Ryssland och Östersjön
av Esko Antola Forum 2007-12, sida 16, 18.12.2007
EH FPoRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
ANTOLA
NR 12 2007
Esko Antola är Jean Monnetprofessor vid Åbo universitet och direktör för Centrum Balticum i Åbo.
Ryssland och Östersj ön
Europeiska unionen är på väg mot en integrationsmodell i flera olika takter, där en dimension är skapandet av storområden., Dessa områden uppstår av länder som geografiskt ligger nära varandra för att bevaka ländernas intressen och målsättningar. EU blir ett ‘Europa’: Medelhavsområdet, Donaubassängen, Centraleuropa, västra Europa och Östersjöeuropautgör dessa ringar.
Av olympiaringarna är det Medelhavseuropa som har utvecklats längst. För att stärka området har Frankrikes president Nicolas Sarkozy lanserat tanken om en Medelhavsunion, som skulle knyta länderna inorra Afrika närmare till EU-länderna med kust mot Medelhavet. Sarkozys förslag verkar bli en av hörnstenarna i Frankrikes nya utrikespolitik.
Under de närmaste åren kommer Donaubassängen att stå i en central fokus i Europa. Samarbetet i området inleddes i början av 2000-talet och intensifieras då västra Balkan närmar sig Europeiska unionen, Det är inte svårt att förutspå att den olympiaring som Donaubassängen utgör kommer att vara EU:s tyngdpunktsområde på 2010-talet.
Östersjön kunde vara en naturlig femte olympiaring i Europas nya organisation. Regionaliseringen av Östersjön har dock inte framskridit speciellt nämnvärt. De objektiva förutsättningarna finns dock. Ett första steg skulle vara att tala om regionalisering i stället för om regionalt samarbete. Det innebär att de deltagande staterna skulle ställa upp gemensamma mål, som man försöker uppnå med gemensamma medel och institutioner.
Den enskilt största frågan då det gäller regionaliseringen av Östersjön är inställningen till Ryssland som Östersjöstat. Utgångspunkten är att Ryssland är en viktig aktör i området, och att dess vikt ökar och att dess närvaro i Östersjön har många olika dimensioner, inklusive så kallad hård säkerhet.
Men Östersjöstaterna är allt annat än eniga då det gäller inställningen till Ryssland. De baltiska länder Som jag ser det finns det fyra olika sätt att närma sig saken:
Det första alternativet är ett bilateralt och sakinriktat förhållningssätt. Denna modell följs av Finland, men det är bara en finländsk modell. Att marknadsföra den i en vidare krets som grund för Rysslandsrelationerna är omöjligt. Rysslands övriga nära grannar, de baltiska länderna och Polen, anser inte att det är politiskt möjligt att följa denna modell.
Ett andra alternativ är att knyta Ryssland till multilaterala avtal och organisationer. På längre sikt borde detta bli grunden för Rysslandspolitiken i Östersjöområdet. Att börja tillämpa modellen torde vara möjligt i sådana frågor som inte anknyter till kärnfrågor av nationellt intresse, och till sådana frågor där man kan se en tydlig nytta. Ett exempel på en sådan politisk helhet är EU:s havspolitik.
Ett tredje alternativ kunde vara sektorsvisa arrangemang som bygger på ömsesidighet. Samarbetet skulle vara konkret och begränsat till sådana politikområden där båda parters gemensamma intressen kan påvisas. Att binda Ryssland till att följa ömsesidighetsprincipen är onekligen nyckelfrågan.
Ett fjärde alternativ är att handla genom och med stöd av EU. På många sätt skulle det vara bäst att stöda sig på en gemensam Rysslandspolitik från EU:s sida. En sådan gemensam politik finns dock inte för närvarande och är heller inte i sikte. På lång sikt kan detta alternativ ändå bli realistiskt.
Östersjöns relation till närområdena är något som måste beaktas också på bredare front. Den nordliga dimensionen är en del av detta, Ett allt viktigare tema är också kopplingen av Östersjön till de arktiska områdena, till det ”nordliga Norden! Det handlar både om institutioner och om sakfrågor. Under senare tid har säkerhetsfrågorna i de nordliga havsområdena flutit upp till ytan. Också klimatförändringen knyter de norra områdena till Östersjön på ett konkret sätt.
Att Östersjön också ligger i närheten av Ukraina och Vitryssland måst oeärseistosteskä 000 På många sätt Pear PANolnpesktmiseock från ryskt inflytande, inte att skulle det vara bäst områdena kring Kaspiska havet och soya lent att stöda sigpåen — Srtasetyrsram som ena har en gemensam linje, också geme nsam alla dessa dimensioner är Ryssland e av historiska skäl. Vad Sverige och Polen har för inställning är svårt att förutspå.
Rysslandspolitik från EU:s sida.
central faktor, oberoende av om vi vill det och oberoende av vilken form av demokrati det finns i Ryssland! m