från början”, säger Langh-Lagerlöf.

Högtryckstvätt och ståltransport. Allverksamhet inom Langhs familjeföretag har fått sin början från jordbruket, som Hans Langh som femtonåring övertog av sin farfar. Vid sidan om jordbruket skaffade han högtryckstvättaggregat för att tvätta svinhus och hönshus i granngårdarna. När högtryckstvättarna blev så billiga att alla gårdar skaffade egna, köpte Hans ännu effektivare aggregat för att rengöra industrier och fartyg.

Erfarenheterna av att rengöra fartyg ledde Hans Langh vidare in i rederiverksamheten. Sin första investering i branschen gjorde han 1980, och år 1989 levererades rederiets tre första nybyggda fartyg. Verksamheten delades då upp i de två nuvarande företagen; rederiet Langh Ship och rengöringsföretaget Industri- och fartygssanering Hans Langh. Rederiet har sedan dess varit huvudverksamheten, och Linda Langh och Laura Langh-Lagerlöf har för avsikt att fortsätta på samma bana.

Ståltransport har från början varit rederiets specialnisch. I slutet av 1990-talet presenterade Langh Ship, med Hans Langh i spetsen, två egna innovationer för att lösa de problem som uppstår vid transport av tunga stålrullar. Den ena patenterade uppfinningen är en container med ett inbyggt fästningssystem.

”Containrarna har inbyggda ‘stolpar” som håller de tunga produkterna på plats inuti varje container”, säger Laura Langh-Lagerlöf.

”Lastandet går snabbare och transporten blir miljövänligare än då man måste använda engångsmaterial, oftast virke, för att fästa lasten”, fortsätter Linda Langh.

Den andra patenterade innovationen är vaggmellandäck för transport av stålrullar. Vaggmellandäcket har flera ““diken”” bredvid varandra. Stålrullarna placeras i dikena där de hålls på plats också vid hård sjögång.

”Tidigare var lastskadorna stora då lasten rörde på sig, men sedan vi tog i bruk vaggmellandäcken och containrarna har skadorna — ta i trä —- egentligen varit noll, och kundernaär nöjda”

Kunderna är RAUTARUUKKI och

OUTOKUMPU som leasar containrarna för sina ståltransporter.

Finsk flagg. Alla Langh Ships fartyg har finländsk besättning. En förutsättning för detta är att flottan är modern, så att fartygen klarar sig med så liten besättning som möjligt. En jämförelse mellan rederiets äldsta fartyg, 16 år gamla M/S Christina, och de två nybyggena, M/S Linda och M/S Aila, talar sitt tydliga språk. ”M/S Christina som har en last STORASYSTER

EKONOMEN.

Laura Langh-Lagerlöf är kommersiell direktör på Langh Ship och har varit kontaktperson för rederiets två storinvesteringar, de nybyggda fartygen M/S Linda och M/S Aila.

kapacitet på 320 TEU kräver 9 man ombord, medan nybyggena har 10 man ombord och en kapacitet på 907 TEU. På M/S Christina börjar bemanningskostnaderna bli för höga jämfört med vad fartyget tjänar in”, säger Langh-Lagerlöf.

”Det blir därför snart aktuellt att ersätta M/S Christina med ett större fartyg. Men det kräver enorma investeringar”

I det nya regeringsprogrammet heter det att den finländska sjöfartens konkurrenskraft ska förbättras. Precis som branschen i övrigt väntar redarsystrarna nu på ett antal förändringar i lagstiftningen så att fartygsanskaffningarna underlättas. Ett efterlängtat förslag är också att tonnageskatten ska revideras.

”Om förslagen går igenom innebär det att den finländska sjöfarten återupplivas?

IPikis står en ny generation redare redo, fyllda med framtidsplaner och företagaranda.

"