Sanoma Oy:s
av Bo-Göran Ekholm Forum 1986-02, sida 08, 06.02.1986
ev
Sanoma Oy:s ekonomiska utvecklin 1981—1984
Sanoma Oy är ett ytterst lönsamt företag med — för finländska förhållanden — god soliditet. Företagets (anläggnings-) kapitalintensitet har stigit rätt kraftigt, vilket kan ge upphov till problem vid ändrade marknadsförhållande. Företagets dominerande ställning minskar dock denna risk.
anoma Öy:s aktier har länge varit Se ”hett papper” på mäklarlistan. Och inte utan orsak. Omsättningen steg stadigt under perioden 1981—584 från 719 Mmk till 1094 Mmk och det korrigerade totalresultatet lika stadigt från 64 Mrmk till 114 Mmk. Företagets gynnsamma utveckling framgår också av att nettoinvesteringarna under 1981—83 (99 Mmk, 65 Mmk resp 207 Mmk) i sin helhet kunnat finansieras med internt genererade medel. De stora nettoinvesteringarna under 1984 (311 Mmk) kunde även till 2/3 finansieras med interna medel. Även om pengarna naturligtvis inte är ”öronmärkta" kan man säga att nettoupplåningen under 1981—383 (21—35 Mmk/år) i sin helhet gått till finansielta placeringar.
Operativ och finansiell risk
Att företaget håller på att bli (anläggnings-) kapitalintensivt framgår också av förhållandet mellan antäggningstillgångar och totalkapital. År 1984 utgjorde anläggningstillgångarna 47 procent (34 Yo år 1981) av företagets totala kapital, vilket är i samma klass som tunga industriföretag. Detta betyder att företagets operativa risk, d v s anpassningsstyvhet vid förändringar i marknaderna, tilltagit under perioden.
Företagets soliditet, som ju är ett uttryck för dess finansiella riskposition, har dock förbättrats markant under den analyserade tidsperioden. Medan det totala egna kapitalet (inkl reserver) 1981 utgjorde 30 procent av totalkapitalet,
Avkastning på investerat kapita 1)
NETTORES + RÄNTOR + SKATTE (RON
INVESTERAT KAPFTA pr (6) OMSÄTTNING
NETTORES + RÄNTOR + SKATTER
OMSÄTTNIN n INVESTERAT KAPHAL
AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITA 1987 29.76 12.69 2.3 (1) RO (26) (6) NR+R+S/ 0 (26) (7) OMSAK (ggn)
Företagets avkastning på investerat kapital (ROI) ligger följdriktigt på en hög nivå (30—19 736). Den nedåtgående trend i avkastningen, som kan noteras, kommer såväl från vinstmarginalsidan (6) som från kapitalomloppshastighetssidan (7). Nedgången i vinstmarginalen beror uteslutande på avskrivningar (max NSL) och kan sålunda ifrågasättas.
Nedgåenden i det investerade kapitalets omloppshastighet (utnyttjandeetfektivitet) härrör uteslutande från anläggningstillgångarna.
Företagets omitattande investeringsprogram kräver i viss mån sin lönsamhetstribut.
1982 24.60 1217 2.0 1983 21.60 11.3 1.9 1984 18.55 10.6 1.7 hade det stigit till 40 procent år 1984 tack vare den goda lönsamheten.
Företagets totala riskposition (operativxfinansiell risk) förblev sålunda ungefär oförändrad.
Avkastning på eget kapital
Företagets slutliga avkastning på eget kapital (inkl reserver) utvisar frukterna av den marknadsställning som Sanoma Oy har. År 1981 uppnådde företaget hela 49 procents avkastning, 1982 36, 1983 30 och 1984 31 procents avkastning på det justerade egna kapitalet.
Bo-Göran Ekholm ningar om året. Automatiska och obe mannade truckar kör in 70 000 ton papper om året till tryckpressarna, dv s i medeltal närmare 200 ton dagligen. Ut kommer pappret i nedsvärtad form som Helsingin Sanomat, Ihta-Sanomat och ett tiotal andra tidningar.
Tidningarna trycks I 52 tryckpressar som kan kombineras till maximalt sex produktionslinjer och en reservlinje. När söndagsupplagan av Helsingin Sanomat trycks, utnyttjas kapaciteten maximalt — 42 tryckpressar i sex linjer.
Snor trycker ca 300 miljoner tid Underhållet måste fungera
För att allt detta skall gå vägen krävs givetvis att maskinparken fungerar klanderfritt. Här kommer underhållet in i bilden.
Hittills har både själva underhållet av maskinerna och administrationen av underhåliet skötts helt manuellt, med undantag av lagerhållnings- och inköpsfunktionen som redan är datoriserad I en IBM S/36. Systemet håller koll på papperslagret, reservdelslagret och alla möjliga tillbehör.
Nu skall övriga delar av underhållet automatiseras och principerna för hur det skall ske är klarlagda
Det blir ett datoriserat system med fem olika bitar: ett förebyggande servicesystem, ett maskin- och utrustningsregister, ett system för arbetsbeställning, ett dokumentregister och ett system för teknisk-ekonomisk uppföljning.
Dessa fem system skall sedan med en link kombineras med det lagerhållningsoch inköpssystem, som redan existerar. Rent fysiskt kommer systemen att finnas i samma datorutrustning.
Bättre förekomm än förekommas
Enligt underhållschef Pekka Salmén har huvudvikten i det nya systemet fästs vid förebyggande underhåll. Det betyder att den första biten, den förebyggande servicen, är den klart viktigaste länken i systemet. Om den fungerar som sig bör flyter produktionen som den ska.
Att datorisera förebyggande service är i praktiken att mata in en grundtidtabell med serviceintervaller för hela maskinparken i datorn. Sedan gör systemet automatiskt upp listor över serviceåtgärder och i vilken ordningsföljd de skall utföras. Om någon serviceåtgärd inte vidtagits inom utsatt tid ger systemet larm.
I princip är systemet likadant som det manuella. De största skillnaderna i praktiken är att mänskliga misstag lättare kan undvikas tack vare datorn, och att underhållstunktionen bliir realtidsbaserad.
— Vårt förebyggande underhåll uppgår nu till ca 20000 mantimmar per år, säger Pekka Salmén. — Det betyder full sysselsättning för 10—12 man. Därtill kommer reparationsunderhållet som sysselsätter ca 45 personer.
2/1986 FORUM