Resor blir man inte rik på!
av Mats Kockberg Forum 1979-04, sida 08-09, 07.03.1979
Resor blir man inte rik på!
Resebyråbranschen har under de senaste åren gett upphov till talrika tidningsrubriker. Omfattande konkurser och fartfyllda nyetableringar har avlöst varandra. Som en helhet betraktad är bilden av resebyråsektorn emellertid monoton. Konkurrensen är knivskarp och lönsamheten i allmänhet usel. Alltför många företag slåss om kakan, som inte växer tillräckligt snabbt för att hålla hela branschen vid liv.
” Charterresorna står årligen för ca 10 procent av det totala antalet utrikesresor. Sällskapsresorna är en god indikator för utvecklingen inom branschen, eftersom de alla antingen arrangeras eller förmedlas av resebyråerna. Under de senaste tio åren har antalet sällskapsresenärer per flyg femdubblats (se tabellen). Den årliga tillväxten har i medeltal varit 17 procent och tillsammans gjordes sålunda över 2 miljoner resor under åren 1969—78. Totalt räknar man med att 600— 800 000 finländare har varit på charterresa, varje år går 30—50 000 personer ombord på ett charterplan för att för första gången semestra på en avlägsen ort.
I början av 1970-talet ökade antalet resenärer kraftigt, under rekordåret 1975 med hela 39,7 procent. Samtidigt ökade antalet resebyråer — en utveckling som fortsatte också efter det att den kraftiga volymökningen förbyttes till en minskning och därefter till en mera dämpad tillväxt. Idag finns det omkring 120 auktoriserade resebyråer mot 85 år 1974, Antalet försäljningsställen har på motsvarande sätt stigit från 190 till ca 250. Kundunderlaget per servicepunkt sjönk från 24623 till 18528 personer under åren 1974—177.
Följderna av den hårdnande konkurrensen har varit kännbara. Ifjol inlämnade tex Idealresor och Matkaset konkursansökan medan de (genomsnittstal) Främmand År kapital 9/o/ hela kapitale 1974 9 1975 D 1976 9 1977 9 långa raden av personalomställningar i statsägda Solresors ledning fortsatte. I år har giganten Finnair ytterligare brett ut sig genom att köpa en del av aktiestocken i Matkayhtymä, ett företag som backats upp av lantbrukskooperationen.
I vinter har det dessutom talats om att den största charterresearrangören BSolresor skall skära ned på provisionerna och att dealernätet dessutom skall saneras.
Dålig lönsamhet
Specialforskare Aulikki Pohjonen vid näringsstyrelsen har undersökt de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna inom = resebyråbranschen under åren 1974—77. Rapporten publicerades i december. Enligt Pohjonen kännetecknas sektorn av både hög skuldsättning och dålig lönsamhet. Företagen inom <resebyråbranschen kan delas upp i tre kategorier 1) Resebyråer med egen reseproduktion 2) rena agenter och 3) företag med blandad verksamhet. De resultatmässiga skillnaderna mellan de olika grupperna är emellertid obetydliga, varför de här granskas som en helhet. Uppgifterna baserar sig på 70 undersökta företags bokslut under ifrågavarande tidsperiod.
Andelen främmande kapital har under de senaste åren i resebyråerna konstant varit över 90 procent av det sammanlagda kapitalet. Av de undersökta byråerna finns det också sådana som i aktiebolagsform uppvisat negativt eget kapital i bokslutet.
Resebyråerna lever främst på provisioner på de resor man antingen förmedlar eller arrangerar. Marginalerna är ytterst små och försäljningsbidraget står bara för 9—10
Uppgifter ur resebyråernas bokslut
Försäljnings- Nettobidrag “/o/ resultat “/o/ omsättningen omsättningen 9,4 0,0 9,9 0,0 10,2 01 10,2 0,3
Källa: Taioudelliset toimintamahdollisuudet matkatolmistoalalla, näringsstyrelsen 14. 12. 1978
FORUM 4/7 procent av omsättningen.
Det kärva klimatet inom resebyråbranschen syns också i nettoresultaten. Resultatet av den löpande verksamheten har under de senaste åren i medeltal varit bara 0,0—0,1 procent av hela omsättningen. Av de undersökta åren var 1977 sämst med ett genomsnittligt negativt nettoresultat för resebyråerna.
Konkurrensen skärps ytterligar Åren av kraftig tillväxt är troligtvis definitivt förbi också för charterresornas del. På resebyråerna räknar man med en jämn årlig volymökning på ca 5 procent. Och eftersom det krävs en relativt liten kapitalinsats att starta nya resebyråer och myndigheterna inte kan hindra företagare som uppfyller vissa minimikrav att etablera sig i branschen är det upplagt för forsatt hård konkurrens om sällskapsresenärerna.
Konsumentens ställning har under den senaste tiden stärkts på charterresesektorn, som tidigare i hög grad var säljarens marknad. Lagstiftningen har skärpts och resebyråern har varit tvunga att se över sina marknadsföringsmetoder. Konsumentombudsmannen ingrep med stöd av konsumentskyddslagen i januari och påtalade vissa osakligheter i Spies-Matkat Ky:s, Matkantekijät Oy:s och Top-Clubs tidningsannonsering. Resebyråerna uppmanades rämst precisera vilka charterresor de sk ”från-priserna” i annonserna gäller.
På resebyråhåll räknar man också med att prishöjningarna kommer att kräva ökade satsningar för att man skall kunna bibehålla marknadsandelarna. De flesta resmålen ligger i länder som tidigare haft synnerligen låg prisnivå. Nu när utveckingen kommit igång och levnadsstandarden stigit återspeglar sig detta givetvis i priserna på hotelloch andra tjänster.
Å andra sidan väntar företagen sig att den ökade fritiden i vårt land — bla de allt vanligare vintersemestrarna -— skall ge ett potential som möjliggör en liten utvidgning av marknaden.
Resebyråbranschen kommer doc fortsättningsvis att vara hård. Vanskligast har, som inom så många andra områden, de företag som varken har statligt, kooperativt eller utländskt kapital bakom sig. De mindre privata resebyråerna har svårt att tävla då det gäller att hitta nya målgrupper, göra upp skräddarsydda program och finna nya marknadsföringsmetoder i ett läge där tillväxten är begränsad och provisionerna obetydliga.
Antalet charterresenärer per flyg 1969-78
Procentuell | förändrin 1969 72428 + 15, 1970 93 90 1971 126 20 1972 16637 1973 208 88 1974 236 20 1975 330 08 1976 306 05 1977 313 12 1978 335 000” 4 preliminär uppgift
Källa: Luftfartsstyrelse År Anta Över hälften tar redan reseförsäkring
Teckningen av reseförsäkringar har kraftigt stigit under 1970-talet. Idag räknar försäkringsbolagen med att ca 60 procent av dem som reser utomlands har en försäkring.
a År 1977 tecknade man reseoch resgodsförsäkringar för inalles 28 miljoner mark i vårt land. Av dessa stod reseskadeförsäkringarna för inemot 20 miljoner mark medan resten till största delen var försäkrat resgods. Utvecklingen har under detta årtionde varit enorm. År 1970 tecknade man personskadeförsäkringar för resor för totalt 3,2 miljoner medan summan fyra år senare
Reseförsäkringsbolagen marknadsandela år 1977 (2/0)
Europeiska 46 Sampo-Tarmo 24 Pohja 1” Fennia LÅ Kansa 5 Aura 3 Y-vakuutus 2 Turva 1 FORUM 4/7 hade stigit till 9,5 miljoner.
Det största bolaget inom branschen är Försäkrings Ab Europeiska, som behärskar ca 46 procent av marknaden. Europeiska, som sedan 1971 helt ägs av Pohjola-bolagen, är det enda företaget som enbart koncentrerar sig på resor.
Hur säljer man reseförsäkringar? Frågan ställs till försäljningschef Paavo Pöyhiä på Europeiska.
-— Den naturligaste kanalen utgörs av resebyråerna. De står för omkring 47 procent av teckningarna. Under de senaste åren har bankernas andel stigit kraftigt och de bidrar med 10 procent. Via bankerna når vi tex sådana kunder som av någon anledning inte kontaktar resebyrå — men valuta behöver de alltid! Resten av försäkringarna förmedlas sedan av bolagets egna lokalkontor, agenter och tex vänskapssammanslutningarnas resetjänster.
Norden-resa — ingen resa Över hälften av utlandsresenärerna tecknar alltså en försäkring. Den internordiska turismen förorsakar dock ännu försäkringsbolagen problem.
— Det verkar som om folk inte skulle anse sig vara på resa då de reser till ett nordiskt grannland.
Paavo Pöyhiä
Men själva resan kan i och för sig vara kort men försäkringen gäller ju också vistelsen framme…
Omkring 55—560 procent av dem som försäkrar sig själva för en resa tecknar en assurans också för bagaget. Resgodsförsäkringarna har också ökat betydligt under sjuttiotalet även om takten kanske varit något anspråkslösare än för de personliga reseförsäkringarna.
— Allmänt taget tror jag att vi inom denna bransch i framtiden får bereda oss på ökad konkurrens för att kunna bibehålla marknadsandelarna. Totalvolymen ökar under de närmaste åren i rätt anspråkslös omfattning, något som också de dämpade förväntningarna hos resebyråerna ger belägg för, säger Paavo Pöyhiä.