Reklamen informerar, gör det redan existernade mera känt
av Sophia Andersin Forum 1981-19, sida 30, 02.12.1981
De unga är idag en köpkraftig konsumentgrupp med specialfordringar. Åven i Finland har undersökningar gjorts för att definiera hur ungdomarna ser på världen runt sig. Dessa undersökningar kan sedan ligga till grund för marknadsföringsåtgärder för att nå just denna grupp av kunder. Tiden då man försökte påverka de ungas föräldrar att göra köpbeslut för de unga är förbi, idag försöker man nå ungdomarna direkt. Nya trender inom reklam riktad til ungdomar kan skönjas i USA.
Ungdomen som målgrupp
REKLAMEN INFORMERAR, GÖR DET REDAN = EXISTERANDE MERA KÄN e Under tjugofemåriga ogifta unga tenderar att vara mindre ordningsinriktade än befolkningen i allmänhet. De tycker inte längre att familjen är det centrala referensmålet. Vännerna har istället mera och mera ökat i betydelse på familjens bekostnad.
De unga vill höja sin levnadsstandard. Unga kvinnor i Finland tenderar att ha en Iiberalare syn på sex än män i deras ålder, och unga i allmänhet ser liberalare på sex än Övriga befolkningsgrupper.
Alit detta ger Monitor 1981-undersökningen vid handen. Undersökningen, som görs vartannat år, försöker ge en pålitlig bild av det finländska folket, av dess attityder och attitydförändringar. Undersökningen hjälper oss att omringa ungdomarna som en konsumentgrupp. Vi vet att vi inte kan nå den genom att referera till familjen. Därför refererar vi till vännerna och referensgruppen ”gänget”. Vi vet att de unga strävar till att vara personliga, annorlunda, och att samtidigt accepteras av sin omvärld. Reklamen försöker komma nära dessa unga genom att referera till deras referensvärld.
50- och 60-taiet
På 1950-talet och på 60-talet identifierade man för fösta gången ungdomen som en skild konsumentgrupp med egna behov. Detta kan til! stor del förklaras av att det nu var första gången de unga hade egna pengar att röra sig med. De var inte lika lätt påverkade av sina föräldrar som tidigare generationer oftast måste vara.
The Beatles kom, och det långa håret. Vi var innei en tid då man fick, och skull 3 protestera. Reklamen följde modeströmningarna, och man började till fullo inse vilken makt reklamen kunde ha.
Det svåra sjuttiotalet
Vietnamkriget engagerade unga över hela världen. Studentrevolterna hade ebbat ut, och man såg fram emot en ny tid, en tid där en bov lätt kunde utpekas, USA. Reklamen höll sig innanför det egna landets gränser.
Men någonting hände som gjorde att USA snart igen var ideallandet. Nu beslöt reklammännen att verkligen satsa på denna nya våg, som de kanske till och
Ungdomen är idag viktig som målgrupp för reklamen. De unga har mera pengar att röra sig med än tidigare — och följer modeströmningarna för att bli accepterade av gänget med varit med om att skapa.
Yankee-modet kom för att stanna, trodde många. Coca-cola reklamernas melodier blev bestsellers, på hitlistorna återfanns de vecka efter vecka.
Även i Finland kom denna våg att skölja över både städer och landsbygd. USA var nyckelordet, och blått, vitt och rött var färgerna.
Slutet av sjuttiotalet blev gängenas tid. Att vara accepterad av gänget och höra till ett, blev nyckelfrågor för de unga. Man kunde sälja det mesta, allt från schampon till hamburgare, genom att referera till ”gänget”.
Det nya: sex i ungdomsreklamerna
Ingen säljer Calvet Klein-jeans som den 15-åriga Brooke Shields då hon säger: ”Vet du vad som finns mellan mig och mina Calvet Klein-jeans? — Ingenting”.
Nyckelordet är sexighet. De unga vill vara tilldragande, de vill vara sexiga. Trenden har uppstått bland de unga själv till en följd av det liberarare tänkande som präglar dem. Reklamen följer trenden.
Det är överhuvudtaget mycket sällan som reklamen lyckas skapa någonting nytt, ett nytt behov eller en ny attityd. Reklamen är ett medel att göra någonting redan existerande mera känt. Reklamen idag informerar, den säljer och den försöker övertala, men den kan inte ljuga eller förvrida fakta.
Reklamen är ett kommunikationsmedel. Sophia Andersin OO
FORUM 19/81