Schweiz - inte bara klockor

av Björn Sundell Forum 1983-08, sida 08-11, 27.04.1983

Taggar: Bolag: Rolex Orter: Schweiz Teman: urindustri

F RUN oo or : 8/83 F RUN

SCHWEIZ

HN År 1980 tillverkades 88 miljoner ur i Schweiz, i fjol bara 50 miljoner. Visserligen har klockorna blivit dyrare och man har satsat på allt exklusivare urverk, men också värdemässigt är statistiken oroväckande ur schweizisk synvinkel. 1981 var urexportens värde 3,4 miljarder franc (8,9 mrd mark) medan den år 1982 sjönk till 3 miljarder franc.

Exportsiffrorna är av avgörande betydelse för urtillverkarna. Någon nämnvärd hemmamarknad kan man inte tala om, utan 95 procent av uren går på export. Ingen annan urtillverkande stat är så beroende av utlandsförsäljningen som schweiz exempelvis japanerna exporterar bara två tredjedelar av sin produktion. Följaktligen är schweizarna utsatta för den hårda konkurrensen på världsmarknaden, och utanför de schweiziska gränserna är det japanerna som håller i trådarna.

På 1950-talet svarade Schweiz för 80 procent av urförsäljningen i världen medan andra länder fick nöja sig med den resterande tjugoprocenten. Nu är rollerna ombytta och det är schweizarna som får nöja sig med 20 procent.

Boven i dramat, sedd ur schweizisk synvinkel är det elektroniska uret, en produkt som schweizarna alltför sent insåg att skulle erövra marknaderna. De senaste åren har landets urindustri satsat ett par hundra miljoner mark årligen på produktutveckling inom den elektroniska sektorn och resultatet är att ca hälften av de ur som numera körs ut genom fabriksportarna är elektroniska. Ännu för tre år sedan stod dessa elektroniska ur för bara en fjärdedel av totalproduktionen.

Omstrukturering

De stora omvälvningarna inom urindustrin har krävt ansenliga uppoffringar. De stora bankerna har bistått bla två betydande tillverkare, Assuag och SSIH (med varumärken såsom Longines, Omega och Tissot) med stora lån för forskning, produktutveckling och rationaliseringar.

Delvis har satsningarna burit frukt. I

Schweiz” urindustri befinner sig i kris. Det har den gjort länge, och år efter år har klockfabrikanterna bedyrat att man just håller på att klara av krisen; att bättre tider är på kommande.

De bättre åren har inte kommit, dessvärre, och fjolårsstatistiken är den dystraste i mannaminne för de schweiziska urtillverkarna.

• Staden Bienne i norra Schweiz är ett centrum för urtillverkare, även om många - i synnerhet små - fabrikanter tvingats lägga ner verksamheten. De små har inte haft tillräckliga resurser för produktutveckling och tillverkning av långa serier.

• mer än bara klockor

Av Björn Sundell - Zäric den dyraste prisklassen över 2000 mark har schweizarna fortsättningsvis nästan en monopolställning. I medelprisklassen 500 - 2000 mark är konkurrensen hård mellan schweizarna och japanska Seiko och Citizen.

Kontrollen över de billiga uren har helt glidit schweizarna ur händerna om man undantar de komponenter som Schweiz exporterar till Hong Kong, Taiwan och Singapore för montering. Hårdast har urkrisen drabbat de små tillverkarna som inte har resurser att gå över till antingen elektroniska urverk eller stora serier. Många av de små tillverkarna har helt och hållet tvingats ge upp, och på många håll i Schweiz stöter man på dessa förbommade, små familjeverkstäder där klockorna för länge sedan slutat ticka. Familjeföretagen har tvingats leta efter andra utkomstmöj ligheter. För tio år sedan fanns det ca 1500 urtillverkare i landet - nu 750.

Samtidigt har de anställdas antal inom branschen halverats till 46 000.

Exklusivitet

Trots allt tror urindustrin att de senaste årens investeringar skall säkra den en - om också hårt utsatt — plats i solen även i framtiden. Tillverkningen av exklusiva klockor förblir till stor del i schweizarnas händer. Ett sätt att värna om marknaden för luxuösa urverk har varit att idka samarbete med de stora utländska modehusen som nu säljer schweiziska ur i specialdesign och med varumärken såsom Dior, Cartier, Hermes eller Dupont. De egna varumärkena har man delvis tvingats avstå ifrån, men tillverkningen sker där den enligt schweizarna hör hemma: I Schweiz.

Ett annat exempel på överlevnad står Rolex för som lyckas exportera ur för ca en och en halv miljard mark årligen. Dess modell Oyster är så inkörd, att den - trots att den utvecklades redan på 1920-talet — fortfarande efter vissa modifieringar

Renhållningsmännen putsar spåren efter en demonstration i Zurich. Schweiz är ett stabilt land med låg arbetslöshet - under I procent - men ibland kan det hända att demonstrationer urartar till våldsamheter. Denna gång sprutade demonstranterna målarfärg på en av de stora bankernas fasad. (Bilden ovan)

För tio år sedan fanns det 1 500 urtillverkare i Schweiz, nu 750. I den dyraste prisklassen (ur för över 2000 mark) har schweizarna dock fortfarande en helt dominerande ställning. (Bilden nedan är en storsäljare. Här väger det anrika namnet fortfarande tungt och japanerna har inte lyckats undergräva framgångarna.

Maskinindustrins dilemma

Utomlands förknippas Schweiz ofta med bankverksamhet och klockor, men i själva verket svarar klockorna bara för en bråkdel av Schweiz industriproduktion. Över fyra gånger större är omsättningen inom maskinindustrin som sysselsätter 330 000 personer. Liksom Finland är Schweiz ett land vars bruttonationalprodukt till nästan 30 procent härrör sig från exporten. De senaste årens lågkonjunktur världen över med handelshinder som följd har drabbat schweizarna lika väl som andra exportberoende nationer.

Maskinindustrin har dock klarat sig bättre är urtillverkarna i gemen. Produktionsvolymen har visserligen stampat på stället i många år nu, men den har åtminstone inte gått nedåt.

Den kemiska industrin, näststörsta branschen som exporterar varor för närmare 30 mrd mark om året, tvingades skära ner produktionen en aning i fjol. Branschen har reagerat med att intensifiera satsningen på forskning och produktutveckling och använder för närvarande nästan 3 mrd mark på FoU-aktiviteter per år.

LENI EE fem största bankerna sin balansomslutning med 10 procent —- delvis som en följd av valutakursförändringar och de flesta bankerna uppvisar också ökande vinster. Eftersom ekonomiska problem i andra länder leder till att kapital söker sig till Schweiz, kunde bankernas fjolår likaväl betraktas som rekordartat, men

Forskningen Forskningen viktig =

Typiskt för den schweiziska industrin är just satsningen på produktutveckling och på högteknologiprodukter. Statistiken är nog så avslöjande: Ett ton av schweiziska exportprodukter är åtta gånger mera värt än ett ton importvaror. Två och en halv procent av BNP går till forskning och dylika starka uttryck ingår inte i de produktutveckling - lika mycket som diskreta och hemlighetsfulla bankeri USA - medan motsvarande siffra för nas vokabulär.

Finland är en procent. Schweiz har också relativt väl klarat

Det stora exportberoendet har av de problem som vissa utvecklingsdock gjort att också Schweiz drab- länders och öststaters skuldsättning bats av den rådande lågkonjunkturen, och betalningssvårigheter gett uppoch den enda sektorn som uppvisade hov till, detta genom att bara en en klar tillväxt i fjol var banksektorn; bråkdel —- några procent - av de den enda där också antalet anställda sammanlagda schweiziska krediterna stadigt ökar. Tre procent av den gått till ifrågavarande länder. totala arbetsstyrkan, dvs 100 000 personer arbetar inom bankverksamheten medan 250000 dessutom är verksamma inom yrken som är intimt knutna till banksektorn (konsultverksamhet, finansjuridik m m). Detta betyder att 8 procent av de yrkesverksamma schweizarna är beroende av hur det går för Schweiz som finanscentrum.

Bankerna använder här samma kryptiska och diffusa vokabulär som de finska när de ser tillbaka på sina fjolårsresultat och följaktligen betecknar de schweiziska bankerna resultatet för 1982 som ”tillfredsställande’. Närmare bestämt ökade de

Negativ tillväxt

Om man betraktar bruttonationalprodukten var 1982 inget gott år för Schweiz. BNP föll med 1,5 procent och det är främst de dåliga internationella konjunkturerna och den höga franckursen som fått bära skulden för de dåliga tiderna. Sysselsättningen minskade med 1 procent.

I ett decennium har schweizarna löst sitt arbetslöshetsproblem genom att minska på antalet gästarbetare. Av de 1,1 miljoner som bodde i Schweiz 1974 finns nu bara hälften kvar. Numera räcker denna säkerhetsventil inte till och i flera branscher, bland dem maskin- och urindustrin har man infört förkortad arbetsvecka för vissa anställda. Arbetslösheten ligger dock på en avundsvärt låg nivå, bara 0,7 procent.

Liksom i Finland ser man fram emot bättre tider i slutet av 1983 när uppsvinget i USA, Västtyskland och England börjar påverka exportefterfrågan. Ändå ser det ut som om man heller i år inte kunde undvika negativ realtillväxt och prognoserna utlovar -1 procent för 1983. Fortsatt lågkonjunktur en tid framåt, alltså.

Vad Schweiz beträffar utgör lågkonjunkturen dock ett relativt begrepp. Landets höga levnadsstandard och låga arbetslöshet gör att man kan säga, att Schweiz mer eller mindre klarat de gångna årens internationella recession med blotta förskräckelsen. Det klaraste undantaget är Schweiz” traditionella stolthet, urindustrin, som får finna sig i att dess dominerande position klart och tydligt tillhör det förgångna.

Röda Korset hörde till de första internationella organisatonerna som placerade sitt högkvarter i Geneve.

Av Björn Sundell —- Geneve

GENEV - byråkraternas paradis

Om någon stad har klarat sig undan världsrecessionens klor de senaste åren, så är det Geneve. Trettiosju olika internationella organisationer med tiotusentals anställda säkrar staden och dess invånare en trygg utkomst. Den internationella byråkratin är stadens viktigaste inkomstkälla.

EH Vid stranden av den vackra Cenevesjön ligger staden med sina 150 000 invånare. Luften är klar och ren, för det finns knappast någon förorenande industri att tala om. Gatorna myllrar av kostymklädda tjänstemän och av personbilar försedda med CD-registerplåtar. Trots att staden i och för sig är liten, präglas den av en internationell atmosfär; människor av ett hundratal — nationaliteter — spankulerar längs strandpromenaderna, sitter på de små krogarna och går ut och in genom dörrarna till de stora organisationsbyggnaderna med tentakler som sträcker sig ut över hela världen.

Av staden Geneves invånare är en dryg tredjedel utlänningar; av kantonen Geneves 350 000 invånare bär 31 procent utländskt pass. Geneveborna själva, alltså de som är födda här, betraktar utlänningarna med blandade känslor. Somliga ser dem som inkräktare, en klass som lever för sig och som berövar schweizarna deras jobb —- och som dessutom tar sig extra friheter i skydd av sin diplomatstatus. Andra, åter, fäster mera vikt vid all den valuta utlänningarna hämtar till landet och som de använder för uppköp i staden med omnejd.

——LLZ—S]Si ——H— —Ö..——K—2 sm—s— ]mm—-r-5sssss—ss==—su 11