Så lätt ligger skendemokratin på lur

Forum 1974-05, sida 07, 20.03.1974

LEDARE 20. 3. 1974

Forum 5/74

PRINCIPEN ÄR MYCKET VACKER. Sakkunniga och ”berörda parter” ska få ta del av och utlåta sig om de statliga kommittéernas betänkanden. Systemet med remissutlåtanden har utvecklat sig till en imponerande apparat. Betänkanden och begäran om utlåtande flödar in till föreningar, högskolor, industriförbund och intresseorganisationer.

Där delas de ut, oftast till högst kvalificerade personer. Ibland tillsätts en hel arbetsgrupp. De sålunda utsedda sakkunniga läser igenom ‘de digra luntorna, grubblar igenom problemen, fäster sitt grubbel på papper och skickar in sina remissutlåtanden. . Också om dessa sakkunniga ibland dignar under det ständiga flödet av betänkanden som ska granskas, så känner de sig kanske ändå rätt nöjda. De har fått uttala sig, de känner att de lever i en demokrati, att deras ord väger i den demokratiska beslutsprocessen. Strunt i att remissarbetet har inkräktat på deras vanliga arbete, att de fått ta några sena kvällstimmar till hjälp för att hinna med allt. Eller att organisationen får hålla anställda enbart för detta ändamål. De har i alla fall hörts.

VISST HAR DE HÖRTS. Tittar man in i arkiven i ministerierna, så ligger där högar av remissvar. Vilken tankemöda, vilken omsorg, vilka mängder av arbetstimmar ligger där inte.

Föredraganden, ofta en statstjänsteman, åligger att läsa igenom remissvaren. Om han beaktar dem eller inte är sedan hans sak att avgöra. Därpå lägger han svaren i arkivet. Och där ligger de.

VEM AVGÖR överhuvudtaget till vilka ett betänkande går på remiss? Jo, vanligen är det den av statsrådet tillsatta kommittén som själv bestämmer remissrondens omfattning och inriktning. I större frågor kan statsrådet vara inblandat.

I sinom tid får riksdagen det lagförslag för vilket kommittébetänkandet ligger till grund. Lagförslaget åtföljt av betänkandet går för behandling till något av riksdagens utskott, Detta utskott besluter i sin tur vem som ska höras som sakkunning. Detta sker emellertid alldeles på måfå. Man vet inte vilka som hörts redan av kommittén. N

I UNDANTAGSFALL medföljer också remissvaren. I undantagsfall begär utskottets sekreterare att få se dem. För det mesta får de fortsätta att ligga i ministeriets arkiv, och lagstiftarna får aldrig veta exakt vem som tyckte vad om frågan.

Ursäkta nu, men vi måste komma dragande med Sverige igen: Där följer nämligen ett sammandrag av remissvaren med alla kommittébetänkanden. Remissvaren är offentliga. Man anser att det är ett minimikrav på insyn i det parlamentariska beslutsfattandet. Och en viktig hjälp för lagstiftarna.

SÅ LÄTT ligger skendemokratin på lur.

Remissförfarandet är inget annat än ett fläskben som kastas ut till ”berörda parter” för att tysta eventuell framtida kritik. ’ Hela apparaten är framför allt ett mönumentalt slöseri med kvalificerad arbetskraft. Oo.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."