SAF på barrikaderna

av Mats Kockberg Forum 1979-16, sida 08-09, 24.10.1979

Taggar: Organisationer: Svenska Arbetsgivareföreningen

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) har under de två senaste åren aktivare än tidigare tagit del i den samhällspolitiska debatten i Sverige, Bussturnéer, folders för massdistribution och klatschig reklam är arbetsgivarnas vapen i opinionskampen på barrikaderna.

w»” SAF:s arbetsfält omfattar av hävd att förhandla fram kollektivavtal med de centrala löntagarorganisationerna samt att påverka utformningen av den svenska näringspolitiken på ett sätt som gagnar de 36 000

Med den här kampanjbussen besökte SAF under 3 månader 80 orter varvid 45 000 personer såg den utställning som man hade med sig.

delägarföretagen. Tidigare gick verksamheten huvudsakligen ut på att avge remissutlåtanden — man fick i allmänhet gott gehör för sina synpunkter, och betraktades av de politiska beslutsfattarna i hög grad som experter. s Omvärderingen av arbetsmetoderna har skett på 1970-talet. Fackföreningsrörelsen har fått tillgång till ekonomisk expertis med en annan samhällssyn än den man delar på arbetsgivarföreningens högkvarter vid Södra Blasieholmshamnen i Stockholm. Den ekonomiska politike började också ta sig sådana uttryck som inte omfattades av näringslivet. Frågor kring anställningstrygghet, semesterlagstiftning och arbetsgivaravgifter fick en ur SAF:s synvinkel dålig lösning.

— Generellt kan man säga att staten har börjat ta allt mera av produktivitetsutvecklingen utan att man har beaktat företagens betalningsförmåga. Det här har fått oss att tänka om och börja påverka den breda folkopinionen direkt, säger civilekonom Clas Weidstam på SAF:s avdelning för samhällskontakt.

FORUM 16/79

SAF-fältet krävde nytänkande

Trycket för ett starkare agerande från arbetsgivarnas sida kom enligt Weidstam från fältet. Företagarna var missnöjda med samhällsutvecklingen, och ville att något skulle göras. Opinionerna för en aggressivare SAF-politik kom särskilt tydligt till uttryck på föreningens kongress år 1977.

Den mera samhällstillvända informationspolitiken tog sig först uttryck i annonskampanjer inför de årliga avtalsrörelserna. Man ville upplysa allmänheten om hur det låg till inom näringslivet, och de grundläggande fakta om företagens kostnadsstruktur — mao motverka överdimensionerade lönekrav. Samtidigt byggdes SAF:s nät av regionkontor ut och kampanjerna fick därigenom en lokal prägel med aktioner av företagare på orten osv.

— På basen av erfarenheterna utvidgades successivt den nya driven till att gälla också andra frågor. SAFmedlemmarna har gillat den opinionskampanj vi slagit in på och ställer också upp för att bestrida kostnaderna, konstaterar Laila Eriksson vid SAF.

Ifjol kördes en vitt upplagd kampanj ”Fri företagsamhet bra för Sverige” med bl a en kampanjtidning till alla hushåll. Man lanserade dessutom en symbol för den fria företagsamheten, och gjorde den känd i annonser, broschyrer samt på bla portföljer, slipsar och träningsoveraller. Professionella marknadsföringsmetoder har man alltså inte sparat på i informationssträvandena!

Löntagarfondsdebatten var droppen…

En utlösare av SAF:s samhällspolitiska profilering har givetvis också den diskussion om löntagarfonder som blossade upp år 1976 varit. Löntagarorganisationen (LO) har aktivt gått ut och krävt fackföreningsstyrda fonder för att garantera kapitalbildningen och ett ”demokratiskt” styre av företagen.

— I år har vi gjort nya stora satsningar, berättar Weidstam. — Besluten om årets kampanjer fattades på basen av det positiva gensvar vi fått från SAF-fältet och allmänheten. Då man ger sig in på någonting nytt, får man emellertid hela tiden ompröva sina metoder och anpassa dem till erfarenheterna.

I år har den regionala aktiviteten utökats, man har bla anordnat 16 paneldebatter om löntagarfonderna. De lokala företagarna har med iver

FORUM 16/79

SAF:s ungdomskampanj i maj och juni riktade sig till 18—24-åringar. Ishockeystjärnan ”Lill-Pröjsarn” Nilsson, ABBA-sångerskan ”Frida” Lyngstad och Lasse Nilsson, ägare till modeaffären Gul & Blå ställde upp i arbetsgivarnas ungdomstidning som gick ut i 425 000 exemplar.

”Satsa på dig själv tagit emot kampanjmakarna och öppnat sina dörrar, men tyvärr har de inte alltid gärna själva hoppat in i debatten, säger man på SAF.

“Vi åker buss”

På våren hade SAF vidare en uppmärksammad kampanj under sloganen ”Sätt fart på Sverige” varvid man försökte tala om för det svenska folket hur det ekonomiska läget för näringslivet egentligen låg till, och vad som borde hållas i minnet vid löneförhandlingarna. Kampanjen var uppbyggd kring en kampanjbuss, med vilken SAF under tre månader ”körde ut” sitt budskap om att lönsamma företag är bra för alla parter i produktionslivet. Bussen rullade genom 80 orter och besöktes av sammanlagt 45 000 personer. Budskapet förstärktes ytterligare genom en kampanjtidning i 1,7 miljoner exemplar, en reklamfilm för biografteatrar och en rad broschyrer.

I maj och juni riktade man sig i en kampanj till ungdomen. ”Satsa på dig själv” var temat för driven, vars målgrupp var 18—24-åriga svenskar.

— Under de senaste åren har en farlig pessimism och defaitism spritt sig bland ungdomen. Vi försökte ingjuta en realistisk framstegsoptimism hos de yngre åldersgrupperna. Det går att forma sin framtid om man är målmedveten, och inga orsaker at förfalla till tröstlöshet finns, säger Eriksson.

Reaktionerna på Svenska Arbetsgivareföreningens nya giv har varit blandade, Bussturnén följdes intensivt av Jlokalpress och radio, och väckte intresse också bland publiken.

— Först efter tre veckor vaknade emellertid politikerna, LO och socialdemokraterna motsatte sig först rent principiellt att vi agerade på gator och torg, men bytte sedan taktik och gick över till att föra en sakdebatt om våra argument om det ekonomiska läget, säger Weidstam.

Del av riksdagsvalkampanj?

Tid punkten för SAF:s kampanjer senaste vår gav naturligtvis upphov till beskyllningar om att arbetsgivarna blandar sig i valrörelsen inför uppgörelsen den 16 september — något man på SAF-kontoret förvisso bestämt avvisar. Lönar sig en opinionsbildande politik av det slag arbetsgivarorganisationen i Sverige slagit in på? Det är en fråga som det inte går att ge entydiga svar på, men kampanjmakarna hänvisar gärna till att attityderna till en rad frågor undersökts före och efter den publikfriande framtoningen av arbetsgivarpolitiken.

Polariserad samhällsdebat — På en fråga huruvida ett sätt att öka konkurrensen är att sänka arbetsgivaravgifterna fick vi positivt svar av 39 procent av de intervjuade före och 51 procent efter vårkampanjen, konstaterar Laila Eriksson,

Av allt att döma har SAF:s nya informationspolitik kommit för att stanna. Den offentliga diskussionen om ekonomi i Sverige är rätt polariserad. Löntagarfondsproblematiken har inte grävts ned, och kräver en opinionsbildande beredskap från industrins sida. Erfarenheterna av bussturnéer och andra ”amerikanska” marknadsföringsinslag är överlag goda, även om detaljjusteringar i arbetsgivarnas budskap är att vänta i framtiden. Speciellt den sk ungdomskampanjen väckte bestörtning inom vissa kretsar, eftersom den som förebilder bla hade en framgångsrik schlagersångerska och idrottsman, varvid klyftan mellan objektet för kampanjen och symbolerna blev för stort.

Uppenbart är i alla fall att SAF har stigit upp på barrikaderna för att försvara sin syn på samhällspolitiken, och att man inte tänker sträcka vapen i första taget. O