Samarbetslagen decentraliserar aktiviteten
av Mats Kockberg&Ragnhild Artimo Forum 1979-10, sida 08-09, 06.06.1979
agen om samarbete lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om samar[te lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om sa
Ledarna för de centrala arbetsmarknadsorganisationerna är överens om att den nya lagen om samarbete på arbetsplatserna är ägnad att stärka fältets ställning då det gäller arbetsmarknadsaktiviteterna. Man vill också varna för att sysselsätta samarbetsinstanserna med evighetsfrågor — det finns det andra organ för ww)” Akavas ordförande Samuli Apajalahti konstaterar att lagen knappast innebär några genomgripande omvälvningar — Lagen ger endast ramen för samarbetet och stärker i många avseenden bara nuvarande praxis — dess innehåll innebär kvalitativt knappast något nytt. Man kan kanske säga att lagen i främsta hand gagnar de organ som representerar samarbetsparterna. Vilken praktisk betydelse den får beror helt och hållet på hur den tillämpas inom de enskilda företagen.
— För att den nya lagen skall fylla
Oso Laaks sin funktion och förbättra de anställdas trivsel och företagets lönsamhet, är det viktigt att samarbetet rör sig på företagsnivå, att de frågor som gemensamt behandlas under denna rubrik gäller det berörda företaget och dess egen personal — inte allmänpolitiska evighetsfrågor på riksnivå: för dem finns andra kanaler. För att samarbetet skall lyckas krävs att samtliga parter gör en uppriktig ansträngning därvidlag. Utan allvarliga bemödanden får lagen på grund av sin ställvis runda formulering inte några praktiska konsekvenser att tala om. Personligen hoppas jag att de högre tjänstemän som Akava representerar aktivt skall delta i samarbetet inom företagen och samtidigt bevaka sina intressen som personalgrupp, säger ordförande Apajalahti.
Ökad insyn
TOC:s ordförande konstaterar — Inom TOC har man understrukit lagens betydelse som en konkret strävan att öka tjänstemännens och arbetarnas möjligheter att inverka på beslut som gäller deras arbete och arbetsplats. Lagen stärker löntagarnas ställning i och med att arbets Oso Laakso
Pekka Oivi givaren förpliktas att förhandla om planerade ändringar på förhand.
— På vilka villkor företaget verkar och huruvida verksamheten vid behov kan revideras med stöd av samarbetslagen är frågor som ännu inte kan besvaras med säkerhet, säger Laakso. — Tiden utvisar om de finländska företagsledarna förmår frigöra sig från den historiska belastningen att inte informera om företagens verksamhet och planer. Tiden utvisar också om man kommer att lyckas förhandla och reda ut vad frågorna gäller, och vilken effekt de har — och beakta de alternativ löntagarsidan framför.
FFC avvaktande
FFC:s ordförande Pekka Oivio sammanfattar förbundets ståndpunkt sålunda: — Samarbetslagen är i praktiken en arbetsavtalslag, som kräver samarbete mellan parterna både inom företagen och mellan förbunden och centralorganisationerna. Med detta har man dock ännu inte lyckats, och lagen träder i kraft utan gemensamma förhållningsregler.
— Den första juli, då lagen träder i kraft, utgör emellertid ingen bakre gräns, då allt skall vara färdigt i detalj, utan början till en successiv an FORUM 10/79
Jarmo Pellikk entraliserar ak passning av lagens bestämmelser. Då man inom ramen för samarbetslagen blir tvungen att uppta produktivitets- och rationaliseringsfrågor och deras inverkan på personalpolitiken, är det klart att parternas förmåga och vilja att lösa spörsmålen i öppet samarbete många gånger kommer att ställas på hårt prov. Men då lagen skall tillämpas bör man trots detta inte söka eventuella kryphål eller sträva till en noggrann tilllämpning som uppfyller endast minimiskyldigheterna.
— Ur FFC:s synvinkel är det önskvärt att tillämpningarna söks i uppriktigt samarbete såväl lokalt som också mellan förbunden och centralorganisationerna. I arbetet testas samtidigt 80-talets riktlinjer för utvecklingen av förhållandena i arbetet, avtalssystemet och lagstiftningen.
Varning för centralstyrnin — Vi hoppas främst på att lagen skall börja tillämpas i den anda som förelåg då lagtexten spikades. Jag vill understryka att samarbetslagen går ut på att stärka kontakterna på lokalnivån. Det föreligger en fara att den centralstyrning som generellt kännetecknar arbetsmarknadsfältet får fotfäste också då det gäller sam FORUM 10/79
Jorma Rein arbetsfrågorna, säger VD Jarmo Pellikka på Affärsarbetsgivarnas centralförbund.
— Vidare hoppas vi att de olika parterna har tålamod att vänta och se hur lagen i praktiken utfaller. Vi är inte i detta läge betjänta av förhastade omdömen.
Bättre relatione — FTFC hoppas att förhandlingsmöjligheterna och därmed hela samarbetskonstellationen inom företagen skall förbättras, konstaterar teknikerbasen Jorma Reini. — Samarbetslagen är speciellt viktig med tanke på hela förmanskårens situation. Arbetsledarnas rörelsefrihet och befogenheter borde utökas samtidigt som man skapar bättre relationer mellan företagsledning och anställda.
— Då man talar om samarbetslagen är det också viktigt att hålla i minnet att dess ikraftträdande ingalunda innebär att företagsdemokratin skulle vara genomförd. Lagen är en del av en större helhet, som vi strävar till, hävdar Reini.
Ökad decentralisering
AFC:s VD Pentti Somerto har tre punkter på sin ”samarbetsönskelista”:
Pentti Somert ivitete — Jag hoppas att alla parter — också arbetsgivarna — skall förhålla sig med vederbörligt allvar till den nya lagen, sätta sig in i den och ta fasta på de nya impulser den erbjuder — annars blir den en tom formalitet, För att konsekvenserna skall bli optimala, krävs positiva attityder och aktiv medverkan av alla berörda. I bästa fall kan lagen förbättra arbetsplatsstämningen och lindra konflikter på lokal nivå.
— Vår = arbetsmarknadsaktivitet har karakteriserats av en stark centralisering och dominerats av organisationernas staber. Samarbetslagen kanske kan medföra ökad decentralisering och förskjuta tyngdpunkten i verksamheten till företagen, där den rätteligen hör hemma — det är där goda relationer behövs.
— Förväntningarna = beträffande den nya lagen måste vara realistiska. Den 1 juli kommer inte att betyda någon helomvändning inom företagen. Inom små och medelstora företag fungerar kanalerna smidigare redan på grund av lägre personalsiffror. De största förändringarna i klimatet kan kanske emotses inom stora företag. Men knappast enligt almanacka…