Revisorn gör mer än enbart reviderar
av Christian Schönberg Forum 1995-11, sida 25, 14.09.1995
Christian Schönberg
Revisorn gör mer än enbart revidera inland har skapat en revisionsla som i sitt slag är mer omfattand än i kanske något annat land. Lagen som trädde i kraft vid årsskiftet innehåller regler gällande såväl revision som revisorer. Riksdagen strävar genom lagen säkerställa att revisionen utförs på ett betryggande sätt av kompetenta yrkesmän.
Det var tidigare, innan revisionslagen trädde i kraft, inte världens enklaste sak att orientera sig fram genom en skog av spridda revisionsbestämmelser. Nu har de sammanlagt 586 lagparagraferna i över 100 olika lagar äntligen blivit sammanställda till en översiktlig enhet.
Revisorernas Ab - Ernst & Young fortsätter på eu förtjänstfullt sätt att sprida information om lagar och förordningar inom sitt specialgebit, så också vad gäller revision. Skriften Yad är revision informerar lättillgängligt om vad användarna av revisionstjänster bör och kan förvänta sig av revisionen samt vilken övrig nytta utöver revisionsberättelsen som kan fås som biprodukt vid revision.
Vad är lämpligt?
Revisorns verksamhet kan av tradition spjälkas upp i två delar — revision och konsultering. All den lagliga granskningsverksamhet som revisorn utför bör därför inte jämställas med begreppet revision. Verksamheten kan alltså bestå av olika ”produkter”. De internationellt mest kända revisionsprodukterna som har kodifierats i den anglosaxiska världen är följande:
Huvudprodukte » Full Scope Audit =revision (hos oss en revision som utförs i enlighet med branschens rekommendationer » Review = ”övergripande granskning” (jämför t.ex. granskning av delårsrapporter)
I en del länder finns dessutom en tredje revisionsprodukt Compilation. ett för oss okänt begrepp där revisionsinsatsen är ringa.
I somliga länder medverkar också revisorerna vid uppgörandet av bokslutet vilket hos oss och i de flesta andra länder anses olämpligt på grund av
Forum nr 11/9 stadgandena om revisorns oberoende. Det är skäl att notera att revisorns granskningsåtgärder inte alltid utmynnarien produkt som benämns revision. Med begreppet revision avses framför allt den helhet som avses i revisionslagen och som omfattar den granskning som revisorn utför utsedd av behörig instans i akt och mening att avge en revisionsberättelse.
FRÅN RENISIONSBYRÅN FALK & BLICK, Ö — GO0DAG!
Lagstadgade specialuppgifter
Med specialuppgifter avses sådana lagstadgade granskningsåtgärder där granskningens målsättning inte är att avge en revisionsberättelse. Specialuppgifter på basen av vilka revisorn kan avge ett utlåtande men inte revisionsberättelse är 1.ex. » Lagstadgade utlåtanden på basen av bolagsstyrelsens förslag till förhöjning av aktiekapital eller upptagande av konvertibler eller optionslån.
« Utredning gällande gäldenärens ekonomiska ställning enligt lagen om skuldsanering.
- Granskning av prospekt enligt värdepappersmarknadslagen.
e Granskning av inbetalning av aktiekapital i och för givande av inty till handelsregister.
- Specialgranskning på basen av aktiebolagens bestämmelser.
« Granskning av redovisning till HIM.
Var går gränsen?
Då revisorn konsulterar gäller huvudprincipen att han inte bör medverka i kundens beslutsfattande, Då revisorn fungerar som specialist i större bolag torde en dylik situation normalt inte kunna uppstå. Bolagets egen beslulsprocess säkerställer att revisorn verkar som en fristående expert.
I små och medelstora företag kan gränsdragningen däremot vara svårare. Då revisorn fungerar som rådgivare bör han noggrant siå vakt om sitt oberoende. Aven om konsultförhållandet är klart definierat i förhållande till uppdragsgivaren bör revisorn beakta hur hans verksamhet som rådgivare ter sig gentemot tredje man (independence in appearance). Problem kan speciellt uppstå vid företagsköp eller —försäljningar, vid förnyandet av ADB-system osv. Det kan speciellt vara skäl för revisorn att förhålla sig avhållsart om företagsledningen ber honom fungera som ombud vid direkta underhandlingar med tredje part.
Förväntningsgap skapar problem
Under de senaste åren har framför allt 1 pressen förts en offentlig diskussion som visar att man förväntar sig en omfattande och aktiv insats av revisorn som övervakare av bolagets verksamhet. Diskussionen har också visat att det föreligger en obalans mellan de förväntningar som allmänheten ställer på revisiorerna jämfört med de faktiska förutsättningar som revisorerna har att uppfylla förväntningarna. Man har 1alat om ett s.k. förväntningsgap. Detta förväntningsgap kan leda till missuppfattningar som det är allt skäl att klara ut innan en eventuell skada har skeu och man ser sig om efter den ansvariga.
Skriften kan lämpligen beställas vid revisionsbyråns huvudkontor i Helsingfors. 25