Risken för en ny finanskris

av Henrik Palmén Forum 2011-05, sida 27, 26.05.2011

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2011

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors

Den senaste finanskrisen uppscen märksammade oss om krisdyna miken i en globalt nästan fullständigt integrerad finansmarknad: Krisen sprider sig snabbt i banksystemet, till övriga delar av finanssektorn och till realekonomin, Och över alla landsgränser, Alla utsätts samtidigt. Utöver de klassiska modellerna för reglering av bankerna, måste man i fortsättningen även skapa modeller för mätning och hantering av dominoeffekten (även kallad systemrisk). Hela finanssystemets risker bör hanteras. Det innebär att man försöker undvika att förluster eller chocker sprider sig.

Lehman Brothers konkurs utlöste panik i det globala banksystemet. Banken var antagligen inte en för stor låntagare med tanke på den globala finansmarknadens stabilitet. Men den hade för mycket och för invecklade kopplingar till många andra banker och andra delar av finanssystemet. Dessutom kunde ingen bilda sig en uppfattning om hur mycket kopplingar den hade och med vem. Ingen visste vilka banker eller vilka försäkringsbolag som skulle drabbas hårdast. Den första källan till systemrisker är alltså inrättningar som till följd av sin storlek eller invecklade kopplingar till övriga delar av finanssystemet utgör en särskilt stor fara för finansstabiliteten. Det finns planer på att kräva att dessa banker har en högre kapitaltäckningsgrad för att minska på smittorisken.

Man har även planerat att införa utomstående klareringsparter för olika typer av transaktioner mellan banker och övriga parter, Bankerna skulle tvingas informera om varje transaktion till klareraren och ställda säkerheter och panter skulle kontrolleras och hanteras. På det sättet garanterar man att alla

Hur sk även om inget bolag har för stor risk i förhållande till sin egen risktagningskapacitet. I senaste krisen gällde detta bland annat värdepapper om var kopplade till amerikanska bostadslån. Då bostadspriserna började falla, och dessa värdepapper förlora i värde, var det alldeles för många som samtidigt var tvungna att sälja dem. Priserna rasade och marknaden slutade fungera. Alltför många finansbolag måste samtidigt skriva ner värden.

En tredje källa för systemrisk ligger i finanssystemets tendens att förstärka realekonomins upp- och nedgångar. Då den ekonomiska tillväxten är snabb och utsikterna goda, minskar förlusterna och värdet på riskkapitalet ökar. I tid av tillväxt avkastar risktagningen bra, vilket ytterligare ökar såväl kapaciteten och villigheten att bära risk. Risken för prisbubblor är uppenbar. Då ekonomin vänder tvingas finansbolagen avveckla och skriva ned i snabb takt, Ofta alltför snabbt med instabilitet och störningar i realekonomin som följd.

För att råda bot på denna källa för systemrisk ämnar man införa kontracyklisk reglering, Bolagen ska samla extra buffertar under goda tider och ska sedan kunna sänka på kapitalkravet i dåliga tider. Därutöver kommer de nationella myndigheterna att få en möjlighet att variera på säkerhetskraven (loan to value), och på inkomstkraven (debt to income) enligt vilka bankerna beviljar exempelvis bostadslån om myndigheterna skönjer tecken på överhettning eller underkylning,

Naturligtvis kommer även den traditionella regleringen av de enskilda finansbolagens riskhantering att ses över. Men där handlar det mer om kalibrering än om något helt nytt, även om stora förändringar väntas även på den punkten.

Övervakningen av systemrisk dä transaktioner backas upp med erforderliga säkerheter. Modellen kan även underlätta övervakningen av en viktig källa av systemrisk, nämligen överdriven riskkoncentration.

Då många finansbolag av någon anledning har liknande risker uppstår det lätt koncentrationsrisk på systemnivå myndigheterna bedöma när en riskkoncentration blivit för stor eller när konjunkturberoende insatser ska utnyttjas.

remot är något helt nytt, och många frågetecken återstår. Det största problemet är väl detsamma som itraditionell ekonomisk politik: hur ska myndigheterna bedöma när en riskkoncentration blivit för stor eller när konjunkturberoende insatser ska utnyttjas. Det saknas inte exempel på felbedömningar inom konjunkturpolitik. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."