Ryssland och Helsingforsbörsen
av Kim Lindström Forum 2014-12, sida 26, 22.12.2014
[caption id=“attachment_6349” align=“alignright” width=“150”]
Kim Lindström är långvarig placerare och aktieboksförfattare.[/caption]
Nyckelordet för börsåret 2014 är Ryssland. En oberäknelig och aggressiv utrikespolitik har kombinerats med ultranationalism, myndighetsgodtycke och en vinklad informationsförmedling.
I häxkitteln finns också en valuta på fallrepet och en budget, som står och faller med priset på råolja. Det är bäddat för en ekonomisk katastrof.
Också vi får en släng av sleven, eftersom den ryska ekonomin påverkar Finland. Till börsårets stora förlorare hör finska börsbolag med verksamhet i Ryssland.
Finlands Bank räknar med nolltillväxt i Ryssland både i år och nästa år. Prognoserna torde vara alltför optimistiska. Ännu i början av år 2013 kostade en euro 40 rubel. Nu har kursen stundvis varit uppe i över 80 rubel. Den ryska centralbankens massiva stödköp har inte dämpat valutaflykten. Rubelkraschen har medfört kraftigt ökad inflation och höga räntor.
Olja på rea. Oljeprisets nedgång har varit dramatisk. Noteringarna för Nordsjöoljan har sjunkit från cirka 110-115 dollar per fat i somras till mindre än 61 dollar i mitten av december.
Rysslands ekonomi är på u-landsnivå, eftersom nästan hela exporten består av råvaror, främst olja och gas. Därigenom är ryssarna kraftigt beroende av västerländsk teknologi. Speciellt i storstäderna består dessutom affärernas sortiment till stor del av importvaror.
En mängd länder har infört sanktioner mot Ryssland efter annekteringen av Krimhalvön och i praktiken också östra Ukraina. Vissa statsägda ryska storbolag är nu portförbjudna på kapitalmarknaden i väst. Deras finansieringsproblem kan ännu lösas med statsmedel. Ifall sanktionerna pågår länge, kan det bli omöjligt för bolagen att refinansiera sina utländska lån.
Ifrågasatt äganderätt. Man skulle tycka att alla dessa problem är nog, men ryssarna har till och med själva förvärrat läget. Den inhemska investeringsverksamheten ligger nere bland annat på grund av konfiskeringshot, som gjort äganderätten till en död bokstav. Utlänningarna flyr fältet efter godtyckliga lagar.
Exempelvis en ny medielag eliminerar i praktiken utländskt inflytande i mediebolag. Lagen har troligen inspirerats av att vissa ansedda ryska tidningar i utländskt ägo varit pinsamt sanningsenliga i rapporteringen av världshändelser.
Okända risker. Ryssland har också infört motsanktioner, bland annat förbud att importera livsmedel från EU, vilket drabbat Valio.
Att bedriva affärsverksamhet i Ryssland kan sålunda medföra risker okända på en fungerande marknad. Trots det lockade de goda åren utländska företag in på den ryska marknaden.
Bland finska börsbolag svarade Ryssland ännu i fjol för ungefär en tredjedel av omsättningen i Oriola, Tikkurila, Nokian Renkaat och Aspo. Också YIT, Fortum, SRV och Stockmann har betydande verksamhet i Ryssland.
Många är nu färdiga att retirera. Oriola håller på att sälja sin ryska verksamhet. Sanoma har knappast något annat val efter den nya medielagen.
Rött skynke. Händelserna i Ryssland och Ukraina har påverkat hela världsekonomin. Den rekordlånga finska depressionen har fördjupats. Totalproduktionen i vårt land är fortfarande under 2008 års nivå.
Börsen har skenbart klarat sig. Mätta med det viktbegränsade generalindexet låg Helsingforskursernaden 11 december sex procent (inkl. utdelning 11 procent) högre än vid årets början.
För utländska storplacerare är dock Rysslandsberoende ett rött skynke. Många av de tidigare nämnda bolagens aktier har formligen vräkts ut på marknaden.
Kvalitetsbolaget Nokian Renkaats aktier var den 11 december 37 procent billigare än vid årsskiftet. Motsvarande nedgång för till exempel YIT, Ramirent och Stockmann var 49, 22 respektive 32 procent.
Nästan alla placerare reagerar samtidigt och ungefär lika på nyheter. Detta leder till tvära kast mellan utbud och efterfrågan på börserna och till grova överdrifter i prissättningen.
Att utmåla skräckscenarier för bolag verksamma i Ryssland är lätt. En annan sak är hur sannolika dessa scenarier är. En kallblodig placerare kan utnyttja börsens lämmeleffekt till sin fördel. Det är nämligen fullt möjligt att några av kommande års kursvinnare finns bland dagens paniksålda aktier.