Sämsta förväntningarna på tjugo år
av Max Arhippainen&Mikael Ingberg. Forum 1990-16, sida 20, 25.10.1990
KONJUNKTUlR[RAPPORTEN
SÄMSTA
FÖRVÄNTNINGARNA PÅ TJUGO Å € dystra ekonomiska utsikterna beD kräftas vtiterligare av både indu strins och företagarnas egna beskrivningar av dagsläget och deras förväntningar inför framtiden. Industrins konjunkturförväntningar är de sämsta på tjugo år, medan också de små och medelstora företagen antyder en iögonenfallande stark nedgång.
Detta framgår av Industrins centralförbunds konjunkturbarometer och Finlands företagares centralförbunds (SYKL) ”yrittäjäsykli” som publicerades i medlet av oktober. Båda två är sk ”barometerundersökningar”. som görs som enkäter bland medlemsföretagen, där de tillfrågas om sitt dagsläge och förväntningar kring olika delar av sin verksamhet. Frågorna är ställda i en form som kan besvaras med alternativen ”bättre”, ”lika” och ”sämre”, Svaren kan granskas för sig eller som ett s k ”saldotal” som är skillnaden mellan andelarna som svarar ”bättre” och ”sämre”.
Av industriföretagen väntar sig 60 procent en nedgång i konjunkturläget i närframtiden. medan endast en procent tror att det skall bli bättre, vilket ger saldotalet —59, Ännu ett kvartal sedan var det —40, vilket redan det var i klass med förväntningarna vid lågkonjunkturerna kring 197 har ingen motsvarande fråga, men speciellt två av deras andra frågor kan anses ge en bild av de allmänna förväntningarna. För det första väntar sig bara 10 procent av de små och medelstora förtagen att deras omsättning reellt skall öka, medan 42 tror på en minskning och kring hälften bara tror på en ökning som motsvarar inflationen. Enkäten görs två gånger i året jämfört med industrins fyra. Saldotalet —32 är mycket lågt, då man ser att det sedan 1985 alltid varit positivt förutom i våras då det sjönk till —12. För det andra kan man granska frågan om hur företagarna tror att den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar deras verksamhetsförutsättningar. Hela 64 procent anser att det försämras, men bara 3 att det förbättras. I våras var saldotalet —37 jämfört med —61 nu, då talet under perioden 1985—89 varierade mellan —13 och +12.
Utsikterna har försämrats inom alla industrisektorer. Klart mest bedrövligt ser byggnadsbranschen och skogsindustrin på läget. Så mycket som 82 procent av skogsföretagen och 91 procent av både byggnads- och byggmaterialföretagen väntar sig nedgång. Bäst verkar läget i den kemiska industrin. där över 70 procent av företagen inte väntar någon förändring, vilke innehåller i Konjunkiutrrapporten baserar sig huvudsakligen på uppgifter från Statistikcentraten och Tulistyrelsen. Konjunkturrapporten sommanställs av Max Arhippainen och Mikael Ingberg.
väntar dock ändå över 40 procent en nedgång. Det är dock skäl att notera att barometerns kast i förväntningarna traditionellt varit stora i skogsindustrin. medan de inom livsmedelsindustrin och den kemiska industrin varit rätt stabila, vilket självfallet har att göra med branschernas allmänna konjunkturkänslighet. För beklädnadsindustrin har det så länge gått mycket illa delvis p g a östhandeln, att någon gång måste botten vara nått.
De ovanrelaterade siffrorna för industrin gäller ju enbart svaren på frågan om hur de ser på de allmänna konjunkturutsikterna i närframtiden. Barometern utreder dock också företag där man både utreder dagsläget och utsikterna. På det sättet får man t ex svar på om fler företag har ökat eller minskat sin produktion och sina beställningar jämfört med senaste kvartal och år. samt hur de väntar att det utvecklar sig dels nästa kvartal, dels i början av nästa år. Slutsater om trenderna dras av saldotalen på de enskilda frågorna, d v s man antar att t ex produktionen minskat ifall det är fler företag som meddelat att så skett än de som meddelat att den ökat. Dessutom utreds hur stor andel av företagen som har outnyttjad kapacitet nu. och hur många väntar sig ha det om ett halvt år.
Barometern ger vid handen att produktionen minskat något både jämfört med senaste kvartal och ett år tidigare. Den antas minska svagt ännu nästa kvartal. och kraftigt i början av nästa år. Det är knappast överraskande att det är i sarnma branscher som hade negativa allmänna konjunkturförväntningar som de sämsta saldotalen finns, både vad gäller läget idag jämfört med tidigare och förväntningarna. I byggnads- och byggnadsmaterialbranscherna har produktionsvolymerna mer fallit än ökat, även om en majoritet uppger samma nivå. Däremot är det knappast några företag alls som väntar sig annat än minskningar antingen ännu i år eller unde och 1980—982. också gäller för över hälften av företagen = början av nästa år — vilket är logiskt med De små och medelstora företagens för- — inom livsmedels, metall och beklädnadsin- = tanke på att det idag finns ca 12 000 osålda väntningar går i samma riktning. SYKL — dustrierna. I de tre sistnämnda grupperna fortsättning på sid 25 NATIONALEKONOMISKA juni 0 VARIABLER maj 90 juni juli aug HELA EKONOMIN Totalproduktion. 26 -för/år - 57 h 1.877 Medeltal Arbetslöshetsgrad 3.2 2 3.14 3.22 0.0 2 juni 89— om 0 Inflation 6.896 | 56 5.99 6.2 26 maj 90 juni juli Partipriser. — 96-för/år 42246 2.4 & 2.6 24 3.3 6 INDUSTRIN Löner, Rd 7.9 4 8.3 4 Totalvolymen, = 96-för/år 1446 | —-439 2.772 — UTRIKESHANDELN 2 : 9 D 9 — Trä- & pappersind, + | — 1196 | —2.096 — 1896 — Exportpriser. — 96-för/år 31920 | — 0328 — 039 — 0.69 — Metallindustrin, —”— 270 —- 4,5 6.2 KX 1 - - M M KH - »” 44 9 1.9 24 214 importpriser, 1.34 - 1424 —- LS 1.7 A Producentpriser, = - Z 01 2 73 Z Exportens värde, —"— 5.5 4 22109 — 44 — 308 groduktivitet, =S Is 2 03 & 07 2 Importens värde, —"— 10.5 2 4,9 2 424 — 17.4 20 ysselsi N — . — Ve : Dp . k — — 4 Löner, - 8.0 4 8.7 24 Handelsbalansen. Mm 530 344 537 418 Källorna finns presenterade i Konjunkturrapporten 9/1988, dock så att det använda Volymindex för industriproduktionen är 1985 = 10 2 16/1990 FORUN