Rymdhiss närmare verklighet
av Leif Bergström Forum 2009-11, sida 30, 26.11.2009
Taggar: Orter: USA Organisationer: Nasa Teman: teknologi
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2089
VARLDEN:
USA
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK Det låter som science fiction.
KOMMENTAR Men för det nystartade företaget LASER MOTIVE är prissumman på 200 000 dollar största verklighet. Och den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA menar att företagets bedrift fört framtidsvisionen om att kunna föra passagerare och last via en lång hiss upp i rymden något närmare en realitet.
I fyra år har Nasa i samarbete med organisationen SPACEWARD FOUNDATION sponsrat Space Elevator Power-Beaming Challenge Games. Målet är att få en motorförsedd manick att klättra uppför en 900 meter lång lina, som hålls på plats av en helikopter. De tre första åren lyckades ingen av deltagarna nå målet. Men i början av november klarade Laser Motives apparat det hela. Dock blev dess bästa tid 3 minuter och 48 sekunder, en genomsnittlig hastighet på drygt 14 kilometer i timmen. Hade de lyckats trimma sitt fordon till 18 kilometer i timmen hade företaget inhöstat första priset på 2 miljoner dollar. Nu fick man nöja sig med ett hedersamt tröstpris, och teamets ledare lovade komma tillbaka nästa år för att hämta hem jackpotten.
Idén att använda en hiss som färdas längs en fysiskt konstrue rad färdväg sägs gå tillbaka till 1895.
Tanken populariserades 1979 i Arthur C. Clarkes science fiction-roMan FOUNTAINS OF PARADISE. En rymdhiss skulle starta på jorden och nå en satellit eller rymdstation i geostationär bana. I senare års planer skulle hisskorgen färdas längs en kabel byggd av nanomaterial. Anhängare menar att en rymdhiss skulle erbjuda en säkrare transport än dagens raketer. Men även med framstegen i november tror experter att det dröjer minst årtionden innan det teknisk och ekonomiskt kommer att erbjudas ett verkligt alternativ.
Laser ger kraft. I Nasas tävling gäller det att få en liten prototyp att klättra upp mot helikoptern med hjälp av en elmotor, som får sin kraft från så kallade photovoltaic celler, som är känsliga solceller. Tävlingsdeltagare på marken riktar en högintensiv laser mot cellerna för att överföra kraften.
Tidigare år har Laser Motives klättrare inte nått ända upp. Det gjorde den alltså den här gången. Efter första framgångsrika försöket plockade deltagarna isär så mycket de vågade av sin maskin för att minska vikten och öka hastigheten. Det gav resultat — men alltså inte till “Det kommer att dröja innan vikanta hissen till rymden, men företaget räknar med att inom en betydligt närmare framtid tjäna pengar på andra tillämpningar -yrmdhiss närmare verkligne räckligt för att nå det åtrådda för sta priset. Två konkurrenter, eleve vid UNIVERSITY OF SASKATCHEWAN och KANSAS CITY SPACE PIRATES lyckades dock inte nå hela vägen upp.
Nasa sponsrar andra liknande tävlingar. Nyligen vann MASTEN SPACE SYSTEMS en miljon dollar för att vid tre separata testflygningar av en månlandare ha hamnat inom tre decimeter från den avsedda landningspunkten. En annan tävling går ut på att skapa en bättre handske för astronauterna.
”Det är ett sätt att utveckla något inom ett intressant område, som annars sannolikt inte skulle bli gjort”, förklarade ANDREW PETRO som leder Nasas Centennial Challenges program.
THOMAS NUGENT, som är en av Laser Motives grundare, sade att tävlingen bevisat möjligheten att med laser överföra energi över långa sträckor. Han håller med om att det kommer att dröja innan vi kan ta hissen till rymden, men säger att företaget räknar med att inom en betydligt närmare framtid tjäna pengar på andra tillämpningar. Lasertekniken kan användas för att förse utliggande delar av militärbaser med kraft eller att förse eldrivna obemannade flygplan med kraft under lång tid.
Bästa företag, Vi kommer att publicera julhälsningar på bakpärmen av Forum för ekonomi och teknik nr 12/2009. Rubriken lyder “God Jul och Gott Nytt År”
För bokning kontakta Sam Björklund eller Katja Lönnqvist, tfn o9g5495 5500. Företagets logo kan skickas direkt till tuotantoQurex.f
Pris från 180 euro.
Sista bokningsdag 3.12. Sista materialdag 7.12.