Sämre år för norsk data?

av Odd de Presno Forum 1983-08, sida 25-27, 27.04.1983

Taggar: Bolag: Norsk Data A/S Personer: Rolf Skår Teman: data

Det norska superföretaget m Norsk Data A/S har levererat

Norsk Data A/S ha ännu en gång presentera toppresultat. Investerarn i Oslo, Stockholm, Lon don och New York jublar. Men håller ballongen?

Finns det risk för at den spricker? Verkstäl lande direktör Rolf Skå kommenterar.

Av Odd de Presn datorer för väderleksforskning till Algeriet, för reaktoranalyser vid Europeiska kärnforskningsinstitutet, för processstyrning i industrin, för forskning vid universitet från Oslo till Peking.

Är 1979 gav forskningskontrakt med Mobil Exploration och år 1980 gjordes ett liknande kontrakt med oljebolaget ARCO.

I dag används ND-system till allting från atomkraftsexperiment till orderbehandling, lager och inköp, till produktionsstyrning, marknadsundersökningar och ordbehandling vid tidningar.

Men i Norge är företaget mera känt för sina miljonärer. En som år 1967 satsade 1 000 NOK och köpte en enda aktie i det nya bolaget, sitter nämligen i dag med 7200 aktier till ett värde av 1,7 miljoner NOK (som enligt norsk lag kan säljas skattefritt).

Om samma aktionär sedan deltagit i alla aktieutdelningar har han under årens lopp betalat in 126000 NOK och sitter i dag med 35 640 aktier till ett börsvärde av nästan 8,5 miljoner NOK!

Nu har inte alla anställda i Nors - Genom att ha goda produkter och genom att investera mer än konkurrenterna i att utveckla produkterna når man goda resultat i databranschen, anser Rolf Skår, VD för Norsk Data.

BLIR 1983 SVAGARE FÖR NORSK DATA A/S?

Data gjort så här, men några sitter med ansenliga portföljer. Styrelseordförande Terje Mikalsen tex sitter med aktier värda nästan en halv miljard NOK, företagets VD Rolf Skår sitter med 75 000 aktier till ett värde av knappt 18 miljoner NOK. En del påstår, att upp till hundra av de anställda i företaget blivit miljonärer på ND-aktier.

Men kommer kursen fortsättningsvis att stiga?

Toppresultat tidigare men hur blir det år 1983 Är 1982 gav 610 miljoner NOK i omsättning och ett resultat före skatt på nästan 70 miljoner NOK. Detta innebär att Norsk Data i genomsnitt varje år sedan 1973 ökat sitt överskott med 55 procent. Dessutom har företaget varje år allt sedan grundandet år 1967 gått med vinst!

Men detta hör historien till. Om man tex ser på ordersituationen just nu kan konstateras att den är sämre än normalt. Om man betraktar orderingången över senaste treårs period 25

FÖRU

HARDERE 1983 FOR i smvrvesss ö 65 89 70

KILDE> Norsk Dal finns det grund för antagandet att år 1983 kommer att bli svårt för Norsk Data.

Totalt ökade omsättningen med 27 procent. Bara 18 procent av detta tillkom i Norge. Inte ens en orderingång på hemmamarknaden på 33 procent kan skyla över det faktum att framtida tillväxt måste sökas på exportmarknaden.

Då Norsk Data siktar på en 27 procentig tillväxt också år 1983 kommer företaget upp i en omsättning på 775 miljoner NOK. Då hemmamarknaden inte växer snabbare än den gör måste exporten öka med 36 procent till 420 miljoner NOK. Ca 66 procent av omsättningen är försäljning av system, 23 procent månatliga utgifter för underhåll och programvarulicenser och 11 procent år är utvidgningar av tidigare levererade system. Norsk Data måste med andra ord exportera ca 400 genomsnittssystem år 1983.

Rolf Skår är optimisk och säger så här - I Skandinavien, en marknad med över 22 miljoner människor, är vi ungefär lika stora som världens näst största datorleverantör, DEC. I England som har 70 miljoner människor var DEC ungefär hundra gånger större än vi år 1981, med en omsättning på omkring 1,5 miljarde - Vi ser inga möjligheter att tjäna pengar på mikromarknaden. Men jag respekterar dem som jobbar där nere på den nivån.

mot våra 15 miljoner NOK. Lyckas vi göra lika bra ifrån oss i England som vi gör i Danmark eller Sverige, bör vi kunna gå från 15 till 30 till 60 till 120 miljoner NOK.

• Men i alla fall tror vi att det blir lägre tillväxt för Norsk Data detta år och nästa år. Vi är nu så stora att vi inte kan växa särskilt mycket snabbare än totalmarknaden längre. Först när exportförsäljningen överstiger 60 procent av den totala försäljningen kommer utlandstillväxten att dominera totaltillväxten. Då kan tillväxttakte stiga på nytt.

8/83 öra Får ER från en-användarsystemen. Det är få Så här görs det 7 ör > som har användning av en billi mikrodator som inte kan kommunicera med andra. Men många mikrodatorer har j - Det finns två viktiga saker i ett dataföretag, förvaltningen av kapitale och förvaltningen av de mänskliga tbyggd. k ikati karesurserna, säger Rolf Skår. Vi kon- ped a ormmunikafionsegenska centrerar oss på dessa två nyckel- — Det är inte tillräckligt med områden. R5232-interface och TTY-protokoll.

• När vi jämför oss med våra konkurrenter är vi på toppen också när det gäller lönsamhet. Exempelvis var vårt rörelseresultat 20 procent högre än hos Tandem och tio procent bättre än hos Prime. Med ett rörelseresultat på ca 15 procent av omsättningen ligger vi i täten.

• Hur får man dylika resultat - Genom att ha goda produkter, och genom att investera mer än konkurrenterna i utveckling, säger Rolf Skår. Och genom att ha folk som varit länge med i företaget och som har en långt högre kunskapsnivå än konkurrenternas folk.

• Vi har en personalomsättning på 1,5-3 procent, konkurrenternas personalomsättning är 15-30 procent. Hos konkurrenterna har ca 30 procent av de anställda högre utbildning, medan vi har 70 procent högt utbildade människor. I Skandinavien kostar det ju inte särskilt mycket mera att utnyttja folk med utbildning än att ha folk utan utbildning. Vi har därför mera människor som har förmåga att fatta självständiga beslut.

Under de senaste 12 månaderna har aktiekursen skjutit i höjden i alla länder där Norsk Data har noterats. Vad betyder detta för försäljningen - Det är självklart viktigt att vi har blivit kända och att vi räknas till de stora i internationella dataindustrin, säger Rolf Skår. Vi har fått det lättare att sälja maskiner i utlandet. Vår tillväxt i England har ett klart samband med att ingen frågar sig om Norsk Data har kommit för att stanna eller inte.

De flesta mikrodatorer kan inte ge dig tillgång till företagets databaser, och detta är avgörande.

• Vi har tex kopplat ihop nästan alla datorer i Norsk Data, berättar Rolf Skår. Min sekreterare och andra kan använda sig av vilken maskin som helst för att få upplysningar. Och du behöver inte information enbart om din egen avdelning. Du vill också ha tillgång till en rad andra källor. Detsamma gäller i andra företag och organisationer över en viss minimistorlek.

• Mikrodatorerna kommer helt säkert att också klara av dessa problem, förutspår Rolf Skår. Men vi har valt vår profil och andra får definiera sin. Vi vill inte syssla med mikrodato Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands

Specialdepositioner i Finlands Bank Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter …

Betalningsförmedling …. Övriga finansieringstillgån: Utländska fordringar I utländsk valuta I mark oosssssees . Omsättningstillgångar

Utländskt mynt

Masskuldebrev . Investeringstillgångar

Masskuldebrev

Aktier och andelar ..

Fastigheter och fastighetsaktier … Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid

Aktier och andelar

Fastigheter och fastighetsaktier .

Maskiner och inventarie Övriga anläggningstillgångar oc utgifter med lång verkningstid Skatter … Löner och Övriga utgifter .

Norsk Data och mikrodatorern - Om jag hade bara ett ord för att kommentera våra siffror, så skulle det ordet vara NOTIS, berättar Rolf Skår. NOTIS betyder Nord Text and Information System och omspänner allt från textbehandling till elektronisk post. Här ligger grunden till vårt goda fjolårsresultat.

Men hur inverkar mikrodatorboomen på Norsk Data - I USA håller man på att gå bort

För direktionen Veikko Makkone Ökat behöv av dätakraft.

rer. Vi ser inga möjligheter att tjäna pengar på de lägre nivåerna av marknaden. Men jag har all respekt för dem som försöker jobba där nere.

• Amerikanen Gene Amdahl anser att ju mer distribuerat ett databehandlingssystem är, desto större blir behovet av större datamaskiner. Ju fler persondatorer vi får, desto större blir behovet av maskiner för att lösa de verkligt stora uppgifterna. Jag tror detta är en riktig bedömning. Behovet av våra datortyper blir bara större och större.

• Vi startade med distribuerad databehandling och on-line databaser. Det hela har nu övergått i en integration av on-line databaser. NOTIS är för tillfället den största inkomstkällan.

• Vi vill slå ett slag för att reducera behovet av programmering. Vår enda möjlighet att få en stor marknadsandel är då att bli kvitt den enorma mängden program. Därför ligger 50-75 procent av våra utvecklingskostnader på software-sidan.

— Inga tillämpningsprogra - Det finns två vägar att gå. Den

Månadsbalans den 31 mars 1983 Passiv 8/83 F RU JI ena är servicebyrå-modellen, där man försöker programmera standardtillämpningar på ett högst ordinärt sätt på en högst ordinär dator, säger Rolf Skår.

• Den andra modellen är att ha mycket bra maskiner, generell och flexibel programvara och verktyg på nög nivå, sådana att att du kan få ut en stor mängd olika applikationer med mycket litet tilläggsarbete. Detta gör att kunden inte är förnöjd enbart då han får maskiner, utan också vart efter behoven ökar.

• Norsk data satsar på den senare profilen. Jag tror att det är livsfarligt att enbart ha “smör och bröd” -applikationer. Sådana företag riskerar att bli överkörda av lågprisutrustningarna som köpas direkt över butiksdisken.

• Vi har system som gör det enkelt för användaren att anpassa sig till både dagens och framtidens behov. Det är enkelt att förändra och integrera all information och enkelt att växa. Det geniala är att du inte behöver programmering. Du behöver bara vara fackman på ditt eget område.

KANSALLIS-OSAKE-PANKKI

Främmande kapital Inhemska skulder

Checkräkningar …

375366 426,37 Depositioner 581 983 878,00 135 105111,9 1920239 941,77 945 806 006,05 14 348 365 367,45 4466 525 892,05 830159 773,07 218513131,9 6901 648 899,08 64 731 174,10

Reserveringar

Eget kapital Aktiekapital …. Reservfonder ..

24 086 469,24 406 763 623,9 1913 638 520,77 113276 225,40 259 404 437,1 321 573 182,59 1518 589401,99 92447 766,7 236991 245,41 12663 257,44 125353 144,71 54 082 352,1 mk 35267 315 229,34

Depositioner i utländsk valuta

Skulder till Finlands Bank …

Skulder till andra banker ..

Skulder till staten .

Betalningsförmedlin Övriga skulder …. Utländska skulder

I utländsk valuta

Debenturelån .. . Räntor och övriga inkomster ..

Värderegleringsfond Dispositionsfond …. Vinst från tidigare år …

2606 669 340,36 12446 962 657,40 1446 795444,53 454 533 287,96 235731 745,90 43972 632,31 1877 281 365,63 2471 475 396,1 10201 126 253,09 325 303 059,47 410925 000,00 305 086 867,14 823 602 240,4 621 000 000,00 317 346010,09 633 969 000,00 44439 264,68 1094 964 2 mk 35 267 315 229,34

Ansvarsförbindelser mk 15405 188 927,00 För förvaltningsrådet

Simo Kärävä Reino Rossi

Markku Mannerkoski