Svenska företag i Finland
av Kurt Kääriäinen Forum 1972-18, sida 47-48, 15.11.1972
Svenska företag i Finland
Av Kurt Käärläinen
Under senare hälften av år 1970 utfördes Inom ramen för Företagsekonomiska institutlonen vid Svenska Handelshögskolan en undersökning beträffande de utländska företagen i Finland. Eftersom ifrågavarande område ännu är relativt outforskat, skall vissa undersökningsresultat — speciellt gällande de svenska företagen — presenteras här. Undersökningen var en enkätundersökning och omfattade 324 (därav 155 svenska) företag med utländska ägarintressen och verksamma I Finland vid Ingången av 1970. Undersökningen stöddes av Kommissionen för utländska investeringar som underlyder handels- och industrimlnisteriet.
Vad avses med ett utländskt företag? Definitionsfrågan är rätt invecklad. Här skall för enkelhetens skull sägas att undersök" ningen omfattar företag, vilkas aktier till mer än 2090 ägs av utländska moderbolag. Det är mao endast fråga om utländska dotterbolag eller direktinvesteringar i Finland. Sk portföljinvesteringar, vilkas syfte endast är att ge avkastning på investerat kapital och således omfattar varken kontroll- eller ledningsaspekt såsom direktinvesteringarna, berörs inte. Vidare omfattar undersökningen endast aktiebolag. Denna begränsning torde inte i sak inverka på undersökningsresultaten, emedan andra bolagsformer är rätt ovanliga i Finland, åtminstone om verksamheten väntas få ett betydande omfång. Utländska filialer eller försäljningskontor ingår inte heller i undersökningen, Enbart antalet utländska företag i Finland säger i och för sig inte mycket om den utländska företagssektorns omfattning. Ett enda stort företag kan vara av mycket större betydelse än många små företag tillsammans, En granskning av antalet etableringar ger snarast uttryck för de utländska investerarnas intresse för landet som investeringsobjekt. Om däremot antalet företag indelas tex enligt funktion, bransch och moderland och resultaten presenteras utgående från en dylik klassificering borde man erhålla en betydligt mer nyanserad bild av den utländska företagssektorn i Finland.
Svenska Intressen hos hälften av företagen
En granskning av de undersökta företagens moderland eller nationalitetet (tabell 1) visar, att det överlägset största antalet företag (155 eller knappt 50 26) hade svenska ägarintressen. EFTA stod för hela 70 2 av de utländska företagen, EEC för ca 10 20 (därav 646 från Västtyskland) och USA för ca 16 6. Av de ”övriga” (ca 3 4) hade 7 företag sovjetiska intressenter.
Tabell 1,
De utländska företagens nationalitet enligt funktion vid in gången av 1970.
Funktlon Tillv. Försäljn. Service Totalt Proc,
Land ” Sverige 47 8& 27 155 48 Övr EFTA 17 51 4 72 22 EEC : 9 25 1 35 11 USA 10 35 8 53 16 Övriga — 6 3 9 3 Summa - 83 198 43 324 100
Forum 18/1972
Tabell 1 visar även de utländska företagens fördelning enligt funktion. Indelningen i de tre funktionerna tillverkning, försäljning och service har skett utgående från vad företagen själva uppgett som sin huvudfunktion. Denna indelning kan i vissa fall ha berett svårigheter för de intervjuade, då företagen ofta bedriver verksamhet som kan hänföras till flera olika funktioner. Med serviceföretag avses här konsult-, reklam-, resebyråer, m m. :
Av de svenska företagen bedrev 47 eller ca 30 40 huvudsakligen tillverkning, 81 eller drygt hälften huvudsakligen försäljning och 27 eller ca 17 0 var servicebolag. Av de företag som kommer från hela EFTA-området var knappt 30 “6 tillverkningsbolag. Motsvarande siffra för EEC var ca 26 20 och för USA knappt 2090. En relativt sett liten andel av de amerikanska företagen bedrev alltså tillverkning. Av EFTA-företagen var ca 60 Yo försäljningsbolag, av EEC-företagen hela ca 70 & och av USA-företagén ca 65 20. För servicebolagens del var motsvarande siffror för EFTA ca 14 46, för EEC endast ca 3 46 och för USA ca 15 4. Företag som kommer från den gemensamma marknaden och USA bedrev sålunda, relativt sett, tillverkning i mindre utsträckning än EFTAföretag, Av totalantalet utländska tillverkningsbolag utgjorde den svenska andelen knappt 60 4, av försäljningsbolag drygt 40 20 och av servicebolag drygt 60 Yo. Den svenska etableringsaktiviteten har alltså, mätt i antal företag, inriktat sig mera på tillverkning och service och mindre på försäljning än övriga utländska företag.
Över 15 000 sysselsatta vid svenska företag
Enligt undersökningen sysselsatte de utländska företagen vid ingången av 1970 nästan 30 000 personer, varav de svenska företagen sysselsatte hälften eller drygt 15 000 personer. Av tabell 2 framgår antalet sysselsatta inom de olika funktionerna samt företagens genomsnittliga storlek.
Tabell 2. Antal anställda enligt funktion samt företagens genomsnittliga storlek Inom de olika funktionerna vid ingången äv 1970. Antal Antal Antal anst. Funktion företag Proc. anställda Proc. perföretag Tillverkning 83 28 15555 53 187 Försäljning 198 & 12501 42 63 Service 43 13 1378 5 32 Summa 324 100 29434 100 CI
Tabell 2 visar att ca 26 4 av företagen huvudsakligen sysslade med tillverkning. Dessa 26 96 sysselsatte emellertid drygt 50 90 av antalet anställda eller över 15 500 personer. Försäljningsbolagen, ca 60 2 av antalet, sysselsåtte ca 40 2 eller drygt 12 000 personer. Servicebolagen, vilka utgjorde drygt 40 Yo av antalet sysselsatte endast ca 1400 personer eller 5 &. De utländska tillverkningsbolagen är alltså från sysselsättningssynpunkt de i särklass viktigaste. Tillverkningsbolagen sysselsatte i genomsnitt nästan 190 personer, medan försäljnings- och servicebolagen sysselsatte drygt 60 resp 30 personer. .
Om man inte tar hänsyn till funktion kommer de i genomsnitt största företagen från kategori ”övriga”, vari ingick 7 sovjetföretag. De nio företagen tillhörande denna kategori sysselsatte i genomsnitt ca 150 personer. EEC-företagen sysselsatte i inedeltal ca 110 och EFTA-företagen knappt 90 personer. De svenska företagen sysselsatte i medeltal ca 100 personer och är sålunda betydligt större än EFTA-genomsnittet, men avsevärt mindre än t ex EEC-företagen. I 47
Något överraskande var USA-företagen minst, då de i medeltal sysselsatte endast ca 85 personer. Förklaringen härtill är att många små (vad antalet anställda beträffar) försäljningsbolag drar ner medeltalet.
I tabell 3 granskas företagens storleksstruktur närmare. Företagen har indelats i storleksklasser enligt antal anställda. De flesta, 132 eller drygt 40 26 sysselsatte mellan 5 och 24 personer. Drygt 20 Ya av företagen sysselsatte mellan 25 och 99 personer. Endast 4 24 av företagen hade mera än 500 anställda. De svenska företagen hade en i stort sett liknande störleksstruktur som hela populationen.
Tabell 3.
Antal utländska företag inom olika storleksklasser enlig moderland vid ingången av 1970.
Antal anställda <4 5—24 25—99 = 100—500 >500
Land Sverige 2 68 IH 29 & Övr. EFTA 19 29 14 9 1 EEC 3 9 13 7 2 USA 8 2 13 9 2 Övriga — 5 — 3 1 Summa 5 132 72 57 12
Största antalet etableringar inom ”teknologitunga” branscher
Beträffande branschindelningen förekom liknande problem som vid en indelning av företagen i funktioner, dvs företagen sysslar ofta med verksamhet som kan hänföras till olika branscher. I frågeformuläret användes den finska industristatistikens branschindelning. Industristatistikens branschindelning är emellertid komplicerad och det visade sig att många företag hade svårigheter att hänföra sig till någon viss bransch enligt denna indelning. Detta gäller även industriföretag. Det bör dock understrykas att företagen här själva fått avgöra sin branschtillhörighet, varför svaren på denna punkt är beroende av företagens egna tolkningar. Dels p g a ovannämnda omständighet, dels p ga utrymmesbrist skall här endast de viktigaste branscherna omnämnas.
Enligt undersökningen hänförde sig drygt 2094 av företagen till den kemiska branschen. Den största svenska andelen fanns inom maskinbranschen (ca 20 46), kemiska branschen (ca 16 26) och metallmanufaktur (ca 10 46).
Av tillverkningsbolagen hade den klart största andelen etablerat sig inom den kemiska branschen (knappt 30 20). Därefter var det ett långt steg till den elektrotekniska branschen (drygt 10 96) och maskinbranschen (ca 10 26). Det gemensamma för dessa tre branscher är att de kräver ett stort mått av teknologisk know-how. Det förefaller mao som om sk teknologitunga branscher skulle intressera mest vid etablering i Finland.
Försäljningsbolagen var relativt sett bättre representerade inom maskinbranschen (drygt 20 2) än tillverkningsbolagen.
Kontroll av dotterbolagen
Ett företag har möjlighet att utöva kontröll över sitt utländska dotterbolag på många olika sätt. Ett sätt är att placera sina egn 4 representanter i dotterbolagens högsta ledning. Denna typ av kontroll har mätts med antalet utländska medborgare som VD eller styrelseledamot i de utländska företagen.
I ca 70 4 av de undersökta företagen fanns antingen en eller flera utländska styrelseledamöter eller utländsk VD. Detta förhållande framgår av tabell 4. Siffrorna i tabellen anger alltså andelen företag, i vilka nämnda vakanser var besatta av utländsk medborgare.
Tabell 4.
Utlänningars medverkan i företagens högsta ledning enligt funktion vid ingången av 1970.
Vakans Funktion VD Styr med! Både och Ant eller fa 9/0 kö fo Tillverkning 10 67 10 67 Försäljning 2 65 13 73 Service " 64 8 67 Summa 17 65 12 70
Av tillverknings- och servicebolagen hade knappt 70 20 utländska representanter i den högsta ledningen. Motsvarande andel för försäljningsbolagen var drygt 70 4. Det förefaller mao som om man vore mera benägen att kontrollera försäljningsbolagen än tillverknings- och servicebolagen. Den kolumn i tabellen som anger förekomsten av utlänning som VD, stöder denna hypotes. ! Beträffande .servicebolagen kan nämnas, att en stor del av dessa var könsult- och ingenjörsbyråer, vilka ofta grundas för att utnyttja och utbyta know-how av olika slag.
Av de svenska företagen hade ca 14 & svensk medborgare som VD, En eller flera svenska styrelseledamöter fanns i ca 60 av de svenska företagen. Om man granskar förekomsten av svensk medborgare som VD eller styrelseledamot enligt andelen svenskt aktiekapital, förefaller det som öm man vore mest benägen att ha en svensk medborgare som VD i de företag, i vilka den svenska aktieandelen är störst. Förekomsten av en utlänning på ovannämnda poster representerar naturligtvis ett otillfredsställande mått på moderbolagens kontroll över sina utländska dotterbolag. Denna typ av kontroll kan sägas vara informell i motsats till den mera formella kontroll som utövas tex om moderbolaget innehar alla aktier i det utländska dotterbolaget.
Litteratur: BARLOW, E & WENDER, I: Foreign Investment and Taxation. Massachussetts 1955.
EHRNROOTH, G: ”Utländskt kapital i Finland”. Ekonomiska samfundets festskrift. Hfrs 1964.
HÅKANS S: Direkta utländska investeringar i Finland. Kand.avh. vid SHH i Helsingfors 1968.
KÄÄRIÄINEN, K: Svenska företag i Finland samt motiv för etablering — en empirisk undersökning. Kand.avh. vid SHH i Helsingfors 1970. :
KÄÄRIÄINEN, RAMM-SCHMIDT, RELANDER, SUNDHOLM: Utländska företag i Finland — en kartläggning. Helsingfors 1972.
LUND, H: Svenska företags investeringar i utlandet. Sthl 1967.
LUOSTARINEN, R: Ulkomaisen tytäryhtiön perustaminen. Helsinki 1968.
MATTSON, G: ”Att investera över gränserna — vem, hur och i vad?” Mercator 1970/6.
STONEHILL, A: Foreige Ownership in Norwegian Industry. Oslo 1965.
Forum 18/1972