Regering och fack kan bromsa utflaggning av skogsindustrin

av Christian Schönberg Forum 1990-13, sida 12-13, 13.09.1990

Taggar: Personer: Jari Köhler Teman: skogsindustrin

Regering och fack kan bromsa utflaggning av skogsindustrin

Text: Christian Schönber ar! Köhler nyinstallerad VD för Finlands Skogsindustris Centralförbund förutspår fortsatt utflaggning av finändsk skogindustri om inte kostnaderna i jämförelse med konkurrentländerna kan hållas på en rimlig nivå. — Jag hoppas man i Finland skall kunna föra en konstruktiv och realistisk disussion där man sätter de olika bitarna på bordet och att alla parter som deltar i denna diskussion ser att det inte finns en annan utväg än att utforma vår framtida politik på ett sätt som gör att vi skall klara oss. Det gäller inte enbart skogen utan i ika hög grad även andra industrigrenar. Man behöver bara titta exempelvis på Nokia. Kone och gå vidare till Huhtamäki och Fazer. Listan kan göras hur lång som helst. Dessa diskussioner förs av alla numera innan man besluter sig för nya investeringar. Skogsindustrin har i dag ett fantastiskt tillfälle att jämföra kostnader i och med att vi har industri inte bara runtom i Europa utan även på andra sidan Atlanten. Detta gör att vi absolut kan se vad allting kostar på olika håll -råmaterial, -löner, -energi och på basen av det bedöma lönsamheten. — När vår industri gör en investering måste man iskallt, vilket även alla andra gör, se var det lönar sig bäst att placera en eventuell ny maskin. I dag har vi redan 25 procent av vår pappersproduktion i utlandet vilken stiger till 30 procent inom kort.

Cellulosan stannar

Cellulosaindustrin blir av allt att döma kvar i Finland även på sikt men när det gäller papper och kartong måste man noggrannt granska till buds stående alternativ. Åm—————————————— AL —

VD Jari Köhler anser att Finland inte har råd att ställa sig utanför den europeiska integrationen och talar varmt för fullt medlemskap i EG.

12

De maskiner som i dag fungerar i Finland kommer att fortsätta rulla och nya investeringar kommer säkert att genomföras även i fortsättningen. I varje diskussion är man dock tvungen att ta upp frågan om det vore vettigare att stationera en ny maskin någonstans nere i Europa hellre än i hemlandet. Det vill säga så nära marknaden det bara är möjligt.

En utflaggning innebär för landets del både plus och minus. I integration betyder det naturligtvis ett plus ävensom ett säkrat och starkare grepp om marknaden. Det ger också ett fastare grepp om vad marknaden vill ha i dag och i morgon.

På minussidan innebär det att Finland förlorar denna industri med åtföljande arbetstillfällen. exportpengar och skatter. Finland håller på att hamna i samma prekära situation som i Sverige där en ansenlig del av industrin måste flaggas ut på grund av alltför höga kostnader. Den nya tid vi lever i, där världen och gränserna har öppnats, har med andra ord gett oss en ny konstellation. Det är följaktligen viktigt att regering. industri och fackföreningar ser på situationen med nya fakta i ögonen.

— Nån måste ju dessutom upprätthålla infrastrukturen i landet. Vi har två ben som vi står på, skogen och metallen. Det är viktigt att vi kan utveckla strukturen på ett så positivt sätt att detta fenomen blir marginellt och inte skall skada vår framtida ekonomi.

Kommer det att lyckas — Mitt enda svar på frågan är att DET MÅSTE LYCKAS. säger Köhler med pondus. Det finns inget annat alternativ. Det kan ta sin tid innan folket uppfattat situationens allvar men jag hoppas man skall vakna i tid innan det gått för långt.

Vor placeras nästa maskin?

Centralförbundet blandar sig inte i var företagen placerar sina pengar. Där har man dragit en klar linje. men olika maskintyper och deras framtida placering diskuteras givetvis kontinuerligt.

Spanien har varit på tapeten. Landet är en del av det nya Europa och representerar medelhavsregionen där Finland också bör vara med när det gäller utvecklandet av de viktiga EES-avtalen. Spanien har ju mycket klara åsikter om vad de vill och vad de icke kan acceptera. Finländsk industri har även i Övrigt stora intressen i Spanien. Jarl Köhler som är president i spanska handelskammaren är väl förtrogen med spansk handelspolitik.

— Spanien är ett intressant land. Där finns både svenska, tyska. finska och naturligtvis spanska intressen som kämpar

Skogsindustrin har till sitt förfogande mera råmaterial än någonsin tidigare. Frågan är om dagens miljödiskussion på sikt tillåter industrin att använda sig av dessa tillgångar.

om den skog som ännu finns kvar. ävensom de planterade skogarna. Konkurrens och kombattanter finns det gott om. Den som är skickligast och kan lova mest åt spanjorerna kommer att vinna kampen. Det är inte med små spelknappar man spelar. Det är miljardprojekt det handlar om.

Är frågan politisk i Spanien — Så till vida är frågan politisk i Spanien om man ser den ur miljövårdssynvinkel. Men även i övrigt har den en del politiska förtecken. Spanien har ett stort intresse av att samarbeta med Norden vilket innebär att det också uppstår en viss balans inom EG. I spanska ögon anses vi vara mera neutrala än mången annan nation. vilket talar till vår fördel.

Miljöintresset vaknar i Spanien. Man frågar sig exempelvis i dag om de planterade skogarna kan anses vara bra för miljön? Man tar ju bort en naturlig miljö och kan inte veta hur det fungerar på lång sikt. Hur många generationer kan jorden nära innan den är utarmad?

Utsläpp av tilläggsindustri kan stå landets turistnäring dyrt och EG kommer ju att ha globala regler, tänkta att följa.

— Vi kan inte gå ut och investera i anläggningar som inte fyller EG-kraven. Miljötänkandet kommer i framtiden att vara en av de absolut viktigaste frågorna som man helt enkelt inte kommer runt. Vilket man inte heller skall försöka göra. Skogsindustrin måste ta sitt fulla ansvar inom detta område.

Utöver Spanien har Tyskland nyligen varit på tapeten men även Frankrike och några andra alternativ har diskuterats.

13/1990 FORU — Mycket beror på det ekonomiska läget och i synnerhet tidsanpassningen som avgör när företagen vågar fatta sina investeringsbeslut. Man skall ha mycket god smak i tummen för att kunna välja den tjänhgaste tidpunkten för en investering.

En tumregel tidigare har ju varit att investeringar skall genomföras vid lågkonjunktur för att vara genomförda när en ny högkonjunktur är på kommande. Men bitarna måste också passa in i den globala situationen. Andra länders investeringsprogram ute i Europa, Amerika och Canada etc bör även beaktas. Inom de närmaste två-tre åren kommer det snarast att finnas en överproduktion än balans inom branschen.

Valutornas fluktuation underlättar inte heller beslutsfattandet i dylika frågor. I synnerhet dollarns värde har ju en avsevärd effekt både inom cellulosa- och kraftlinerindustrin där både amerikanare och kanadensare har mycket starka positioner.

Tröga reaktioner

Att Finland oftast ligger några år efter Sverige när det gäller att reagera på förändrade marknadslägen är ingen hemlighet.

— Vi är långsamma i reaktionen, det stämmer. Det tröstar oss inte heller att Sverige just nu är i nästan samma negativa situation. Världen är inte mera en konstellation där man jämför Finland med Sverige utan bör ställas i jämförelse med Europå och världen i övrigt.

I investeringar och integration ligger Sverige totalt sett före Finland medan man inom vår skogsnäring kanske ligger en aning före. I antalet företag på utländsk botten har Finland ett försprång medan Sverige har mera integration men håller också på att gå förbi oss inom företagssektorn genom exempelvis köpet av Feldmiähle i Tyskland vilket ju var en jätteaffär. Feltmuehle skulle givetvis ha passat även finländska intressen hur bra som helst men jag kan inte se att vi varken skulle ha haft pengar eller andra resurser att genomföra en dylik satsning.

Via denna affär går ju Sverige oerhört snabbt in på den europeiska marknaden och stärker såväl sin absoluta som sin strategiska ställning även globalt.

Glöm inte öst!

Man är för närvarande mitt uppe i intensiva diskussioner om EG och EES. I sammanhanget varnar Köhler att glömma vår handel med Sovjet. På sikt handlar det om en oerhörd potential som landet inte har råd att gå miste om. Samma sak gäller öststaterna. Närmast i tiden gäller det Östtyskland som med förbundsrepublikens markör snabbt kommer att bli en faktor att räkna med. Men även Ungern och Tjeckoslovakien som har kvar en skugga av gammal infrastruktur kan på sikt komma in i bilden. Riktningen pekar ju mot en europeisk marknad där dessa stater på sätt eller annat kommer att vara med. Drömmen om att öststaterna snart kunde delta i EES-förhandlingarna kan uppfyllas snabbare än man kanske har rätt att vänta sig. Förändringarna inom Europa har ju varit enorma detta år. då dörrar och portar öppnat sig åt alla håll.

FORUN, 13/1990

Rysk rulett

Vårt lands skogsindustri har en färdig strategi gällande samarbetet med vårt östra grannland.

— Vi har redan vissa samarbetsprojekt med sovjeterna på gång, exempelvis Ensos karelenprojekt som framskridit rätt bra. Det är positivt att det ligger nära gränsen där vi i stort kan använda oss av den finska infrastrukturen. med finsk arbetskraft. maskiner och ideer. På lång sikt undersöks behovet av framtida projekt som verkar kunna bli så stora att Finland har kapacitet att ingå endast som en del i ett större sammanhang.

Såväl i Sovjet som i övriga östeuropa kommer det ännu att ta rätt lång tid i anspråk innan marknadsekonomin börjar fungera och man får stabila och konvertibla valutor. Detta inverkar givetvis på projektens genomförbarhet. Man måste få en stabil struktur och veta vem som ansvatar för vad inom organisationerna. Vem skriver under checken och vem garanterar att pengarna droppar in på rätt konto? Kommer det att vara ett delstatsproblem, eller är det Sovjetunionen som står för fiolerna — I sanningens namn skall sägas att moralen och betalningseberedskapen i Sovjet i princip alltid varit bra. Att det nu råder bistrare tider ser jag nog närmast som ett övergående fenomen. Förseningar sker närmast på grund av att man prioriterar vissa områden framom andra.

Ett av de stora ännu olösta problemen gäller miljönedsmutsningen. Redan under det senaste året har 300 stora industrier tvingats stänga på grund av den okontrollerade nedsmutsningen av naturen. Landets produktion och kapacitet har tack vare detta snabbt minskat på många håll. Problemet gäller i stort de flesta produktionsgrenar.

Att problemet erkänts och blivit uppmärksammat bevisas av att man under nästa femårsperiod ämnar avsätta 7-8 procent av budgeten på miljövårdande åtgärder.

Hinner skogsindustrin med — Inom skogsindustrin, där vi är näst störst i världen, är jag optimist men när det gäller integrationen i stort är jag mera betänksam. Det finns nog nischer där vi kan komma in och göra fina affärer men det görs i en hård kamp med dom stora. Men möjligheter att göra oss gällande som partners inom större projekt finns ju alltid.

Skogen dominerar oerhört det finländsa näringslivet tillsammans med metall. Vi är dominerande i Finland men i synnerhet inom papper och kartong är vi stora också i ett globalt perspektiv. Vi har en modern och slagkraftig industri som dessutom har profilerat sig ute i världen varför vi inte kan betraktas som nykomlingar. Vi har skött våra skogsfrågor bra. Vi har mera råmaterial än vi haft någonsin tidigare och vi kommer att år 2010-2020 att ha ännu mera till vårt förfogande. Nu är det bara fråga om hur mycket dagens miljödisussion tillåter oss använda dessa resurser. Säger Jarl Köhler som inte darrar på manchetten i sin nya roll. LJ

Medlemskap i E bör eftersträvas

Jarl Köhler färsk VD för Finlands Skogsindustris Centralförbund har en klar och bestämd åsikt om Finlands framtida roll i europeiskt perspektiv. Han tar klar ställning för ett medlemskap i EG.

— Finland kan helt enkelt inte ställa sig utanför den europeiska integrationen och EES-processen. Helst bör vi försöka uppnå en totallösning inom ramen för de nordiska länderna och de Eftaländer som sedan hänger med. Låt oss hoppas att vi inom Norden kommer till samma konklusion om hur det hela skall lösas. Antingen inom EES eller acceptera andra lösningsmodeller som kanske senare kommer upp. Det gäller att inte stänga dörrar innan man ens gått igenom dem, Det finns i dag möjligheter till sådana lösningsmodeller man inte kunde tänka sig för endast några år sedan.

Det vill säga fullt medlemskap i EG — Förvisso ja. Till och med utrikesminister Pertti Paasio gav ju nyligen impuls till nytänkande just i denna fråga. Statsminister Ingvar Carlsson i Sverige är också en annan Carlsson i dag än han var för några månader sedan.

Ingen kan lämna sig utanför en totallösning. Om man väljer att göra så mister man en stor del av sin kokurrenskraft samtidigt som ens möjligheter att påverka skeenden beskärs kraftigt.

Nya linjer — Varje VD har sin tid och när jag blir avlöst finns det säkert igen nya aspekter för den nya VD:n att ta ad notam. Det finns ärevördiga traditioner och strategier som man föröker ta tillvara men man måste alltid leva enligt sin tid, annars går det på tok.

Varje VD som tillträder är alltid i en ny situation och han måste återspegla det som har hänt och händer i världen. Bara för ändrandets skull behöver han inte ha andra betoningar i sitt arbete. Möjligtvis kan ställningstaganden göras snabbare i dag tack vare moderna informationssystern, satellit TV och att alla dokument numera kan sändas per datamaskin.

Det tidsaspekt som tidigare fanns existerar inte mera. Numera är det definitivt för sent att reagera i morgon på något man borde ha reagerat på redan i dag.

— Miljön är för mig en synnerligen viktig fråga. Vi har redan kommit fram till en punkt då klockan är fem före tolv. Det gäller att vakna innan klockan hunnit bli fem över tolv. Det kan ta hundratals, kanske tusentals, år att putsa och rätta till begångna misstag. Vi måste i dag (icke i morgon) bestämma hur vi vill ha det. ChS 13