Satsa på kvalitetsturism

av HN Forum 1982-09, sida 07, 19.05.1982

ledaren

TURISTNÄRINGEN har expanderat kraftigt i vårt land under det senaste decenniet. Stora investeringar har gjorts och branschen har vuxit till en betydande näringsgren, som sysselsätter uppskattningsvis 60 000 personer — mer än tex pappersindustin eller textilindustrin. Branschen hämtade in 3,1 mrd mk i valutaintäkter, vartill dessutom kommer ca 1 mrd mk i biljettintäkter från de internationella persontransportena.

Finlands turistbalans visar också trots vårt flitiga resande till varmare länder ett stadigt överskott, som i fjol uppgick till ca 400 Mmk. Detta är anmärkningsvärt, eftersom de övriga nordiska länderna, som i mycket är mer etablerade turistmål, alla uppvisar en negativ balans.

Trots dessa positiva siffror är branschens läge ingalunda problemfritt. Dels beroende på överstora investeringar och dels på grund av de ofrånkomliga säsongväxlingarna är kapacitetsutnyttjandegraden på inkvarteringssidan rätt låg totalt sett, 61 procent år 1981, och regionalt sett ännu lägre i många områden. Företgens lönsamhet och avkastning är därför också svag.

Finland är också ett relativt dyrt turistland, vilket betyder att kapacitetsutnyttjandegraden och lönsamheten inte kan höjas genom massturism.

För att förbättra situationen för företagen inom turistnäringen och utveckla hela sektorn är det därför uppenbart att man mäste följa tv linjer. Den ena är försiktighet med att utöka kapaciteten genom att grunda nya enheter och den andra att satsa på högre kvalitet i de tjänster som turisterna erbjuds.

Den låga graden av kapacitetsutnyttjande på inkvarteringssektorn visar med eftertryck att det är skäl att ställa sig ytterst kritisk till nya större projekt så när som på de knutpunkter för resandeströmmarna, där det finns en klar efterfrågan på större kapacitet. I övrigt bör investeringarna inriktas på att vid behov utvidga existerande enheter och på att höja deras nivå. Med tanke på de tendenser till monumentbyggande som funnits både ute i kommunerna och bland olika organisationer ställs här krav på den offentliga sektorn och dess finansieringsorganisationer.

Ett speciellt problem på detta område har varit att en stor del av de anslag som getts för den sociala och fackliga semesterverksamheten har kanaliserats till byggandet av flotta semester- och skolningscentra ute i bygderna. Dessa har försvårat den övriga branschens konkurrenssituation och ofta på ett tvivelaktigt sätt uppfyllt de målsättningar som egentligen uppställts för det offentliga stödet.

Det är därför glädjande att det i årets statsbudget klart sagts ut att tyngdpunkten i stödet bör läggas på att direkt stöda semesterfirandet och inte på investeringar.

Investeringar som höjer servicenivån kan också framgångsrikt sammankopplas med ortens övriga be hov. Sim- och sporthallar, konferensutrymmen mm, som i sig är tunga för ett enskilt företag kan med förnuftig planering och samarbete betjäna hela orten. Trots de negativa erfarenheter som finns av sådant samarbete på vissa orter dominerar ändå de positiva exemplen.

Vad gäller höjandet av kvaliteten på tjänsterna i övrigt är utbudet på program och aktiviteter en nyckelfråga. Nöjesparker, näverhorn och krukmakare i all ära, så är ändå de tjänster vi kan erbjuda som hänför sig till vår natur och kultur de som verksamheterna bör byggas upp kring. Speciellt vid utnyttjandet av naturen är det både i vårt eget och turisternas intresse att det sker under organiserade och övervakade former.

Till kvaliteten ansluter sig också språkfrågorna. Av de drygt två miljoner övenattningar som utlänningar i fjol företag i vårt land svarade resenärer från de nordiska länderna för över 800 000. På följande plats kom Västtyskland med drygt 330 000 övernattningar, följda av sovjetiska turister, som företog drygt 200 000 övernattningar. Resande från USA och Storbritannien stod för ca 190 000 övernattningar.

Dessa sifror visar återigen en gång svenskans betydelse som vårt viktigaste affärsspråk och betydelsen av kunskaper i tyska och ryska för värt näringsliv. Hur länge tänker utbildningsmyndigheterna ännu envetet hålla fast vid engelskans totala dominans i språkundervisningen?

Forum 9/82

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."