Redovisning av miljöeffekter - en framtida uppgift?
av Sten Åström Forum 1973-07, sida 39-40, 18.04.1973
Redovisning av miljöeffekter — en framtida uppgift?
Av ekon mag Sten Åströ + En eventuell framtida redovisning av olika slag av miljöeftekter innebär en förändring av redovisningens omfattning och inriktning. Detta innebär inte att den traditionella redovisningen förändras, utan den kompletteras för att motsvara tidens krav. Medan den traditionella redovisningen främst bidrar till uppnåendet äv företagsekonomiska mål, innebär en redovisning av miljöeffekter en strävan att även uppnå sociala mål. Filosofin bakom detta grundar sig på uppfattningen att det är individerna som skapat olika slag av organisationer för att tillgodose sina behov. Individerna kommer att vidta åtgärder om organisationernas mål tenderar att strida mot individernas mål,
Redovisningens uppgift är att förse olika beslutsfattare med ekonomisk information. Tidigare var redovisningen kontrollinriktad, men i dag är huvudvikten lagd vid en beslutsinriktad redovisning. Med tanke på den framtida redovisningen är frågan om det kommande informationsbehovet av avgörande betydelse. Redovisningen kommer då att påverkas av olika slag av förändringar i den omgivning beslutsfattaren befinner sig. En sådan förändring, som tagits som utgångspunkt för en granskning av framtida utvecklingsmöjligheter för redovisningen, är den ökade betydelse som uppmärksammandet av såväl den biologiska som den teknologiska miljön erhållit i dag. Den biologiska miljön har försämrats på grund av miljöförstörelser såsom luft- och vattenförorening, förfalning av det naturliga landskapet, utrotning av djurarter mm. Den teknologiska miljön har påverkats negativt av en kraftig koncentration av aktiviteter till geografiskt begränsade områden, vilket leder till trafikproblem, trängsel, bostadsbrist, otrevlig boendemiljö in m. Koncentrationens motsats är avfolkning med vidhängande u-områdesproblem.
Det är först under de senaste åren man börjat uppmärksamma de problem, som den ökade ekonomiska aktiviteten och de tekniska framstegen medför. Dessa problem, som i nationalekonomin går under beteckningen ”externa effekter”, uppkommer när de företagsekonomiska kostnaderna skiljer sig från de samhällsekonomiska kostnaderna. Ett beslut som görs på basen av företagsekonomiska kriterier leder ej till en ur samhällets synvinkel optimal resursfördelning, ifall de företagsekonomiska kostnaderna skiljer sig från de samhällsekonomiska kostnaderna. I den företagsekonomiska kalkyleringen beaktas ej alla kostnader, tex de fria nyttigheterna, vilket leder till en snedvridning av resursfördelningen. Det har därmed blivit aktuellt att korrigera bristerna i marknadsmekanismen. De medel som står till buds är dels avgifter eller subventioner, som teoretiskt sett under vissa förutsättningar optimerar resursfördelningen, dels ett system av reglering genom olika slag av förbud, koncessioner, gränsvärden mm. Problemet är att man inte känner till efterfrågan på de tillgångar som saknar ett marknadspris. I fortsättningen granskas redovisningens möjligheter att bidra till att man skall kunna fatta beslut, som beaktar externa effekter.
Forum 7/1973
De traditionella redovisningsinstrumenten och rutinerna levererar inte en adekvat information om ett företags externa effekter. Det föreligger dock ett behov av sådan information, såväl för företagsekonomiska som offentliga beslutsfattare. Det finns ett flertal exempel på beslut då man givit värde även åt andra värden än strikt företagsekonomiska kriterier i beslutssituationer som traditionellt varit företagsekonomiskt betingade. Andra kriterier är tex samhällspolitiska, socialpolitiska, regionalpolitiska, miljöpolitiska, arbetskraftpolitiska mm. Exempel på sådana beslut är Nestes lokalisering i Pyhämaa i stället för Tvärminne, Outokumpus ädelstålverk i Torneå i stället för Björneborg, subsidier åt privata bussbolag för upprätthållande av olönsamma rutter, SJ:s senaste kovändning i fråga om inskränkning av lokaltrafiken m m. Lagstiftningen håller på att revideras för att vara tidsenlig tex i fråga om u-områden och miljöskyddet. Detta påverkar direkt de företagsekonomiska besluten.
Finns det några möjligheter för redovisningen att tekniskt leverera information om externa effekter? Något definitivt svar kan man inte ge, men ett studium av de framsteg som gjorts inom närstående discipliner kan öka insikterna om möjligheterna. Inom nationalekonomin har man fäst uppmärksamhet vid en sk ”external economics” och inriktat sig på att finna lösningar på problemén. Man har to m börjat efterlysa förändringar i tillväxtens inriktning för att förbättra resursallokeringen. De kvantitativa metoderna har utvecklats kraftigt och kan bli goda redovisningsinstrument för fastställande av efterfrågan, såväl aggregerat som i specifika beslutssituationer. Sådana metoder är t ex lineär programmering, nyttokostnadsanalys, opinionsundersökningar och simuleringar. På redovisningshåll har man funnit det betänkligt att man redovisar endast en del av de effekter och kostnader företaget ger upphov till. Man har börjat fästa större vikt vid uppfattningen att samhället av i dag börjar kräva ansvar för alla handlingar, såväl vid ekonomiska som vid sociala konsekvenser.
Hur kommer då redovisningen att se ut? Det kan tänkas att följande typer av rapporter kommer att behövas — företagets utbud på externa kostnader, dvs kostnader för olika alternativ — företagets uppfattning om efterfrågan på externa effekter — företagets externa ansvarsförbindelser, d v s skillnaden mellan efterfrågan och gjorda investeringar — en redogörelse för de miljöeffekter ett företags verksamhet ger upphov till uttryckt i enheter såsom fysiska mått, inflyttad arbetskraft, företagets kommunikationskvot i användningen av privata bilar och offentliga kommunikationsmedel — kommande investeringars lokalisering, miljöeffekter, arbetskraftbehov, bostadsbehov, kommunikationsbehov — företagets samhälleliga nytta, t ex (vinst + löner + räntor — (externa kostnader). Vänd 39
Aktiva Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar Penningar och banktiligodohavanden …. Kontofordringar … Växelfordringar äger av färdiga va ärdiga varor och varor unde 1.272.845,94 1 38:216.662,02 : -1:310.898,89 40.860.406,8 11.032.000,00 > 101:718.717,38 112.750.717,38
Läger äv rå-, drifts- och hjälpmaterial
Anläggningstillgångar Skoögslägenheter och övrig jordområden ………. 108.571,635,87 Skugerörhöjning 42.992. 452, 86 Ökning 1.960.945,’ 01 Minskning 604.494, ,64 153.020. 540,00 Bygggader. 36.296.237,29 kning 4.963.488,80 Minskning 21.149,00 Avskrivning . - 3.574.371;; 28 37.664.205,81 Maskiner och inventarier — 101.530.482,44 Lt . 17.135. 974 05 364.047,56 15.222.081 133 103.180.327,60 15,920.998,88 1.641.152, 3 920,53 173.733,14 16.787.496,99 Anläggningar under u förande .. 4,561.383,3 Ökning 2,390.988,67 Minskninj 4.404.621,9 2.547.750,02 Anskaffningsförsko! 176.952,67
Värdal apper ..
296,52 1886 580, 10 23,403.697,62 337.380.970,7 1.274.002,79
Värderingsposter . 673.287, 45
Avskrivning Resultatreglering ..
600.715,3 mk” 492.945.004,4 . mk 51.091.904, — mk 53.095.162,62 ; mk — 7.959.091;60
Ansvarstörbindelser: Ha lsammans med andra växelansvar
Oy KAUKAS Ab
Balansräkning den 31 december 1972
Passiva Främmande kapital Kortfristigt Växelskulder .. - 40.015.970,30 Kontoskulder 53.022.085,9 Övriga bankskulder …. Amortering av långfristiga lån 1973
Långfristig 20.990.548,00 24,100.733,92 138.129.338,14
Pensionsstiftelse …… 142.804,90 Pensionstörsäkringslån 19.707. 809, T1 Obligationslån …….. 18.000. 000, 00 Övriga inteckningslån .. 51.063. 1868, 22 Debenturelån …….. 65 000 000; 0 Övriga långfristiga lån Resultatreglering …….. Eget kapita 121,70 160.648.504,59 208.777.842,73 11.860.357,56
Aktiekapital ………. 30.000.060,00 Betald aktieemission .. 4,094.700,00 Reservfond 11.250.000,00 Övriga fonder 131.997.241,16 177.341.941,1 2,287.464,67 2.677.398,31
Vinst från år 1971
Räkenskapsårets vinst 4.964.862,98 182.306.804,14
Resultaträkning 1. 1. — 31. 12. 1972
Kostnader
Avskrivning: Övriga kostnader Räkenskapsårets vinst
Intäkter Intäkter av rörelsen - 112.102.302,03 Ränteintäkte 1.893.969,9 mk 113.996.271,9 Årsomsättning «.sssssessrrerrerrrrersrsersr rr r ne mk 244.635.565,22
Vilken användning kan denna information få? För interna beslut kan informationen ligga som grund för att företaget skall kunna förhålla sig dynamiskt till sin omgivning. Det finns många branscher redan nu vars framtid inte är beroende av företagsekonomiska kriterier utan kulturella värden, tex tobaks-, dryckes- eller den teknokemiska industrin. Det är redovisarens uppgift att finna en registrator för det nuvarande kulturella accepterandet och ge prognoser om kommande trender i värderingarna. Sådan information behövs i strategiska beslut och bör ingå i långsiktsplaneringen.
Den externa redovisningen riktar sig bla till offentliga myndigheter och aktieägare. Det offentligas behov av information ökar hela tiden. Aktieägaren kan tänkas vara intresserad av om företaget vidtagit nödvändiga investeringar tex i miljöskydd eller om företaget drar på sig kommande förpliktelser.
40
Det kan noteras att flera finländska börsbolag informerar i sina årsberättelser om gjorda miljöinvesteringar, men man har små möjligheter att bilda sig en uppfattning om såväl det nuvarande som det kommande investeringsbehovet. Frågeställningen är även relevant för revisorn. Skall revisorn ta ställning till den information som ges i årsberättelsen och speciellt de förpliktelser företaget drar på sig på grund av olika slag av miljöeffekter. Denna fråga har bla väckt uppmärksamhet i USA där Union Carbide anmälts för SEC!) för att vilseleda sina aktieägare genom att företaget underskattar det framtida behovet av miljöinvesteringar. 1) Securities and Excange Commission är den instans som övervakar börsbolagens information åt aktieägarna.
Forum 7/1973