Revisorn — konsult i fårakläder?

av Håkan Nylund Forum 1987-19, sida 20-21, 03.12.1987

Taggar: Teman: revisionsbranschen

oncentrationsutvecklingen har varit Kva stark sedan 1970-talet, då det fanns många små revisionsbyråer och några litet större, konstaterar Kristian Hallbäck, VD för Oy Forsström & Hallbäck Ab och ordförande i Föreningen CGR. — Genom köp och fusioner finns det idag fem stora byråer, och efter dem är det ett mycket långt hopp till följande. Men internationellt sett är våra byråer fortfarande små. Den största revisionsbyrån i Finland har ca 160 anställda, medan det redan i Sverige finns 3 byråer med över 1000 anställda. De fem stora i Finland är i ungefärlig storleksordning Widenius, Sederholm & Someri Oy Ab (Wideri); Salmi, Virkkunen & Helenius Ky; Forsström & Hallbäck; Tilintarkastajien Oy Hietala, Järvinen, Riistama & Sihto samt Kihlman Oy. De två största har under de senaste decenniet främst vuxit av egen kraft, medan de tre följande är resultatet av sammanslagningar och fusioner — senast Kinliman Oy.

Koncentration för specialistfunktioner

Enligt Kristian Hallbäcks uppfattning är den stora strukturomvandlingen för närvarande gjord. — De stora växer säkert ännu, men också om alla mindre byråer skulle gå samman, så skulle resultatet ändå inte bli någon riktigt stor byrå — underlaget fattas helt enkelt. De stora internationella revisionsbyråernas Finlandsbyråer är också små. Men alla slags byråer behövs, både små “”familjeläkare” och stora enheter, understryker Hallbäck.

— Koncentrationen inom branschen är en följd av att näringslivet överlag koncentreras och internationaliseras. Revisionsbyrån måste sitta inne med specialkunskaper och specialistfunktioner, som en liten byrå helt enkelt inte har underlag för att upprätthålla. Internationaliseringen kräver förutom sakkunskap också goda internationella kontakter. Trenden ute i världen visar också att storlek i sig säljer. De multinationella företagen går alltid till de största byråerna, och därför är det viktigt att höra till dem, konstaterar Hallbäck. — En stor byrå är också mindre beroende av en enskild klien Ökande konsultatio — Revisionstjänster är inte heller någon direkt tillväxtbransch, och därför måste tillväxten sökas från kringliggande områden. Skattekonsultation har visserligen alltid hört till revisionsbyråernas verksamhet, men idag handlar det inte bara om företagsbeskattning i Finland, utan också om internationell. företagsbeskattning och personbeskattning, avlöning, socialskydd mm för personal i utlandstjänst.

— ADB-sidan har också vuxit kraftigt under de senaste åren, och täcker tex hos oss både datorstödd revision, datasäkerhetsfrågor och direkt konsultation vid val av hård- och mjukvara för redovisningssystem.

20

Revisorn —

Text: Håkan Nylun konsult i fårakläder?

Revislonsbranschen har i Finland liksom utomlands gått mot en allt starkare koncentration på större enheter med kapoacitetet att sköta också andra uppgifter än ren ”nummerprickning”. Revisorerna vill på många områden ta på sig en konsultroll men erkänner också att denna inte är problemfri. Ett annat problem de kämpar med är nyrekryteringen.

I kasinosamhället är revisorsyrkets image inte tillräckligt lockande för ”the best and th brightest”.

Utredningar vid företagsköp och konkurser bildar en annan konsultsektor, berättar Kristian Hallbäck och påpekar, att konsulttjänsterna också ger byråerna en möjlighet att marknadsföra sig kraftigare.

Revisionsbyråernas satsningar på konsultverksamhet har inte undgått kritik. De stora internationella byråerna har mycket kraftigt gått in för direkt Management-consulting, och kritikerna menar att detta undergräver deras roll som fristående granskare av företagsledningens verksamhet. Ett betänkligt drag är också att man på sina håll gått in för att sälja revisionstjänster mycket billigt, för att sedan kunna sälja dyra konsulttjänster.

Hotas oberoendet — Det finns två skolor i konsultfrågan, säger Kristian Hallbäck. En säger att en revisor skall revidera, punkt. Den andra anser,

Kristian Hallbäc sor skall revidera, punkt. Den andra anser, att det är slöseri att inte använda byråernas dyra mänskor med mycket goda insikter i företagsvärlden till andra uppgifter då det finns efterfrågan på tjänsterna. Om byråerna inte gör det kan det dessutom vara svårt att locka andra personer än rena ”nummerprickare” till branschen. Revisionsbyråerna bör ha tillgång till personalkapacitet som står på jämn fot med företagsledningen.

— De stora revisionsbyråerna behöver alltså kapacitet för konsultation. Men denna bör ligga nära revisionsverksamheten, och inte omfatta vad som helst, sammanfattar Hallbäck.

En tangerande etisk fråga för revisorerna är vems intressen de egentligen skall företräda. Ägarnas, företagsledningens, övriga intressenters eller rentav myndigheternas — I tex Sverige och Norge har revisorerna vissa myndighetsuppgifter, men hos oss gäller detta bara i vissa specialsituationer, säger Kristian Hallbäck. -— Enligt vår lagstiftning är revisorn i första hand aktieägarnas företrädare, samt i viss mån en övervakare av allmän moral och garant för recovisningens riktighet gentemot andra intressenter, Trenden har på senare tid gått mot att revisorn känner ett allt större ansvar mot intressenter såsom banker och skattemyndigheter.

Revisorn syndaboc — Även om konsultverksamheten utomlands lett till misstankar om en alltför nära relation mellan företagsledningen och revisorerna, så kan man också se tecken på ökande intressekonflikter mellan parterna. Ett utslag av detta är försök att få revisorn till syndabock då saker gått snett, vilket lett till flere rättegångar i USA, och höjda pre 19/1987 FORUN mier för revisorernas ansvarsförsäkringar. Kasinosamhällets sidofenomen som t ex insiderhandel har också ökat pressen på revisorerna.

Den snabba utvecklingen på finansmarknaden i Finland och de med den ökade kraven på bättre ekonomisk information från företagen har också sysselsatt revisorskåren. — Föreningen CGR var initiativtagare till den färska redovisningsinstruktionen för börsföretagen, berättar Hallbäck. — Föreningen kontaktade börsen för att få fram regler om vilken information som bör ges, och var med om att utarbeta reglerna. En annan aktuell fråga är den diskussion som pågår om revisorernas rätt att äga värdepapper. Föreningen ger också utlåtanden om den tekniska och etiska sidan av lagförslag. Som bäst är skattefrågorna I blickpunkten tack vare skattereformen. Enligt vår mening borde skattelagarna inte få förvränga boksluten, så att man tummar på dem för att spara skatter. Den här problematiken samt bristen på prognoser och den varierande praxisen att bokföra pensionskostnader och kursförluster påpekas I en färsk rapport som föreningen utarbetat.

Nyrekryteringen beroende av högskolorna

Revisorsyrkets bristande attraktionsförmåga har varit en stor diskussionstråga i Sverige, där branschen bla genom aggressiv annonsering försökt locka nya krafter. I Finland har man inte tagit till lika drastiska metoder, men Kristian Hallbäck tilistår ett visst bekymmer för rekryteringen.

— Det är dock svårt att bedöma hur stort kapacitetsbehovet är. Det finns bara ca 200 heltidsarbetande CG-revisorer, men det räcker och räcker inte. CGR-andelen är hög på våra byråer — tex på Forsström och Hallbäck nästan 50 procent — och det betyder att det finns möjligheter att lägga ut mer arbete på assistenterna. En erfaren CGR kan administrera 3—4 assistenter. Men dessa skall förstås också rekryteras.

— Tillströmningen till yrket är i stor utsträckning beroende av läget i högskolorna, säger Hallbäck. Intresset på finskt håll har varit ganska litet, och undervisningen i Hanken led ett avbräck då hela det dåvarande starka lärarteamet för ett antal år sedan slutade. Nu har den lyckligtvis igen kommit igång. Från revisorshåll försöker vi hålla en nära kotnakt med högskolorna och genom en högre profil höja yrkets anseende. Några reklamkampanjer är inte aktuella.

— Lönemässigt är revisorsyrket konkurrenskraftigt, grundlönen ligger på samma nivå som inom industrin. Men efter att den anställde jobbat i 3—4 år finns det ett kritiskt skede, eftersom efterfrågan på kunniga redövisare är stort i näringslivet. Byråerna har då svårt att konkurrera lönemässigt — innan den anställde kvalificerat sig för CGRexamen och delägarskap, konstaterar VD Kristian Hallbäck

FORUN, 19/1987

Skräddare…

fortsättning från s 11

Chrustjev kom också med förfrågningar. Men affär blev det inte i nåtdera fallet. Som ordförande för Finlands Skräddarförbund ville Cronstedt inte överta Kekkonen som kund av en kollega. Chrustjev föll.

På 60-talet började det gå sämre i branschen och också Åhman & Sundvall drabbades av konfektionsindustrins negativa effekt. Antalet anställda minskade och för tio år sedan ombildade Cronstedt företaget till Tre mästare tillsammans med två anställda. Tre mästare lades ned för ett år sen och Cronstedt blev tvungen att pensionera sig redan vid 75 års ålder, trots att han varit villig att fortsätta som sakkunnig om någon velat ta över företaget.

Men fortfarande finns det de som ringer och hör sig för om de kan få ett arbete gjort. Cronstedt har nämligen kvar det gamla skrädderiets telefon och en potentiell kund ringer faktiskt också under intervjun.

Hoppas på ungdomen Därför hoppas han också att något görs för att intressera ungdomar för skräddaryrket innan det är för sent.

Plocka ut dem som har anlag i yrkesskolan, muntra upp dem och ge dem möjlighe ter till vidareutbildning, säger han och tilllägger att det förr mest var halta och lytta som blev skräddare då det ansågs att de inte klarade sig i andra yrken.

— Har man energi och vilja kan det tom löna sig att starta ett nytt skrädderi bara man har en erfaren skräddare som kan lära ut finesserna, säger han.

Trots att skräddarsydda kläder betraktas som dyra bör blivande skräddare tänka på att man får arbeta hårt för pengarna.

— Arbetskraften är dyr, hyror och skatter är höga, säger Cronstedt och konstaterar att inget hände då han uppvaktade dåvarande finansministern Johannes Virolainen för att skrädderierna skulle beviljas omsättningsskattetrihet.

Han tillägger dock att de flesta nackdelarna uppvägs av att skräddaryrket är oerhört givande för den som väl lärt sig det. Själv gjorde han långa dagar redan som anställd, utan ersättning, bara för glädjen att få jobba.

För kunden är det alltid fråga om mycket pengar då det gäller skräddarsytt. Beroende på tyget varierar priset på en kostym mellan 5 000 och 10 000 mark. Men med tanke på att tyget kan kosta upp till 1500 mark metern och att det tar ca två dagar att sy bara byxorna förstår man att man inte lätt skapar sig en förmögenhet på att jobba som skräddare från 8 till 16. LJ

FASTEC — praktik i USA

Trainee Exchange Committee (FASTEC) grundades år 1982 var avsikten att ge teknologerna möjlighet till yrkespraktik i USA. I detta nu deltar ca 100 teknologer från Tekniska högskolan i Otnäs, Tammerfors tekniska högskola TKKK, Villmanstrands tekniska högskola LTKK, Åbo Akademi och Uleåborgs universitet i FASTEC. Föreningen har under de fem senaste åren kraftigt utvecklats, vilket man kan se av antalet praktikanter i USA genom åren. Åren 1982—87 har över 170 teknologer praktiserat i USA. Målet för 1988 är ca 60—70 praktikplatser i USA. Praktikplatserna förvärvas genom brevkampanjer, riktade till företag och universitet i USA, och genom finländska företag som har dotter-, modereller kundföretag i USA. Allt detta kräver naturligtvis stora arbetsinsatser. Medlemmarna i föreningen jobbar därför under året med att skaffa platser och söka finansiering för projektet. Arbetstillstånden erhålls i samarbete med arbetskraftsministeriet och The American-Scandinavian Foundation (ASF) i USA.

D: The Finnish-American Summer

Finansiering

Verksamheten finansieras med donationer från företag och stiftelser och med reklaminkomster från årsberättelsen, som utkommer i januari 1988. Årsberättelsen innehål ler bl a praktikberättelser av förra sommar rens praktikanter, presentationer av finsk industri och artiklar av arbetskraftsministeriet och ASF. Publikationen trycks i minst 3 000 exemplar och distribueras till företag och universitet i USA och Finland.

Utbytet av praktikanter med USA är ömsesidigt. Detta innebär att FASTEC deltar i att skaffa arbetsplatser för utländska praktikanter i Finland. Detta görs i samarbete med t ex JAESTE (The International Association för the Exchange of Students for Technical Experience).

God yrkespraktik

Praktikplatserna för FASTEC-medlemmarna i USA har alltid varit högklassiga. Avsikten är att arbetet skall ge god yrkespraktik, samtidigt som vistelsen i Förenta Staterna ger kännedom om landets kultur samt affärs- och industrivärld. Målet är att medlemmarna när de som utexaminerade diplomingenjörer träder i affärs- och industrivärldens tjänst har en djupare inblick i en främmande kultur, bättre språkkunskaper, och en förbättrad förmåga att klara sig utomlands,

För mera information om verksamheten, skriv till FASTEC/Carl Helenius, koordinator, Dipoli, 02150 Esbo — eller ring tel 90-468 2220.

21