S-E-Banken öppnar dörren till Finland

av Fredrik Nars Forum 1995-02, sida 08-10, 16.02.1995

Taggar: Personer: Klaus Grönbärj Teman: banker

Fredrik Nars

Skandinaviska Enskilda Banken satsar på att utöka sin marknad. Banken har nu öppnat ett kontor i stor skala i Helsingfors.

kandinaviska Enskilda Banken har öppnat sitt Helsingforskontor på en adress nästan lika förnäm som huvudkontorets vid Kungsträdgården i Stockholm. Helsingforskontoret är beläget på Unionsgatan, ett stenkast från Salutorget och Senatstorget. Uppe i femte våningen, vägg i vägg med hyresvärden och konkurrenten Unitas, sitter Enskildakontorets chef Klaus Grönbärj. — Det är nog bara en tillfällighet att vi hyr vårt kontor av Unitas — det är inte fråga om ett samarbete, säger Grönbärj som nu varit chef för kontoret i två månader.

Enskilda mot öst och väst

Skandinaviska Enskilda Banken, Nordens näststörsta bank och Wallenberg-kontrollerad, satsar aktivt på att utöka sin hemmamarknad mot väst och öst. I oktober öppnades ett kontor i Oslo och i januari ett i Helsingfors. Orsakerna till denna strategi är mångdelad. I Sverige hårdnar bankkonkurrensen för storföretagskunder då utländska banker i och med EES-avtalet fritt kan etablera sig i Sverige. I Finland vill Enskilda använda sitt kunnande om finländska kunder och utnyttja utvecklingsmöjligheter på bankmarknaden, Om etableringen säger Grönbärj — En av de viktigaste orsakerna till Enskildas strategi är riskspridning. Enskilda vill inte ha alla sina äggiden svenska korgen. Därför vill man utvidga hemmabasen till flera länder.

8

Bankkoncernen = Skandinaviska Enskilda Banken är uppdelad i tre marknadsorienterade divisioner: SE-Banken för privatpersoner och medelstora företag, Enskilda för storföretag och institutioner och Diligentia för problemengagemang som förts över från den egentliga bankverksamheten. Det är Enskildadivisionen som öppnat i Finland.

— Mailet för Enskilda är att vara den ledande banken för storföretag med nordisk bas och nordiskt kunnande. Hörnstenarna i vår strategi är att vi är starka på nordiska kunder och nordiska produkter, det vore slöseri med resurser att verka endast på den svenska marknaden, säger Grönbärj.

Grönbärj är industriman och kommer från posten som vice VD på

Foto: Leif Mäkelä

Metra. Han har inte jobbat som bankman tidigare men har alltid suttit på andra sidan bordet då det gällt finansieringsfrågor. Han känner de flesta en bankdirektör i Finland bör känna, vilket öppnar viktiga dörrar för Enskilda. Klaus Grönbärj kommenterar — Nog kan man säga att mina kontakter i Finlands näringsliv var en delorsak till att jag valdes till chef för Enskildakontoret.

Metra är idag kund hos Enskilda.

Erfarenhet av Finland

Enskilda är den andra svenska banken som öppnar kontor i Finland. Arkerivalen Svenska Handelsbanken öppnade 1990 ett kontor fö företagskunder i Helsingfors och ett i gatuplan för privatkunder 1994. Kommer Skandinaviska att följa samma strategi — Nej, för tillfället finns inga planer på att öppna kontor för privatkunder, säger Grönbärj.

Enskilda har tidigare erfarenhet av finländska kunder. Banken var t.ex. med och listade Wärtsilä på Londonbörsen 1984 och har bl.a. varit Lead eller Joint Lead Manager för Nokia, Huhtamäki, Cultor och Repola. Nu vill man komma de finländska storföretagen närmare med kontoren i Helsingfors. I Sverige har Enskilda cirka 100 storföretag som kunder, i Finland blir kundmålgruppen de 50 största företagen, enligt Grönbärj.

I kontoret på Unionsgatan finns i dag drygt 50 anställda i fem våningar, och Grönbärj räknar med att de är 60 vid årsskiftet. Kontoret marknadsför sig som en fullsortimentbank och erbjuder samtliga tjänster inom de olika affärsområden. I december inledde man verksamheten med valutahandel. Utöver det idkar Enskildakontoret vanlig utlånings- och garantiverksamhet, handel med valutaderivativer och betalningsrörelse. januari körde aktiehandeln igång. — Tillsvidare är all verksamhet förutom obligationshandeln i gång, säger en stolt Grönbärj. Affärsområdet Investment Banking har dock ännu ingen anställd utan sköts via de specialister som finns på Enskildas kontor i London. Enskildas företagsfilosofi är att ha platta organisationer och undvika byråkrati. De strävar till att koncentrera expertisen till ett visst ställe. Därför fortsätter expertisen inom internationell Investment Banking som vanligt i London. Investment Banking handhar rådgivning inom aktieoch skuldrelaterad finansiering, fusioner, företagsköp och avyttringar. Enligttidningen Veckans Affärer har Enskilda den största marknadsandelen av Investment Banking i Sverige.

Världens mest lönsamma bank Skandinaviska Enskilda Banken var världens mest lönsamma bank i slutet av åttiotalet. Det har i pressen under 1994 talats en hel del om bankkunders lönsamhet. Vilka typer av kunde vänd

Chefen för Enskildas Helsingforskontor Klaus Grönbärj vill at Enskilda skall vara en av de ledande bankerna i Finland i segmentet storföretagsbanking.

€ Skandinaviska Enskilda Banken är idag Nordens näststörsta bank med balansomslutning mätt (efter ärkerivalen Svenska Handelsbanken som är ett hårsmån större). I september 1994 var S-E-Bankkoncernens balansomslutning cirka 270 miljarder mk (410 miljarder SEK). Motsvarande tal för KOP var 174 miljarder mk och för Unitas 158 miljarder mk.

Bankkoncernen bildades 1972 genom en fusion mellan Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken. Genom Wallenbergstiftelserna och investeringsbolaget Investor Ab, som tillsammans äger den största aktieposten (11,9 20), är bankkoncernen Wallenberg-kontrollerad.

Banken är välrennomerad och har varit känd för sitt diskreta och exklusiva sätt. Men bankkoncernen skonades inte av bankkrisen — 1992 gjorde man en brakförlust på 5,4 miljarder SEK. Under de senast åren har bankens aktiekurs åkt bergoch dalbana. Inom loppet av ett år (1992-93) gick bankens A-akties värde från 30 SEK till 5 SEK för att igen stiga till 50 SEK. Kursuppgången under 1993 var svindlande 700 procent. Under de hårdaste tiderna beslöt banken att ansöka om statligt stöd, ett beslut som tack vare ljusnande framtidsutsikter senare kunde tas tillbaka. Rent generellt har de svenska bankerna kommit snabbt på fötter efter bankkrisen och ligger minst ett par år före deras finländska kolleger i eftervård.

Sedan 1992 är Björn Svedberg S-EBankkoncernens VD. Han sitter även i styrelsen för prominenta svenska storföretag såsom Ericsson, ABB, ASEA, Stora och Volvo.

Inom bankingkretsar i Finland möter man dock Enskildas etablering med visst tvivel — Skandinaviska Enskilda Banken är starkast på storföretagsbanking, men i Finland är segmentet

S-E-Banken porträtterad KN

S-E-Bankkoncernens aktiekurs

S-E-Bankens A-aktie åkte bergoch dalbana åren 1992-93.

sönderkonkurrerat och marginalerna små. Enskilda kommer att vara tvungen att helt negligera kortsiktsprofitabilitet vid sitt Helsingforskontor, säger man. H

S-E-Banken öppna fortsättning från föregående sid kan anses lönsamma för Enskildas kontor i Finland — Våra kunder är få och rätt så homogena, det är svårt att kategorisera dem. Vi strävar till att sälja produktpaket som gynnar både kunden och oss…en sak som alltid varit lönsam för banker är valutahandeln, men där är ju riskerna också stora.

Grönbärj anser att myndigheterna bemött den nya banken väl. Enskildas nuvarande och potentiella kunder har naturligtvis välkomnat ökad bankkonkurrens. Om de lokala konkurrenterna kommenterar Grönbärj — Vi har också blivit väl bemötta av våra konkurrenter. Då de första utländska bankerna kom till Finland för 10-15 år sedan bemöttes de hårt. De gamla bankerna försökte konkurrera ihjäl dem. Idag är konkurrensen mera hederlig.

Det hårdnande bankingklimatet kommer bankkunderna till godo. För de finländska bankerna innebär det ytterligare effektivering av verksamheten.

— Vi konkurrerar inte endast med finländska affärsbanker. Samma produkter erbjuds också av utländska banker, dels av dem som finns etablerade i Finland såsom Banque Indosuez och Citibank, och dels av de ickeetablerade, säger Grönbärj.

Ledande bank i Finland målsättning

Målsättningen för Enskildas etablering är att inom fem år vara en av de ledande bankerna i Finland inom segmentet storföretagsbank. Grönbärj säger att en finländsk affärsbank har en viss fördel med att göra affärer i Finland med ett kontorsnät med 400 kontor, mot Enskilda som endast har ett. Men samtidigt måste man komma ihåg att bakom detta kontor står en arsenal av tillgångar nästan hälften större än hos den största finländska affärsbanken.

— Vi har fin utsikt till Uspenskijkatedralen, säger Grönbärj då han ser ut genom sitt fönster i sitt jugendrum ritat av Eliel Saarinen.

Skandinaviska Enskilda Banken verkar köra med samma koncept som hemmai Sverige: en exklusiv men diskret närvaro. “Hemma i Sverige” är dock fel — idag är även Helsingfors “hemma” för Skandinaviska Enskilda Banken. 10

KOP:s chefdirektör Pertti Voutilainen har haft en tung marsch, som inte blir lättare av att förvaltningsrådet trampar honom på tårna.

KOP:s svår (Och vem bestämmer i huset?)

Janne Salonen

Den bistra verkligheten är att KOP-koncernen är ett företag i en djup och svår kris. Det är en öppen fråga om KOP kommer att existera länge till i nuva rande bar ri estalt. Det betyder dock inte någon omedelför en krasch. Men KOP är så försvagat a sin långa och svåra förlustperiod att dess fortsatta konkurrenskraft som självständig bankkoncern kan ifrågasättas, trots att aktieägarna satsat 3 miljarde miljarder mark, och koncern ledningen förutspår att banken skall göra ett plusresultat för 1995. Detta måste banken göra för att kunna betala ränta på statens kapitalstöd: eljest har staten rätten (men ej skyldigheten) att konvertera stödet till aktier, varvid staten skulle bli ägare till ca en tredjedel av KOP. Detta vore knappast en katastrof för KOP, snarare tvärtom: förtroendet för banken skulle snarare stärkas än försvagas därmed.

Minst lika sannolikt som ett plusresultat är dock att KOP även för år 1995 kommer att uppvisa en avsevärd förlust (dock knappast längre någon miljardförlust). inte minst eftersom banken fortfarande har en stor portfölj “non-performing loans”, krediter på vilka banken inte erhåller ränteintäkter. En stor del av de nämnda kredilerna, på sammanlagt ca 7 miljarder mark, måste nämligen avskrivas under årets lopp, och nya kan tillkomma. KOP-ledningens uttalade förhoppning har varit att genom realisationsvinster kunna förbättra resultatet så att ett plusresultat uppnås. Det är dock mycket osäkert om denna förhoppning kan

Fr 1994 uppgick till ca 1,8 färskt kapital i sin ba infrias. Dels är det lättast sålda redan sålt, och det som är kvar består mest av fastighetsinnehav. Förhoppningar om stora värdeökningar på fastigheler underinnevarande års lopp kan nog skrinläggas, eftersom de stigande räntenivåerna globalt (där även Finland måste följa med) betyder att vår fastighetsmarknad med all sannolikhet kommer att förbli deprimerad under hela detta år. Samma räntetrend medför även en snabbt sjunkande barometer på de internationella — kapitalmarknaderna, som redan tagit sig uttryck i krisen i Mexiko och i nedklassningen av Sveriges kreditvärdighet, och i denna miljö ökar också riskerna drastiskt för nya förluster.

Arbetsmoralen inom KOP kan inte heller vara den bästa: mor chefdirektör Pertti Voutilainens vilja har förvaltningsrådet från direktionen entledigat administrative direktören Pentti Rissanen. Det verkar som om banken i allt högre grad i själva verket styrs av de starka männen i förvaltningsrådet, Repola-chefen Tauno Matomäki och Pohjola-chefen Yrjö Niskanen. Dessutom har banken aviserat en personalminskning på ytterligare 1 500 an