Robotarna gör sitt intåg i danskt fabriksarbete
av Sigyn Alemus Forum 1972-18, sida 22-23, 15.11.1972
Taggar: Orter: Danmark Teman: roboter
Robotarna gör sitt intåg i danskt fabriksarbete
Nu kommer robotarna. Danmark har fått de tre första och nationen är mäkta uppstämd. Här blir tid till både hurtbullande och avslappning i en växande fritid där robotarna övertar fabriksarbetet och golvskurningen, spelar tennis med de tjockmagade direktörerna som vill ha motion och underhåller hustrun med högläsning under tiden. Två schack-robotar spelar Av världsmästerskapsmatch efter den så mycket omskrivna kraft Sigyn Alenius
Så filosoferar folk i Danmark där det i början av november hölls dator- och robotutställning i stor stil med självtänkande maskiner och minidatorer till privatbruk, Intertool -72 dominerades helt av datatekniken. Japanerna konkurrerar nu kraftigt med svenskar, fransmän och amerikanare om att bygga maskiner som ersätter människor.
Köpenhamnsområdet har 7000 lediga arbetsplatser — det är en annan sektor av bakgrunden för robotdiskussionen som har gripit både fackmannen och mannen på gatan. Arbetsgivarvänliga talar om strejkfri arbetskraft — arbetstagarinställda om arbetslöshet som framtidsspöke när maskinerna sätter sig på hela produktionsapparaten. Realiteterna ligger förstås nånstans mittemellan.
Vad är det nya? Var ligger skillnaden mellan roboten och den gammaldags automatmaskinen? Forum har frågat vetenskapen — ingenjör Christian Bo på Polyteknisk Laereanstalt där de studerande jobbar med robotprojekt av olika slag på avdelningarna för styrteknik och mekanisk teknologi.
— En vanlig automatmaskin utför en operation för vilken den är konstruerad, säger ingenjör Bo. Den har byggts till en viss uppgift och utför denna. En hanteringsmaskin — det är vad man på tekniskt fackmannahåll kallar de nya ”robotarna” — kan datamatiskt kodas till olika operationer och utföra dem tills den får order att göra något annat. Den ka utnyttja verktyg, flytta ämnen, vända och vrida dem, manipulera.
— Kan den träffa val själv rörande olika handlingsmöjligheter — Den kan så klart inte tänka själv. Begreppet självtänkande maskin är en anomali, för antingen kan man tänka eller också är man en maskin. Men den kan kodas till att utföra alternativa operationer på basen av alternativa föregående operationer. Enkelt uttryckt kan man ge roboten i uppdrag att genomföra en manipulation som vi kan kalla A ifall situationen är av en art som vi kan kalla lilla a — och utföra operation B ifall förutsättningarna ändras från a till lilla b. Men naturligtvis kan den inte tänka själv.
— Hur förklarar man att en dator kan spela schack — som ju i hög grad kräver tankeverksamhet — Datorn spelar inte schack genom att tänka. Den matas med upplysningar rörande alla tänkbara lösningar och ka 2 mätningen mellan Fischer och Spasskij. Kan de det så klarar de också vardagsbestyren för oss vanliga.
genom att eliminera de situationer som inte föreligger efter motpartens schackdrag utföra sitt eget. Datorerna har enorma minnen men de har ingen fantasi. Däri skiljer sig maskinerna från människorna.
Om de sk världsmästerskapsschackmatchen mellan de två datorerna ska i detta sammanhang infogas att den varken blev särskilt spännande eller på något som helst sätt konstruktiv. Den präglades enligt vad fackmän har upplyst just precis av bristen på tankekombinationsförmåga, bristen på fantasi, och skall för övrigt ha innehållit direkta fel.
— Hur detaljerade ”order” kan man genom kodning ge en robotmaskin av den typ som nu håller på att erövra marknaden — Hanteringsmaskinernas viktigaste funktioner är 1) gripa ett ämne som skall hanteras. Detta kan utföras med särskilt påmonterade och med tanke på operationen konstruerade ”fingrar” eller på annat sätt t ex genom en sugkop 2) lyfta och sänk 3) flytta åt sidan i ett givet pla 4) vända eller svänga i ett givet pla 5) vrida ett visst antal grader, t ex 90 eller 180
Delar man upp dessa huvudfunktioner och tillämpninga av dem i korta etapper så blir möjligheterna att föra omkring vända, svänga, vrida och hantera ett givet materialstycke mycket stora. En manipulationsarm kan utföra mjuka kurvor också — varje del av kurvan skall bara vid kodningen vara så kort, att kurvan kommer att bestå av så många små raka delar att dess helhet verkar rundad. Själva maskinen består faktiskt huvudsakligen av en manipulationsarm — det ä “detta som gör den så ”mänsklig”: Den sträcker ut arme precis som en människa gör och utför operationen på et sätt som liknar den mänskliga arm- och handrörelsens.
Ett exempel: en japansk robot som förevisades i Köpenhamn gavs i uppdrag att hämta en flaska pilsner, hälla i tre glas med lika mycket i varje och göra det utan att en droppe skum hamnade utanför glasen. Uppgiften betecknades av demonstratorn som svår, men efter mindre än en timmes kodningsarbete utfördes den perfekt. Armen hämtade en pilsner ur en korg, förde flaskan till platsen där tre glas var uppställda,
Forum 18/197 stannade framför glas nummer ett, där flaskan vändes lagom mycket (135”) och lagom länge för att en tredjedel av innehållet skulle rinna ut, varefter flaskan rätades upp och i lodrätt ställning fördes till glas nummer två, där operationen upprepades samt slutligen till glas nummer tre, där flaskan tömdes. Bordsskivan var torr och pilsnerskummet i glasen fint. Mekanisera en ölbar är mao bara en fråga om kunderna inte hellre tittar på en flicka eller en bartender än på en stålarm — På vilka områden kommer robotarna att vara till den största nyttan — I samband med operationer som är deprimerande tråkiga eller som följd av yttre faktorer såsom hög temperatur eller omöjliga eller farliga att utföra för människor. Exempel på sådana operationer: hämta ett ämne och lägga det under en press eller hämta ett ämne ur en smältugn. Detta är områden där man årligen registrerar talrika olyckshändelser på arbetsplatserna, hur noggranna skyddsreglerna och arbetsföreskrifterna än är. Här kan robotarna verkligen göra nytta.
— Blir robotarna en fara för sysselsättningen — Knappast. Produktionen kommer bara att läggas om, i många fall ökas. Robotarna blir ett komplement, inte en konkurrent. De övertar förutom de farliga operationerna också de’enahanda.
— Allmän trvisel och avstressning mao bara vi får robotar nog — Helt så enkelt är det inte. Nog blir robotarna till hjälp och också till avstressning i många fall. Men de kan också tänkas öka stressen, varför användningen måste noga planläggas. Övertar tex en robot en operation och utför den snabbare kan mannen som fortsätter, alltså den man som utför nästa operation tvärtom få det mera hektiskt. Stressmomentet ökas. Det finns fall där den perfekt och snabbt opererande roboten gör tempot olidligt snabbt.
— Är inte människan trots allt mera precis i detaljoperationen?
Forum 18/197 — Inte nödvändigtvis. Ta tex en robot som har installerats i Ginges fabriker i Köpenhamn där den utför sprutmålning av gräsklippningsmaskiner. Roboten kan kodas till att upphöra med att spruta färg på bråkdelen av en sekund. Mannen som har gjort samma målningsoperation för hand har ”för säkerhets skull” alltid sprutat en liten smula mera. Denna säkerhetsmarginal kostar tid och pengar.
— Blir framtidsfabriken helautomatisk — och vad ska människorna då göra — Helautomatik är en likadan fantasibild som de självtänkande maskinerna. Mycket kan automatiseras och utföras rent maskinellt. Men kontrollera maskinen ska människan. Man kan genom påmontering av särskilda kontrollaggregat få en automatmaskin att kontrollera sig själv och rätta eventuella fel — men då och då måste trots allt kontrollaggregatet också kontrolleras. Och kodningen förblir naturligtvis alltid människans uppgift.
— Robotarnas bästa och viktigaste tillämpning — Som det idag ser ut: att avlasta när det gäller själsdödande tråkiga operationer och — inte mindre viktigt — farliga sådana. Ekonomiskt sett är roboten naturligtvis också en fördel genom att man vet dess pris: man kan kalkylera med inköpspris, avskrivning och förräntning. Roboten kräver inte lönepåslag och går inte i strejk — reparationer kan naturligtvis kräva både pengar och tankeverksamhet, men knappast kan en robotstrejk bli så dyrbar som en arbetskonflikt.
— Finns det en sannolik procent för fördelningen av robotar och mänsklig arbetskraft i framtidens fabriker — En sådan procent är så klart knuten till både robotarnas och den mänskliga arbetskraftens framtida utvecklingsmönster. Det finns fackmän som tror på omkringvandrande konstgjorda människor som kommer verkligt nära den romantiska uppfattningen av en robot — de hör hemma i samma bås som på sin tid Jules Verne och Aldous Huxley — som ju bägge i viss mån har fått rätt 23