Så här går det till när OECD spänner ögonen i Finland

av Christian Sundgren Forum 1978-05, sida 15-16, 22.03.1978

Taggar: Organisationer: OECD

Så här går det till när OECD spänner ögonen i Finland

Den ekonomiska utvecklingen i Finland senaste år var sämre än vad myndigheterna vågade säga. Nu krävs svåra ekonomiskpolitiska beslut. Hur klara inflationen och arbetslösheten på en gång. God råd men dyra.

Så löd några av rubrikerna i samband med publiceringen av den senaste OECD-rapporten om Finland.

Vad har dessa årliga rapporter för värde? Hur kommer de till? Varifrån får OECD-experterna sina uppgifter? Är rapportern objektiva? Ar de myndigheternas egna siffror i internationell upplaga? Det är några av de frågor som Christian Sundgren diskuterar med ansvariga OECD-forskare i Paris.

ww” OECD-sekretariatet gör varje år ekonomiska översikter för medlemsländerna. Rapporterna som publiceras är dels en genomgång av det föregående årets ekonomiska utveckling och de ekonomiska åtgärder som vidtagits, dels en kritik av den ekonomiska politik som förts. OECDforskarna fogar ofta till rapporterna egna rekommendationer. De ekonomer vid OECD som står för rapporterna analyserar ofta flera länder samtidigt. Forskarteamen på 2—3 ekonomer har ibland många mindre länder på sin lott eller bara ett land om det är USA eller BRED. — Efter att ha gjort några landrapporter kan man rätt bra bedöma landets ekonomiska politik. Jobbet pågår i princip hela tiden men huvudarbetet är de studieresor som vi gör till studielandet i fråga. Efter att i en knapp vecka ha intervjuat myndigheter och ansvariga och samlat all behövlig information om den ekonomiska politiken, börjar vi sammanställa vår rapport. Den är vanligen i tre delar. En del som går igenom den ekonomiska utvecklingen i landet. En som diskuterar de mest betydande avvikelserna i utvecklingen. Och en är prognosen för det kommande året. Här brukar vi foga in några konklusioner och ge några råd för den ekonomiska politiken.

Det säger Johnny Åkerholm. Han är en av männen bakom OECD-rapporterna om Finland. Han jobbar parallellt med två andra länder, Sverige och Kanada. Som finländare, anställd vid Finlands Bank, som han återvänder till i sommar efter tre år vid OECD, känner han bra till de finländska förhållandena. Men i år har analysarbetet dragit speciellt ut på tiden. I Sverige grötade regeringsskiftet till det hela. Och i Finland har regeringsbyten och nya ekono FORUM 5/7 miska stimulanspaket stup i ett också gjort OECD-forskarens vardag komplicerad.

— Vanligen börjar jag sätta in mig i den svenska ekonomins problem när den finländska rapporten är under renskrivning. Men i år har det varit svårt att hålla arbetet med de två länderna i sär. När vi.besökte Finland i början av hösten 1977 fanns det inget stimulanspaket att ta med i beräkningarna. Stimulansåtgärderna kom två månader senare, Då hade vi redan den första rapportversionen klar. Det blev naturligtvis en hel del ändringar som måste göras. Siffrorna för arbetslösheten och tillväxten måste revideras något. Och nu kom devalveringen på 8 procent som ytterligare förändrar läget och kan innebära att våra prognoser slår något fel, konstaterar Åkerholm.

Rapportförhöret

När OECD-sekretariatet har sitt rapportutkast färdigt samlas OECD länderna till ett rapportförhör, en sk hearing. Till mötet kommer en delegation från det berörda rapportlandet. Senaste gång blev det finländska ”förhöret’ uppskjutet med en vecka pga regeringskrisen i samband med decembermånadens stimulanspaket. När krisen var över åkte bla direktör Seppo Lindblom och avdelningschef ‘Timo Relander ner till Paris för att vara med om hearingen. Vid mötet presenterade OECD sitt rapportutkast medan den finländska delegationen presenterade de ekonomiska beslut som ingick i stimulanspaketet. Vid förhöret är alla 22 medlemsländer närvarande och yttrar sig om den ekonomiska politiken. Men framför allt hade de valda examinatorländerna, denna gång Sverige och Nya Zeeland, satt sig in i rapporten på förhand. Efter förhöret, som vanligen tar en Vänd!

Direktör Seppo Lindholm och avdelningschef Timo Relander sitter med i OECDs rapportförhör, den sk hearingen.

1 dag, är det OECDs rapportkommitté som behandlar rapportutkastet i sin tur. Här går man igenom alla de åsikter som kommit upp under förhöret och gör de ändringar som krävs i rapporten. Först efter detta börjar rapporten vara klar för publicering.

OECD-rapporter till vilken nytta?

Medlemsländerna står själva långt för de uppgifter som OECD arbetar med, Medlemsländerna har under rapportarbetets gång många möjligheter att påverka slutrapporten. De kan till och med stoppa en publicering. För vem och till vilken nytta görs OECD-rapporterna?

Kjell Andersen, direktör för avdelningen inom OECD som ansvarar för landrapporterna, ger två motiv för och två målsättningar med de årliga rapporterna.

— Ett internationellt samarbete kräver för det första att alla parter i samarbetet vet vad som sker på det ekonomiska planet i de andra länderna.

— För det andra strävar vi ju till ett närmande av den ekonomiska politiken i alla medlemsländer. För att överhuvudtaget kunna nå konsensus måste kommittén för den ekonomiska politiken ha ett djupgående förhandsmaterial — det materialet finns i landrapporterna.

Rapporternas objektivitet

Man kan väl med skäl fråga sig vilken objektiviteten är i era rapporter. Ni gör ju dem på basen av det material ni får från de myndigheter ni analyserar — Många tror att det som publiceras i landrapporterna är mer eller mindre dikter från det land som analyseras.

— Så är det inte. När vi gör en rapport över Finland använder vi oss av all tillgänglig information. Inte bara den som myndigheterna ger oss. Vi kan också kontakta, och gör det också, fackföreningarnas sekretariat, oavhängiga forskningsinstitut, industrins organisationer och andra arbetsmarknadsorganisationer. Vi har tillgång till all statistik och offentlig information som massmedierna för fram, Det viktiga är att det är vi själva som avgör vilken information vi lägger vikt vid. Rapporten är således vår uppfattning av den ekonomiska utvecklingen i Finland, säger Kjell Andersen.

Men det har ju hänt att ett medlemsland stoppar publiceringen av en rapport — Medlemsländerna är inte längre så känsliga. Om åsikterna är delad 1 står rapporten som OECDs åsikt — därmed jämnt. Men förstås är vi beredda att göra justeringar i rapporterna enligt välmotiverade förslag. När något land står inför politiska val, såsom Frankrike nu i mars 1978, är det klart att mai är speciellt rädd för kritik och negativa siffror. Då är vi också något restriktivare, Bland medlemsländerna finns det också klara skillnader. Några är mycket noggranna med de siffror vi publicerar. BED och Sverige hör nog till dem.

Finland — har den finländska delegationen varit svår — Nej. Vi hade inte några större meningsskiljaktigheter, varken i år eller tidigare. Men de ekonomiska åtgärder som vidtogs mitt under analysarbetet ledde till obligatoriska revideringar i våra prognoser.

För Finlands del kritiserade rapporten 1977 den förda finanspolitiken och varnade för högre arbetslöshet. I’ årets rapport kritiserar man myndigheternas beräkningar av den ekonomiska politikens effekter. Myndigheternas prognos stämde sällsynt illa, konstaterar årets OECD-rapport.

Seppo Lindblom om OECD-rapporterna

Vad säger de analyserade länderna om OECD-rapporterna? Vilket värde ger de finländska myndigheterna rapporterna och vad säger man om deras objektivitet. Direktör Seppo Lindblom har som direktör vid Finlands Bank lett de finländska delegationerna i samband med rapportförhöret.

— Det sägs att OECD-rapporterna förmedlar enbart de finländska myndigheternas åsikter. Att man genom dem kan berömma sig själv och kanske betona behovet av någon icke-omtyckt ekonomisk åtgärd. Men under den tid jag fungerat som vår delegations ordförande har diskussionen vid OECDs förhör varit mycket öppen. Målet från vår sida har varit att utbyta åsikter i ett uppbyggande syfte. Vi har aldrig gått in för att pressa OECD-sekretariatet och kräva ändringar.

— Däremot har vi strävat till att få bort direkta felaktigheter och sådant som kan vara till skada för Finland. Tex en alltför stor pessimism kan vara till skada.

Men plats för olika åsikter finns. OECD-sekretariatets experter är envisa. De ger inte gärna efter.

Det är ofta sysselsättningssiffrorna eller överhuvudtaget analysen och värderingen av olika ekonomiska åtgärder som tycks leda till delad åsikter mellan de finländska myndigheterna och OECD-forskarna? — Åsikterna var faktiskt något delade om stimulanspaketets effekter. Vår syn var den att effekterna är rätt snabba och kommer att märkas redan år 1978,

Sekretariatet var mycket försiktigare, bla när det gäller arbetsmarknadsläget. Och menade att den låga hemmaefterfrågan kan ställa till med ytterligare problem.

Men att stimulansåtgärderna skall börja med utbudssidan, att minskade produktionskostnader får igång aktiviteten, därom var vi helt överens, betonar Seppo Lindblom.

Årets OECD-rapport

De ekonomiska problemen i Finland är inte lätt lösta, konstaterar rapporten i år. Nyckelsektorena, metallen och papperet, har stora problem. Exporten har inte några större förutsättningar att komma igång. OECDländernas låga tillväxtsiffror ger inte de finländska exportörerna några nya marknader att räkna med. Enligt OECD-rapporten är det endast en diversifiering av ekonomin och en förbättrad produktivitet som kan ge lösningarna på sikt.

Men för att förbättra det dystra arbetsmarknadsläget bör åtgärder vidtas som stimulerar investeringarna, konstaterar rapporten. När den dessutom talar för en inkomstöverföring till förmån för industrin och exportsektorn frågar man sig om inte OECD-sekretariatet mellan raderna rekommanderade den devalvering som nu vidtagits.

Var det så, Johnny Åkerholm — Devalveringen är ett sätt att öka konkurrensförmågan. Den ger också industri- och exportsektorn kapital för investeringar, Men devalveringen måste kombineras med andra åtgärder för att få önskad effekt. Investeringar kommer inte igång av sig själv när kapaciteten inte är fullt utnyttjad.

Hur mycket påverkar devalveringen era siffror — Om ingenting kommer till, dvs lönepåslagen uteblir, kommer följande siffror att bli annorlunda 9 hushållens reala disponibla inkomster minskar ytterligar Ö inflationen öka & den inhemska efterfrågan minska € arbetslösheten ökar inom servicesektorn

Allmänt kommer de positiva effekterna att märkas först på sikt. Exporten hinner knappast få fart år

Forts. sid 32

FORUM 5/78